Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Datum: 30 april 2010

Skyll katastrofen på oljetoppen

Idag är det möjligt att borra olja på havsdjup ner till tre kilometer. Men hur lagar man läckor där nere?

Det gigantiska oljeutsläppet efter BP:s borrplattform Deep Water Horizon i Mexikanska Golfen, ser ut att kunna utvecklas till en av de största miljökatastroferna någonsin. Dels för att borrören är av på två ställen och olja väller ut i motsvarande 800 ton per dygn. Dels för att borrhålet finns 1500 meter under havsytan, och ingen har pluggat oljekällor på sådana djup tidigare. Så tyvärr kan det hålla på ett bra tag till, innan Carl-Henric Svanberg och hans kolleger kommit på en fungerande metod. Sedan blir det till att betala – dyrt.

De första oljeborrplattformarna placerades ut 1947, och så sent som på 90-talet låg de djupaste oljekällorna till havs på en kilometers djup. Sedan dess har tekniken för prospektering och utvinning utvecklats enormt. 2008 bogserades Shells nya 22.000 ton tunga borrplattform Perdido från skeppsvarvet i Finland till sitt nya hem, 32 mil utanför Texas kust, alltså inte långt från havererade Deep Water Horizon. Perdido reser sig lika högt som Eiffeltornet ovan havsytan, förankrat i havsbotten 2,4 km ner. Men borrhålen ligger ännu djupare, på 2900 meter. Samma år placerades ännu två megaplattformar ut i samma område – Chvrons 36.000 ton tunga Blind Faith och BP:s enorma Thunder Horse-plattform, som väger in på maffia 130.000 ton.

Att borra efter olja på dessa djup kostar enorma summor, och kräver extrem noggranhet i prospekteringsfasen. Att borra och ”bomma” en oljekälla på dessa djup kan kosta upp till 200 miljoner dollar (1,4 miljarder). Exakt hur stor utmaningen är, beskrivs så här av Robin Walker på prospekteringsföretaget WesternGeco i en intervju med The Economist:

“Imagine a large offshore oil rig as a matchbox,” he says. Next, imagine the matchbox on top of a two-storey building, with the upper floor filled with water and the lower floor filled with rock, sand and, in some cases, salt. Striking an oil reservoir with a drill pipe is then like hitting a coin at the base of the building with a strand of human hair.”

Att oljebolagen över huvud taget borrar på dessa djup beror dels på den snabba utvecklingen av datormjukvara, som gör det möjligt att med stor exakthet planera var man ska borra. Och dels naturligtvis på att mestadelen av den olja som funnits lättillgänglig på land eller grundare vatten, håller på att ta slut. I takt med att tillgången på olja viker, samtidigt som efterfrågan ökar, blir vi beredda att acceptera de prisnivåer som gör det lönsamt att utvinna olja 3 kilometer under havet.

Reflektionen man kan göra är väl – tänk om alla dessa pengar satsats på att utveckla teknik för alternativa energikällor istället? Hur hade världen sett ut då?

Andra bloggare om , ,

Intressant?

Vår stora feta grekiska kris

Den grekiska ekonomin är i fritt fall och utan stentuffa besparingar så lär det enligt uppgift (för vilken gång i ordningen)  nu framförhandlade stödpaketet i bästa fall fungera som ett gigantiskt SMS-lån som skjuter fram betalningsinställelsen ytterligare ett par månader eller kanske år.

En som talar uppfriskande klarspråk om det grekiska totalhaveriet är ekonomen Anders Åslund, som i DN idag skriver att krisen kan utvecklas till en europeisk bankkollaps, om inte åtgärder sätts in omgående. Och eftersom EU gör det som EU är bäst på – dvs ingenting – så vill det till att Grekland ställs under IMF:s förmyndarskap och 30-70 procent av lånen skrivs av. Detta om det ska finnas någon som helst chans att undvika en statsfinansiell kollaps både i Grekland och i det europeiska banksystemet. Så illa är det – men tro inte att EU klarar att genomföra något sådant på egen hand.

Dessutom är det som Åslund påpekar, inte särskilt synd om Grekland. Litauen genomförde så sent som förra året en sparchock som minskade landets offentliga utgifter med 8,5 procent – och detta i ett land som inte är i närheten av det sociala skyddsnät som grekerna åtnjutit med hjälp av lånade pengar. Men där Litauen bet ihop och sparade sig ur krisen, måhända lite för snabbt, och nu uppfyller de konvergenskrav som krävs för att delta i EMU-samarbetet – något som det i och för sig inte lär vara nåt större tryck på just nu – demonstreras och gnälls det högljutt i Aten. För att lönerna ska frysas under tre år. För att man blir av med den 13 och 14:e månadslönen, och för att pensionsåldern ska höjas från i snitt 53 år (!) till 67 – dvs samma som i Sverige. Dessutom klassar Grekland 580 yrken som farliga – däribland radiopratare och hårfrisörer (!) – och anställda inom dessa kan gå i pension med 80 procent av lönen redan vid 50 års ålder om de är kvinnor, 55 om de är män. Och den lägsta pension man [som statstjänsteman] kan få är motsvarande 19.000 kr i månaden, oavsett hur länge man jobbat.*

Det är nog ingen särskilt vågad gissning att denna stora frikostighet i social välfärd för lånade pengar, har lagt sig som en våt filt över samhälle och näringsliv. Det skulle vara intressant att se jämföra nyföretagandet i Grekland med Sverige – vilka är ungefär jämnstora räknat i antal invånare. Och hur många grekiska bilföretag, lastbilstillverkare, Spotifytjänster eller mobiltelefon hör man talas om?

Det grekiska dramat är också en påminnelse om vad som kan hända när politiker gör allt för att vinna val: till exempel att lova mer i bidrag, högre a-kassa och sjukersättning och lägre skatter för diverse högljudda väljargrupper. Fem månader före det svenska valet laddar såväl Alliansen som de Rödgröna upp med valfläsk i bästa Greklandsklass. (Jag är långtifrån insatt i grekisk inrikespolitik, men det faktum att nuvarande premiärministern Papandreous far och farfar också varit grekiska premiärministrar säger möjligen en del.)

En punkt där jag dock tycker Åslund gör det lite enkelt för sig är när han skriver att Tyskland bröt mot Maastrichtavtalet 2003, dvs regeln att ett EMU-land inte skulle tillåtas ha ett högre budgetunderskott än tre procent av BNP. Detta undantag skulle alltså ha inneburit grönt ljus för alla andra Euroländer att fuska bäst de ville utan påföljd.

Vad man ska ha i åtanke är att Tyskland precis hade tagit över ett helt land – nästan dubbelt så stort som Grekland – och införlivat det i den tyska ekonomin, något som krävde enorma investeringar i infrastruktur och arbetsmarknadsstöd. Men trots att det bara är 20 år sedan det bankrutta Östtyskland med sina 17 miljoner invånare blev en del av Förbundsrepubliken, beräknas Tysklands budgetunderskott i år landa på sisådär 4 procent – dvs en knapp tredjedel av Greklands. Det är Tyskland som håller hela Euro-samarbetet under armarna – frågan är hur länge.

Det jag skrev för ett par dagar sen, om att Grekland kanske borde sälja av några av sina öar, var förresten inte alls vare sig nytt eller unikt. Tyska politiker har tydligen redan föreslagit denna lösning på skuldkrisen.

Andra bloggare om , , , ,

Intressant?

* Uppdatering: Uppgiften om minimipensioner gällde statstjänstemän, vilket rättats efter påpekande i kommentarerna. För den som vill veta mer om det grekiska pensionssystemet, som kostar mest i Europa som andel av BNP, finns här en rapport av Milos Nektarios, vid universitetet i Piréus. Reuters har fler detaljer om de frikostiga pensionsförmånerna, och uppgiften om att hårfrisörskor kan pensionera sig vid 50 är hämtad från en artikel i New York Times.

© 2014 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: