tanker

Snart en ovanlig syn i svenska vatten.

Stora Enso lägger ner sina pappersbruk i Hylte och Kvarnsveden, och ytterligare 300 svenskar blir av med sina jobb. Anledningen sägs vara minskad efterfrågan på tidningspapper, och det är förstås en naturlig följd av att vi numera föredrar att läsa nyheter på våra mobiler och läsplattor istället för i prasselvariant.

Det är förstås inte riktigt hela bilden – det finns nämligen andra sorters papper som går att sälja. Men just Stora Enso drabbas hårt av EU:s nya så kallade svaveldirektiv, liksom stora delar av vår stål- och skogsindustri.

Svaveldirektivet, som klubbades av EU i höstas, innebär kraftigt skärpta utsläppsregler för sjöfarten i norra Europa, som från och med årsskiftet 2015 i princip förbjuds använda brännolja med högt svavelinnehåll. Resultatet blir att lastfartyg som trafikerar Bottenviken inom bara ett år tvingas gå över till dieselolja som är betydligt dyrare.

Det upprörande med beslutet är dock inte att det ställs hårdare miljökrav på sjöfarten – problemet är att det endast drabbar industrier i Nordeuropa, framför allt i Sverige och Finland. Krasst uttryckt innebär detta att EU:s miljöbyråkrater  – som inte kan röstas bort – stiftar lagar som innebär industridöd i Sverige och Finland.

Fast eftersom det handlar om miljövård, är det givetvis ingen fråga som engagerar någon politiker (och Miljöpartiet jublar som vanligt åt EU:s miljödårskaper). Dessutom finns det  ju alltid jobb på McDonalds att ta för sparkade industriarbetare. Statsminister Fredrik Reinfeldt har ju dessutom sagt att ingen längre jobbar i industrin” i Sverige.

På finska bloggen Korvfabriken skriver , forskare vid Åbo universitet, att de nya reglerna kommer att kosta den finska skogsindustrin mer än en halv miljard Euro (4,3 miljarder svenska kronor) om året. Denna kostnadschock drabbar framför allt skogsindustrins export via Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön, Finska viken, Danska sunden och Engelska kanalen. I en redan ansträngd ekonomi kommer detta att leda till ytterligare industrinedläggningar och företagsflykt – både från Finland och Sverige – i spåren av en ny lagstiftning som möjligen i teorin gör att ett antal förtida dödsfall kan undvikas i framtiden. Ungefär samma motivering som bakom dubbdäcksförbudet på Hornsgatan alltså.

Men visst är det bra att luften blir renare, och att rederierna tvingas sluta med sina orenade utsläpp? Jovisst. Problemet är bara att det inte är realistiskt att på bara ett år bygga om hela fartygsflottan som trafikerar det som kallas SECA (vattenvägarna i Nordeuropa) med så kallade scrubbers – en reningsteknik som dessutom bara befinner sig på experimentstadiet – eller att modifiera fartygen för drift med t ex flytande naturgas (LNG).

Dessutom gäller begränsningarna alltså bara just i vårt hörn av Europa, vilket innebär att samma hårda miljöregler inte kommer att gälla på resten av världshaven. Asiatiska pappersbruk, som inte omfattas av miljölagstiftning över huvud taget, får en stor konkurrensfördel med nordiska bruk. De kan skeppa sina massaprodukter med fartyg – som inte omfattas av EU-reglerna – till exempelvis Murmansk, där omlastning sker till lastbil för vidare transport till kontinentala Europa.

Miljön i stort blir lidande – utsläppen är ett globalt problem – genom längre transporter och övergång från sjö- till landtransporter. Skandinaviska industrier läggs ner på grund av bristande lönsamhet och chockhöjda kostnader. Ytterligare tusental sällar sig till den växande skaran av arbetslösa.

Kvar i Bryssel sitter ett antal miljöbyråkrater och skålar för väl utfört arbete. Vi borde alla beväpna oss med högafflar, tjära och fjäder och hälsa på dem.

Fotnot: En effekt av Stora Ensos nedläggning och den kommande krisen för svensk skogsindustri, är i alla fall att Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen inte längre behöver driva sitt förslag om straffskatt på tidningspapper. Det finns snart varken tidningar eller papperstillverkare kvar att beskatta.

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,

DN 1, 2, 3