Olja – ett bra miljöval

Missisippideltat – en död zon. Utsläppen från floden syns tydligt i rött.

Utanför Louisianas kust breder en gigantisk död zon, dubbelt så stor som Skåne, ut sig. Och den växer år för år. Bottenvegetation och korall förtvinar, fiskar och skaldjur dör. Det är en gigantisk miljökatastrof som också slår hårt mot alla dem som lever av fiske i denna del av Golfkusten.

Men det är inte på oljespillet från Deepwater Horizon-olyckan som är orsak till denna massdöd. Det är istället följden av massiv övergödning från jordbruksmarkerna kring Missisippifloden, som mynnar i Mexikanska golfen i ett mäktigt delta, känt för sitt rika och mångfaldiga naturliv. Övergödningen leder till explosiv tillväxt av giftiga alger, vilket i sin tur ger akut syrebrist i deltat. Men eftersom denna katastrof inträffar årligen, ser vi sällan någon egentlig bevakning i medierna kring denna katastrof.

Bottendöden i världens hav breder ut sig, och ökade med 34 procent mellan 1995 och 2007, enligt en rapport i tidskriften Science. Och värst är det i – Östersjön. Detta är alltså ett reellt och akut miljöproblem som oroar två av tre svenskar. Och  som dessvärre kommer att öka ännu mer i takt med att världens bilister – ivrigt påhejade av politiker och gröna lobbyister – går över till så kallade biobränslen som etanol. Sådana ”miljöbränslen” kräver ännu mer odlingsmark, och därmed ännu högre användning av konstgödsel.  En studie från 2008 från USA:s vetenskapsakademi (National Academy of Sciences) slår fast att även nuvarande federala riktlinjer för etanolinblandning i drivmedlen kommer att resultera i att den döda zonen i Mexikanska Golfen växer med upp till 34 procent.

Om man bortser från argumentet att förbränning av fossila bränslen leder till klimatförändringar och eventuella konsekvenser för mänskligheten om 50 eller 100 år, är dessvärre den bistra sanningen att olja är det minst skadliga alternativet för miljön. Förr i tiden, före fossilbränslena, använde vi naturen runt omkring för att värma våra hus och tillverka metaller. Resultatet av denna rovdrift var till exempel att i princip hela Europa – som var täckt av bok- och ekskogar – skövlades i jakten på bränsle. Idag är vi beredda att till och med offra regnskogsmark i satsningen på etanol och energigrödor – och de stora ”miljörörelserna” WWF och Greenpeace har märkligt lite att invända mot slakten på våra sista stora vildmarker. (Kanske för att klimatet ger mer klirr i kassan än fisk och orangutanger.)

Oljeutsläppet i Golfen är en gigantisk tragedi, och jag hoppas BP får betala dyrt för slarvet med säkerheten. Men denna katastrof är trots allt av övergående karaktär. Råolja är ett organiskt ämne, som sipprar upp från botten av Mexikanska Golfen även naturligt. Där, långt nere i djupet, bryts oljan ner av bakterier. Som just nu kalasar som bäst på oljespillet från Deepwater Horizon.

Andra bloggare om , , ,

Intressant?

Relaterade inlägg:

  1. Om oljeläckan inte går att täta…
  2. Enda sättet att plugga oljeläckan – kärnvapen?
  3. Strömavbrott – bra reklam för ett elbolag?
  4. Bad Petroleum
  5. De verkliga skurkarna slipper alltid undan

This entry was posted in energi, miljö and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.
  • http://profiles.yahoo.com/u/LKYX5ZWYPD2JH4QJFWKOUUY6FY Anders

    Du missade en sak – sockerrör är mykorrhizabildare och kräver ingen konstgödsel… Alternativet till etanol och andra biobränslen heter tjärsand, ishavsolja, djupvattensolja och Anwar-olja – de är värre…

  • http://www.frojdh.se Göran Fröjdh

    Jag håller inte med alls. Alternativet till etanol är mindre biltrafik. Och på sikt (i takt med att Peak Oil börjar bli kännbart) får vi nog vänja oss vid att bilkörning blir en lyx som få av oss kommer att har råd med. Sockerrör är möjligen bättre ur gödslingssynpunkt, men tar enorma arealer i anspråk – av jordbruks- och betesmark – och leder sekundärt till skogsskövling i känsliga områden. Dessutom växer det inte på nordligare breddgrader.

