Vargarnas utbredning i världen. I Ryssland finns det friska stammar, men i norra Sverige är de portade.

Den svenska vargdebatten har hittills aldrig berört den riktigt stora frågan, som likt en gigantisk elefant står där mitt i rummet. Inte förrän idag, då Expressens ledare sticker fingret rakt i såret och skriver som det är: för att vi ska kunna få en livskraftig vargstam i Skandinavien krävs det att vi slutar porta vargarna från den norra halvan av Sverige. Idag är nämligen allt norr om Dalälven förbjuden mark för vargar, eftersom det betraktas som renbetesmark.

Och just denna fråga är stendöd politiskt, eftersom en diskussion av vilka fri- och rättigheter Sveriges ursprungsbefolkning ska ha i förhållande till andra svenska näringar automatiskt stämplas som rasistiskt och/eller hets mot (ursprungs)folkgrupp. Men i praktiken är det ju bara ännu en debatt om tamdjur vs rovdjur, precis som i Värmland.

Skillnaden är att det här rör sig om renar. Det finns uppemot 300.000 sådana (ungefär lika många som antalet älgar) som rör sig fritt över ett vidsträckt betesområde som omfattar de norra delarna av Norge, Sverige och Finland (medan vargarna kan räknas i tiotal och som bekant lever undanskuffade nere i Mellansverige). Totalt omfattar renbetesområdet 54 procent av Sveriges yta – och där ska det inte finnas några vargrevir, enligt miljöminister Andreas Carlgren (även om han givetvis inte är ensam om att ha fattat detta beslut).

Om man studerar kartan ovan som visar vargens utbredning i världen, speciellt i Ryssland och Europa, ser man tydligt vilka som är de naturliga jaktmarkerna för arten. Men i norra Skandinavien finns det som synes ett stort hål. I detta område, som omfattar hela Nordkalotten, är vargen utrotad sedan länge, och kontakten med de stora vargpopulationerna i Ryssland är bruten. Och eventuella nya individer som vågar sig på att invandra österifrån har minimala chanser att överleva om de inte snabbt och målmedvetet springer gatlopp från Haparanda till Säffle.

Nu fungerar ju vargar inte riktigt så, och inte heller föds de med inbyggd GPS som kan hjälpa dem att lokalisera artfränder hundratals mil bort. Så de kanske väljer att stanna kvar i Norrbotten, eller beger sig till västerut till Lappland. Käkar lite lokala älgar, och kanske en och annan ren. Och då går det som det går – länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt, alternativt hanteras problemet på lokal nivå enligt doktrinen SGT (skjut, gräv, tig).

Även i USA utrotades vargstammen på 1700- och 1800-talet, främst för att den konkurrerade om pälsjägarnas bytesdjur och var ett hot mot tamboskapen som nybyggarna tog med sig. Men i nationalparken Yellowstone, Wyoming, finns det sedan ett antal år återigen en växande vargstam, som uppgår till ett hundratal djur uppdelade på 14 flockar.

I Lappland borde det finnas gott om plats för varg.

I Sverige har vi ett nästan lika stort nationalparksområde som Yellowstone. Det ligger i Lappland och innefattar bland annat Sareks och Stora sjöfallets parker. Detta gigantiska område, stort som tre Gotland, hade varit perfekt att plantera in varg i; gott om tillgång på bytesdjur och långt ifrån tätbebyggda trakter. Och en stor, livskraftig vargstam långt uppe i Lapplands vildmark, hade förmodligen gjort det möjligt att bedriva jakt i betydligt större utsträckning än dagens 20 djur om året. För att inte tala om att det hade kunnat bli en boost för vargturismen.

Men så är det ju det där med renarna.

Missförstå mig rätt nu. Jag är en varm förespråkare för ursprungsfolks rättigheter, och givetvis måste Sveriges samer kunna bedriva renskötsel – en näring som de ägnat sig åt i hundratals år. Men idag är det få, om ens någon, av de mindre än de c:a 4.500 renägande samerna som faktiskt kan försörja sig på sin djurhållning. Mängden renkött som produceras räcker bara till ett par hekto per svensk och år, vilket gör rennäringen till en extremt utrymmeskrävande och kraftigt subventionerad hobby (även om pengarna som det kostar är ganska ovidkommande i sammanhanget).

I ljuset av detta: är det verkligen vettig rovdjurspolitik att porta vargen från mer än halva Sveriges yta? I det 21:a århundradet borde det faktiskt vara möjligt att både bedriva både renskötsel i stor skala och och bevara en livskraftig rovdjursstam.

Så länge politikerna inte vågar ta i denna riktigt svåra fråga, kommer det dock inte att hända. Och alla vargdebatter förfaller till en uppvisning i inövade repliker och till intet förpliktigande snömos.

Intressant?

Aftonbladet 1, 2, DN 1, 2, SvD 1, 2

Andra bloggare om , , , ,