Förr i tiden brukade man prata om bombhögern, det vill säga hökarna på den konservativa flanken i USA som var pigga på att lösa alla möjliga konflikter i avlägsna delar av världen genom att skicka kryssningsmissiler. Nu är är det tvärtemot – framför allt republikanerna i USA är våldsamt emot Barack Obamas vapenskrammel mot Syrien (även om John McCain är med på tåget), medan demokraterna i högre grad står bakom sin president – han som kom till makten med löftet att avsluta USA:s kostsamma krig i Irak och Afghanistan och stänga Guantanamo.

En av Obamas få europeiska uppbackare är Frankrikes socialistpresident, Francois Hollande, som står kvar vid att det är en bra idé att bomba Assad, även efter att det brittiska parlamentet gett sin premiärminister bakläxa.

Så det kanske är befogat att prata om en ny Bombvänster?

Vad Fredspristagaren i Vita huset vill uppnå med att ”straffa” Bashar Al-Assad för regimens påstådda gasattack är svårt att se, men NÅGOT måste ju göras. Detta eftersom gasattacker mot civila innebär att diktatorn passerat den famösa röda linjen som Obama hotade med förra sommaren. Så nu har han inget val., om han inte vill tappa ansiktet inför hela världen.

Det är ändå ett hälsotecken att det brittiska parlamentet sa blank nej till ytterligare en attack baserad på så kallade ”underrättelseuppgifter” från USA. Som alla minns var det bara tio år sedan CIA var bombsäkra på att Saddam Hussein satt på stora lager av massförstörelsevapen, uppgifter som senare visade sig vara rena fantasier. Och i Benghazi förra året, då amerikanska konsultatet attackerades av en uppretad mob, där den amerikanske ambassadören Chris Stevens och ett antal i ambassadens skyddsstyrka dödades,  skyllde Obama på en Youtubefilm som skändat muslimer. Senare visade det sig dock att CIA använt konsultatet för att smuggla vapen till rebellerna i Syrien. I attacken, som leddes av Al-Qaida, stals 400 Hellfire-missiler, som bland annat kan användas för att skjuta ner civila flygplan. Var dessa finns just nu är oklart, men att de hittat till både Syrien och Jemen är knappast någon vågad gissning.

Hur som helst måste Obama själv få ta konsekvenserna av sin straffexpedition. De kommer garanterat att bli kännbara, inte minst för det demokratiska partiet i nästa val.

För Bombvänstern handlar det dock mindre om att rädda Obamas heder än att visa solidaritet mot offren för den vidriga gasattacken. Diktatorn måste straffas, oavsett konsekvenserna av att lobba iväg ett par dussin Tomahawkmissiler mot Assads anläggningar. Det enda en sådan straffexpedition leder till är möjligen att det stärker diktatorn och hans trupper och att det kanske tar lite längre tid att vinna över rebellerna. (Med tanke på att dessa nu leds av Al-Qaida och andra jihadistgrupper i färd att utrota landets minoriteter, som alawiter och kristna, är det tyvärr den minst dåliga utgången.)

För övrigt myntade den republikanske senatorn Rand Paul från Texas Kentucky i dagarna  begreppet dinosauriedoktrinen som en beskrivning av resonemanget ovan. Alltså att agera med stort hjärta och liten hjärna. Assad måste bombas, för att moralen kräver det, oavsett om det har någon effekt på själva konflikten.

Bägge argumenten är riktigt usla som förevändning för att dra igång ett storkrig i Mellanöstern där Israel, Iran, Turkiet och Ryssland riskerar dras med. Särskilt som Obama själv tagit livet av flera hundra civila i drönarattacker bara i Pakistan, enligt FN.

Intressant?

Andra bloggar om , , ,

DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, SvD 1, 2, 3, 4, 5, Aftonbladet 1, 2, 3