Ur onsdagens Metro, som var en samproduktion med WWF.

Dottern, som går i sexan, fick en extra läxa med sig hem från skolan i förra veckan. Uppgiften var att utföra olika hjälteinsatser på hemmaplan för att rädda klimatet. Eller om det nu var för att  skicka ett kraftfullt budskap till världens politiker om att ta tag i en av vår vårt tids stora ödesfrågor.

Hemuppgiften var tryckt på ett papper med WWF-logotypen i sidhuvudet, så uppenbarligen har kampanjen inför Earth Hour rullats ut i Sveriges alla skolor – och på dagis – inför manifestationen i morgon. Eftersom det är 12-åringens lärare som gett henne i uppgift att vara med i Earth Hour, tillsammans med resten av familjen, så känns det inte heller som det är möjligt att avstå. Vilken förälder vill komma ut som en glädjedödare/klimatförnekare? Och det är ju för en GOD SAK vi släcker, eller hur?

Så där tror jag tankegångarna går i ganska många familjer just nu. Vi är nog många som mot vår vilja kollektivanslutits till ett jippo vi egentligen inte vill ha något med att göra.

Men den stora och viktiga frågan vi alla borde ställa oss är  – när gav vi vår tillåtelse för stora multinationella lobbyorganisationer att ta över våra barns utbildning? Hade det varit något annat ämne som det handlat om, hade det blivit ett formligt ramaskri – hur hade vi till exempel reagerat på om Livets ord hade fått skolans tillstånd att producera läroböcker i religion?

När det gäller våra viktiga framtidsfrågor, som miljö och energi, släpper vi dock glatt in eko-aktivister som WWF i klassrummen. Och där får de carte blanche att dra i princip vilka skrönor de vill. Som att våra utsläpp dödar isbjörnar och pingviner, eller att översvämningarna – eller bränderna – i Australien hade kunnat undvikas bara vi inte kört bil så mycket. Sådana förenklingar och överdrifter gynnar ingen, allra minst miljön. Risken är att verkliga miljöproblem som vi faktiskt har möjlighet att göra något åt hamnar i skuggan av mer eller mindre påhittade hot.

I onsdagens Metro, som till mer än hälften innehöll reklam för Earth Hour, kunde vi bland mycket annat snömos läsa om lille Adam, 6, som efter WWF:s insatser på dagis tvingade sina föräldrar att bo i ett mörkt hus. ”Jorden har feber”, säger Adam. Vilket givetvis också är en extrem överdrift serverad av WWF.

I en undersökning gjord av SvT i fjol trodde sex av tio svenska barn på fullt allvar att havsnivåerna kommer att stiga flera meter och dränka stora delar av Sverige. Detta trots att all seriös forskning i ämnet pekar på att det som mest blir ett par decimeters havshöjning de närmsta 100 åren.

Vi bjuder okritiskt in domedagsindustrin, vars ekonomiska överlevnad står och faller med att skräcken hålls vid liv, till dagis och skolor. Våra minsta barn lämnas med en fullkomligt obefogad ångest och oro inför framtiden – och detta hyllas sedan i medierna som ett starkt miljöengagemang hos de unga.

Att värna om natur och miljö är något jag tycker alla barn borde lära sig. Men jag tycker  att det ska ske i regi av skolan, inte av privata eko-propagandister, vars agenda vi vet ganska lite om.

WWF är trots allt världens rikaste miljöorganisation som drar in flera miljarder om året – en del av detta via statliga bidrag. Organisationen bedriver kraftfull lobbying över hela världen för att få till lagstiftning som gynnar den egna verksamheten. Men eftersom det är en privat aktör utan offentlig insyn, har vi mycket lite vetskap om dess finanser eller  agenda.

Det finns alltså flera anledningar att bojkotta Earth Hour-spektaktlet i morgon. Men tyvärr blir jag väl ändå tvungen att delta – för baaarnens skull.

Intressant?

SvD, 2, 3, Newsmill, Expressen, DN

Andra bloggare om , , ,