Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Datum: 24 mars 2011

EU:s klimatmål 50 gånger dyrare än katastrofen i Japan

Hörde på Rapport att kostnaderna för att bygga upp det japanska samhället efter den förödande jordbävnings- och tsunamikatastrofen beräknas till 2.000 miljarder kr. En svindlande hög summa, kan tyckas.

Ändå är detta mindre än en 50-del av vad EU-kommissionen vill satsa på att minska Europas koldioxidutsläpp. I EU:s nya klimatstrategi fram till 2050, som presenterades bara några dagar före tsunamin dränkte delar av Japan, framgår det att det kommer att krävas årliga investeringar på 270 miljarder Euro (2.400 miljarder kr) för att, som det heter, ”EU ska transformeras till en konkurrenskraftig ekonomi och samtidigt minska växthusgaserna med 85-90% fram till år 2050”. Så under 40 år framöver, kommer EU-medborgarna att behöva betala motsvarande uppbyggnaden av 1,3 naturkatastrofer liknande den som inträffade i Japan. Varje år.

Connie Hedegaard, kommissionär för klimatfrågor, garanterar att det är väl investerade pengar.

–Eftersom oljepriset fortsätter att stiga blir Europas energinota allt högre och vi blir känsligare för prischocker. Det kommer alltså att löna sig att påbörja övergången nu.

Med sådana stora utmaningar framför oss, känns det onekligen tryggt att EU-länderna har stabila och trygga statsfinanser. Även om det finns vissa som tycker att vi måste satsa ännu mer.

En intressant detalj i sammanhanget är att Margareta Sandstedt, som näthånats sedan hon räknade fel i riksdagen, faktiskt var alldeles för försiktig när hon påstod att EU:s energipolitik skulle gå loss på 40 000 miljarder. Den verkligen siffran är istället 96 000 miljarder…

Intressant?

Svd 1, 2, DN 1, 2, 3, 4, Aftonbladet

Andra bloggare om , , ,

Oväntade hälsoeffekter av strålning

Eftersom jag numera ändå lär vara allmänt föraktad och #näthatad efter förra inlägget om kärnkraften, kan jag lika gärna rota runt lite mer i det öppna såret. Så därför tänkte jag ta tillfället i akt att komplicera bilden när det gäller dokumenterade effekter av radioaktiv strålning.

Vi lever ju alla med en medfödd skräck för strålning och radioaktivitet, sannolikt sprungen ur bilderna av Hiroshima- och Nagasakibomberna och det efterföljande Kalla kriget med kärnvapenprov, svampmoln och terrorbalans. Bilden av gammastrålningen som dödar och vanställer, och vars effekter varar i generationer framöver i form av genetiska skador och foster som föds med mutationer, är stark. Det är samma skräck som får oss att reagera när vi läser i tidningen om hur Expressen-reportrarnas geigermätarna piper när de närmar sig Fukushima, och det är ”50 gånger högre strålning än vanligt”.

I verkligheten är det så att strålningsmätare är gjorda för extremt små doser, och i fallet med Expressens utsända som uppmätte radioaktivitet på upp till 5 mikrosievert, är denna nivå ända bara 5 tusendelar av den tillåtna dosen för någon som arbetar på kärnkraftverk, och en åttondel av vad man utsätts för under en långflygning. Denna grafik från xkcd.com illustrerar på ett tydligt sätt olika stråldoser och vad de kan jämföras med.

Hur förhöjda doser av strålning påverkar människor – och djur – på längre sikt skrivs det däremot inte så mycket om, möjligen för att sådan forskning delvis går på tvärs mot den allmänna uppfattningen om hur strålning påverkar oss (missfall, vanställda foster, mutationer etc etc).

I Pripyat, staden som evakuerades efter Tjernobyl-olyckan, fann forskare att skogsmöss som levde på marken, hade anpassat sig till de mycket höga strålningsnivåerna i området, utan att detta påverkade vare sig fortplantningsförmågan eller gav upphov till genetiska missbildningar. Fåglar, däremot, påverkades betydligt mer negativt. De utsattes för hög radioaktivitet via födan (bär och frukter från marken) men eftersom de lever högt ovanför marken har deras organismer inte anpassat sig till de högre stråldoserna.

När det gäller långtidseffekter på människor, finns det faktiskt en hel del forskning på området. I Nagasaki, den andra staden som utplånades av USA:s atombomber i Andra världskriets slutskede, har universitetets Institut för atombombssjukdomar kontinuerligt analyserat läkarjournaler från 83.050 överlevande allt sedan 1968. Samtliga dessa personer fick gå igenom hälsokontroller två gånger per år, vilket gav forskarna ett mycket stort underlag för att bedöma långtidseffekterna av atombomben och de förhöjda strålningsnivåerna i och omkring Nagasaki. Detta handlar alltså inte om de människor som befann sig i eller i närheten av nedslagsplatsen, ”ground zero”, där hettan och strålningen dödade nästan allt levande, utan de som befann sig i områden som drabbades av låga eller medelhöga doser av radioaktivt nedfall.

För att ta reda på hur dessa överlevande klarade sig, jämfördes deras hälsotillståndet med en kontrollgrupp bestående av japanska kvinnor och män i samma ålder som inte utsatts för strålning.

Resultatet? Dödligheten i olika typer av sjukdomar visade sig vara betydligt lägre hos överlevarna än den grupp som inte utsatts för strålning. De var i allmänhet friskare och drabbades av färre sjukdomar. Några genetiska defekter kunde inte heller hittas bland de 90.000 barnen och barnbarnen till överlevarna.

Med detta vill jag naturligtvis inte på något sätt förringa riskerna av att utsättas för strålning – 75.000 dog trots allt i Nagasaki – många av strålskador – och vi vet att olika typer av radioaktiva ämnen påverkar mer än andra (till exempel radioaktivt jod, som tas upp av sköldkörteln och kan leda till tumörbildning, speciellt hos yngre).

Men när det gäller exponering för lägre doser, verkar det som att kroppen kan bygga upp ett försvar mot strålningsskador. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom många ställen på Jorden har hög naturlig bakgrundsstrålning (till exempel grottor i berg med radioaktiva mineraler).

Och vissa livsmedel innehåller faktiskt så pass höga halter av radioaktiva ämnen att de kan ge utslag i flygplatsernas säkerhetskontroller. En medelstor banan ger till exempel 0,1 mikrosieverts stråldos – att äta 10 bananer motsvarar alltså strålningsdosen för en handröntgen.

Det finns förvisso tillfällen när det kan vara befogat att få panik. Men just nu är inte ett sådant tillfälle.

Intressant?

SvD 1, 2, Aftonbladet 1, 2, DN 1, 2, 3, 4, Expressen 1, 2


Andra bloggare om , , , ,

© 2017 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: