Så här mycket spö ska han få, Gaddafi!

Jag fick frågan i en kommentar tidigare i veckan om varför jag är så ”cynisk och bitter” när jag skriver. Efter den initiala ryggmärgsreaktionen det-är-jag-väl-inte” började jag fundera, läste tillbaka några inlägg och jovisst, det är säkert så att jag kan uppfattas som både magsur och bitter emellanåt.

I verkligheten tycker jag faktiskt livet är ganska kul och jag tror i alla fall inte att jag går omkring och är cynisk till vardags. Men jag är ju trots allt gubbe nu, 50 minus, och det går  inte att komma ifrån att ju äldre man blir, desto mer krävs det för man ska kunna elda igång den där verkliga entusiasmen för saker och ting.

Och – efter att ha levt i snart ett halvt sekel, har man plockat upp ett antal rätt hårda sanningar längs vägen. Som att det aldrig finns några enkla lösningar, sällan några gratisluncher och bara i undantagsfall osjälviska politiker. Man vet att det aldrig är någon bra idé att betala i förskott, och att de flesta som säljer billiga cyklar på Blocket förmodligen har snott dem. Man lär sig av erfarenhet att misstro stora delar av medmänskligheten, utan att för den sakens skull hänfalla till misantropi.

Men jag har ändå svårt att vänja sig vid den sortens cynism som den svenska försvarslobbyn uppvisar just nu. Entusiasmen är enorm inför beslutet att skicka åtta Jasplan till Libyen för att hjälpa till med att upprätthålla flygförbudszonen.

Och ett extra stort plus är det om planen hamnar i strid  – eftersom ”combat proven” är en stämpel som säljer flygplan. Värsta konkurrenten, franska Rafale, har ju redan blåst ut en samling stridsvagnar utanför Benghazi och grillat ett antal av Gadaffis män på kuppen.

I den internationella vapenhandelns värld, är det sådant som ger extra kredd. ”Testad i strid” smäller oändligt mycket högre än nya datorsystem och smarta vapen. Även om ”striden” i det här fallet blir lite av skjuta-på-sittande-fågelkaraktär. Att bränna iväg robotar mot tanks och oskyddad trupp på säkert avstånd, för ju också det goda med sig att vi slipper se och ta hand om det slabbiga resultatet av en direktträff med Bamse (eller vilken missil som nu följer med ner till Libyen).

”När stater ska köpa vapensystem tittar de efter tre saker: Har någon köpt dem tidigare, använder den säljande staten dem själva och har de använts i en verklig konflikt. Att vapnen är ”combat proven” är definitivt en faktor som vägs in”, säger Mark Bromley, Europaexpert på Stockholm International Peace Research Institutes vapenhandelsprogram till Metro.

Och ur dagens F&S om insatsen i SvD:

7) Vad betyder det för Saab?
– Det är en oerhörd fördel för Saab och de andra industrierna att Gripen sätts in i en skarp stridsinsats. Det är ingen slump att Frankrike – som ju konkurrerar med Sverige genom sitt Rafale-plan – låtit olika TV-bolag från första dagen visa att de franska planen hängs fulla med vapen, startar och landar välbehållna utan vapen.

DET är verklig cynism. Dit kommer jag nog aldrig att nå, hur jag än kämpar.

Nu får vi verkligen hoppas att de där Jas-arna klarar att flyga ända till ner till Nordafrika utan att haverera. Det vore ju ett hårt slag för svenska arbetstillfällen.

Intressant?

SvD 1, 2, 3, DN 1, 2, 3, Aftonbladet 1, 2, Expressen 1, 2, GP, 2, Resumé
Andra bloggare om , , , ,