Amerikanska soldater i Afghanistan. Foto: U.S. Army.

Fick frågan i kommentarerna till tidigare inlägg om hur alternativet skulle ha sett ut till mångmiljardsatsningarna på det 10-åriga kriget mot terrorn, som startade i och med anfallen mot World Trade Center.

Ett alternativ kanske hade varit, som Richard North är inne på, att istället för att starta krig mot en av världens fattigaste länder, Afghanistan, hade USA kunnat ge varje invånare i landet – män, kvinnor och barn – 15.000 dollar vardera, motsvarande 100.000 svenska kronor. Så mycket, 450 miljarder dollar, beräknas nämligen det tio år långa kriget i Afghanistan ha kostat.

Om samma summa hade satsats på infrastrukturinvesteringar, utblidning, handel och demokratisk utveckling i det krigshärjade landet – hur hade grogrunden för Al-Qaida och andra terroristorganisationer sett ut då?

Jag kanske är naiv, men förmodligen hade den typen av pengarullning bidragit oändligt mycket mer till säkerheten i västvärlden och USA. Istället har de långa krigen mot terrorismen gjort allas vår tillvaro både farligare och mindre fri. Krigen i Irak och Afghanistan löste inte problemet med militanta islamister, istället blev krigsskådeplatserna rekryteringsgrund för massor av unga arga män med hatet mot USA och väst som gemensam nämnare. Många av dem är vältränade efter ett decennium av krig mot supermakten och dess allierade, och flera av dem har på senare tid varit framgångsrika i kampen mot Moammar Gaddafis diktatur i Libyen.

Efter terrordådet på norska Utøya i somras, överraskade statsministern Jens Stoltenberg med att deklarera att vad som behövdes var MER demokrati och öppenhet, inte mindre. För tio år sedan var president George W. Bushs buskap det rakt motsatta: terroristerna skulle rökas ut från sina hålor, och den som inte var med Bush var emot honom. Och den senare grupperingen har ju knappast blivit mindre med åren.

Intressant?

11 september i pressen: DN 1, 2, 3, 4, 5,  SvD 1, 2, 3, 4, Aftonbladet, 2, Expressen