  • Pingback: 15.000 miljarder i skador! « skvitts

  • Skvitt

    ”Om man bortser från argumentet att förbränning av fossila bränslen leder till klimatförändringar och eventuella konsekvenser för mänskligheten om 50 eller 100 år …”
    Vi kan inte resonera så att om man bortser från …
    Vi kan inte bortse från någonting, vi måste ta med allt i kalkylerna. Olja, kol och gas värmer redan nu upp jordens klimat och det arktiska istäcket minskar i starkt ökande takt. Det har redan fått konsekvenser, som du vet. 

    Isbjörnen får allt svårare att klara sig. bland annat blir en del kvar på fastlandet. Det har dykt upp blandformer brunbjörn/isbjörn som en konsekvens av detta.

    De första transporterna av gods har börjat gå nordväst-passagen och nordost-passagen.

    Länderna med kuster mot Norra ishavet har redan börjat träta om gränsdragningarna i havet. Stora ekonomiska värden står på spel och det kan leda till krig. 

    Oljeindustrin räknar med nya stora fyndigheter i Norra ishavet.

    Den globala uppvärmningen har även lett till kraftigare och fler orkaner och flacka kuster drabbas allt oftare av översvämningar.

    Frågan är vad man ska göra. Vi behöver ju energi. 

    De fattiga ländernas ekonomiska uppgång är ett faktum och det är där de stora energiförbrukningsuppgångarna är att vänta. 

    Det finns inga enkla lösningar på vårt allt mer stigande energibehov. Kärnkraft är absolut ingen bra lösning. Temporärt kan  ny teknik användas, teknik som förbränner det avfall vi redan har producerat och lämnar efter sig  mindre långlivade radioaktiva rester och framför allt minskar mängden som ska slutförvaras. även om det är fråga om kärnkraft så skulle detta minska de problem som denna energiform redan har skapat. Att satsa på sådan energi under en övergångsperiod skulle ge ny teknik tid att utvecklas. Sådan teknik är på sikt fusionsenergi. Närmare till hands ligger dock utökad produktion av vindkraft, vågkraft, jordvärme och solenergi. Men bioenergi är en dålig lösning.

    När det gäller bioenergi är det ingen lösning att offra regnskog eller jordbruksmark. Däremot torde det vara möjligt att odla upp vissa öknar, till exempel delar av Sahara. Ingen har dock räknat på vad det skulle få för miljökonsekvenser. Hur det skulle kunna gå till finns det dock idéer om. Sanden går ju att smälta till glas och det kan göras med solenergi. Av glaset kan man skapa stora växthus som låter vattnet stanna kvar för växternas behov. 
    Kruxet är att  energin under lång tid inte skulle bli konkurrenskraftig. Det går dock att lösa genom att billigare energi får subventionera denna produktion, som ju bör kunna bli hyfsat koldioxidneutral.

    Den allra viktigast åtgärden måste dock bli att hushålla bättre med den energi vi har.
    /Skvitt

    • http://www.frojdh.se Göran Fröjdh

      Temperaturen i Arktis har inte uppvisat någon stigande trend över huvud alls de senaste 100 åren, enligt de data som finns tillgängliga från väderstationer runt Norra ishavet. Nordostpassagen användes dessutom som kommersiell handelsled av Sovjet från 30-talet och framåt under isfria vintrar. Det är alltså inget nytt fenomen – och forskning har visat att det som påverkar isbildningen i Arktis framför allt är hur hur vindarna blåser, inte temperaturen (som ligger under nollgradersstrecket större delen av året).

      Jag håller med om att energihushållning är viktigt, men de flesta av de lösningar du nämner är så kostsamma – och miljöskadliga – att de knappast är några storskaliga alternativ.