Nära nog samtliga svenska riksdagspartier, framför allt C, MP och V, talar sig varma för satsningar på miljöteknik och förnybar energi, en sektor som i ett framtida grönskimrande utopia utlovas skapa hundratusentals nya jobb. Bara staten är beredd att stödja dessa satsningar finansiellt under en uppstartsfas, kommer de snart att stå på egna ben, heter det.

Eftersom storsatsningar på just gröna jobb, kombinerat med kraftiga energiskattehöjningar, ser ut att vara det som väntar oss efter nästa val med en S-MP-regering, kan det vara värt titta närmare på det verkliga utfallet av befintliga satsningar på området. Det amerikanska energidepartementet har nämligen publicerat en komplett sammanställning av federala lån och offentliga bidrag som finansierat satsningar på förnybar energi – och framför allt antalet jobb som dessa pengar har skapat.

Fast resultatet är kanske inte precis det förväntade. Barack Obama utlovade under sin presidentvalskampanj 2008 att skapa fem miljoner nya gröna jobb fram till 2018 genom satsningar på den förnybara energisektorn. När halva tiden har gått kan man konstatera att de 26 miljarder dollar (171 miljarder kr) som satsats hittills har bara lyckats skapa 2298 permanenta arbetstillfällen, eller 4 promille av de utlovade jobben. Detta innebär en kostnad per skapat arbetstillfälle på 75 miljoner kr per jobb.

I Sverige, där mångmiljardstödet till miljötekniksektorn göms undan i en svårnavigerad labyrint av forskningsstiftelser, fonder och myndigheter, går det tyvärr inte att få fram motsvarande siffror, men det är osannolikt att marknaden skulle se så mycket annorlunda ut hos oss. Och med tanke på att byggkostnaderna är mångdubbelt högre i Sverige än i EU och USA, lär kostnaden per grönt jobb vara ännu högre här än i USA.

Energimyndigheten, ett statligt verk med den tveksamma uppgiften att bygga ut vindkraften i Sverige, har gjort en sammanställning av de projekt som fått bidrag ur den pott på 700 miljoner som avsatts för att bygga upp storskaliga vindkraftsparker. Dyrast hittills är Lillgrund, där 213 miljoner betalats ut – uppgifter saknas dock hur många arbetstillfällen som skapats. Ett annat storskaligt projekt är Havsnäs utanför Östersund, Sveriges största landbaserade vindkraftspark, ägt av ett brittiskt riskkapitalbolag. Fram till förra sommaren hade brittiska RES Group kasserat in 140 miljoner från Havsnäs – pengar som kommer direkt från svenska skattebetalare via elcertifikatssystemet. Bygden där parken ligger får dock nöja sig med 390.000 kr per år som ersättning för ingreppet i naturen. Några uppgifter om antalet nya  jobb som skapats som ett resultat av satsningen framgår inte. (I en artikel i Ny Teknik från 2010 uppskattas antalet årsarbeten till 11 st per installerad megawatt vindkraft, men detta gäller endast under själva byggtiden.)

Frågan är då vad dessa miljarder, som satsas på att lösa ett icke-existerande problem med maximalt ineffektiv teknik, kunnat göra för att lösa Sveriges verkliga utmaningar. Som att kunna betala vettiga lärarlöner, sluta att driva iväg våra industrier till Asien och införa dygnet runtbemanning på våra kvarvarande flygflottiljer, om ryssen skulle få för sig att öva under en långhelg igen.

Inressant?

Andra bloggar om , , ,