Bild 2

Inför FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december kommer vi att få läsa en hel del larmrapporter om att det kommer att gå åt helvete för planeten ännu snabbare än vi tidigare trott. En av domedagsindustrins favoritberättelser är den om de stigande havsnivåerna – till följd av smältande polaris – som hotar dränka öar som t ex Maldiverna. Regeringen på ögruppen går all-in på detta klimathot, oklart varför eftersom öarna lever nästan uteslutande av turism. Men i dagarna hölls i alla fall ett ”regeringsmöte” på sex meters djup i vattnen utanför de vackra korallatollerna, för att illustrera hur det kommer att bli framöver om vi inte agerar mot de ökande koldioxidutsläppen. Medialt så in i bomben är det – PR.-byrån som presidenten Mohamed Nasheed anlitat kan känna sig nöjd; tidningar över hela världen har publicerat bilden av undervattensjippot, och som vanligt inte ifrågasatt ett dugg.

För det är just bara – ett jippo. Maldiverna är inte mer hotat av havsnivåhöjningar än Stockholm (som fortfarande stiger av landhöjningen efter den senaste istiden). Lite fakta:

1. Havsnivån stiger inte runt Maldiverna – den sjunker. Svenske havsforskaren Nils-Axel Mörner åkte ner om gjorde mätningar på plats för ett par år sedan, och kunde konstatera att havsytan inte stigit en millimeter på senare år. Och jämfört med 20 år tillbaka hade den istället sjunkit. När han berättade om sin glada upptäckt, möttes han av kalla handen. Maldivisk TV vägrade sända nyheten över huvud taget. Nämner man undersökningen här i Sverige, drar kritiker fram hans forskning om slagrutor – dvs han måste vara knäpp. Vilket naturligtvis är fullt möjligt, men när såg du några riktiga siffror från havsytehöjningen på Maldiverna? Fakta alltså?

2. Polarisarna kanske smälter nån gång i framtiden, men inte just nu. Havsisen i Arkis minskade rejält sommaren 2007, på grund av starka vindar och strömförhållanden. Sedan dess har isen återhämtat sig, och ligger nu mycket nära sitt medelvärde. Man ska ha i åtanke att den satellitbaserade ismätningen inte startade förrän 1979, så vi vet egentligen inte vad som är ”normalt”. Och även om all havsis skulle smälta, hade det inte påverkat havsnivån en millimeter globalt, Arkis is är som en isbit i ett dricksglas, nivån är den samma oavsett om vattnet är fruset eller i flytande form. Däremot skulle det vara riktigt illa om de stora landbaserade isarna på kontinentala Antarktis (90 procent av Jordens ismassa) och Grönland (strax under 10 procent) skulle börja smälta. Inget av detta händer dock; Grönland satte för ett par veckor sedan köldrekord i september med -47 C, det tredje rekordet på 2000-talet. Och Antarktis ismassa växer sedan flera år. Någon havsnivåhöjning på grund av snabb isavsmältning är alltså mycket osannolik – särskilt som medeltemperaturen även sommartid i Antarkits ligger på -50C…
3. Maldiverna består av ett antal korallöar. Förutsatt att naturen får ha sin gång kan inte sådana öar ”sjunka”, eftersom korallen byggs upp och bryts ned i takt med att havet stiger eller sjunker. Korallöar ”flyter” på havet och förutsatt att det inte är mycket snabba förändringar vi talar om, som tsunamivågor, påverkas de inte av havsnivåhöjningar.

Papegojfisken - tacka den för de vita sandstränderna.

Papegojfisken - tacka den för de vita sandstränderna. Bör inte ätas...

Däremot finns det ett antal reella hot mot Maldiverna, liksom andra korallöar, nämligen den belastning på den naturliga miljön som kommer med ökad turism och befolkning. Nedanstående fakta är hämtade från ett mycket bra  blogginlägg av Willis Eschenbach, som bor på Solomonöarna i Stilla havet.

  • Befolkningstillväxten. ju fler människor, desto mer av öarnas sötvattensreserver tas i bruk. Och när sötvattenet sinar, ersätts det med saltvatten som läcker in från det omgivande havet. Saltvatteninträngningen gör i sin tur att växligheten dör, vilket i sin tur leder till ökad erosion. Maldiverna har ökat sin befolkning från 200.000 till det dubbla på ett par decennier, samtidigt som turismen ökat dramatiskt och idag är den största inkomstkällan för öarna.
  • Markanvändningen. Korallöar är mycket utsatta för väder och vind, och ju fler vägbyggen, hotell och flygplatser, desto mer utsätts öarna för erosion – dvs den fina korallsanden som de är byggda av spolas ut i havet av regn och stormar. Riktigt illa är om man använder korall som byggnadsmaterial – eller till flygplatser.
  • Utfiskningen. Känner ni till papegojfisken? Det är den vi har att tacka för de fantastiska vita paradisstränderna. Papegojfisken tuggar i sig koraller, och spottar ut dem som fin korallsand. Varje år producerar papegojfiskarna hundratals ton ny korallsand, som bygger upp reven och stränderna. Vad händer när denna revets byggmästare hamnar på på restaurangmenyn? Följande citat är från Eschenbachs blogg – det är ett av de finaste och nest handfasta råd som jag har läst om hur vi kan bevara våra kvarvarande paradis – som just Maldiverna.

Make the killing of parrotfish and other beaked reef grazing fish tabu. Stop fishing them entirely. Make them protected species. The parrotfish should be the national bird of every atoll nation. I’m serious. If you call it the national bird, tourists will ask why a fish is the national bird, and you can explain to them how the parrotfish is the source of the beautiful beaches they are walking on, so they shouldn’t spear beaked reef fish or eat them. Stop killing the fish that make the very ground under your feet. The parrotfish and the other beaked reef-grazing fish are constantly building up your atoll. Every year they are providing tonnes and tonnes of fine white sand to keep your atoll afloat in turbulent times. You should be honoring and protecting them, not killing them. This is the single most important thing you can do.


Tilbaka till regeringsmötet. Om Maldivernas regering nu verkligen tror att det är de mänskliga koldioxidutsläppen som hotar de 1.800 öarna i Maldiverna, så vore det antagligen en bra början att stänga flygplatsen i Male, med nära 1.000 internationella landningar per månad under högsäsong.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Intressant?