Med uppemot 15.000 boots on the ground på Krimhalvön har nu Vladimir Putin de facto förklarat krig mot grannlandet Ukraina. Charmoffensiven under OS i Sotji är definitivt slut, och Putin visar sitt rätta ansikte – en maktfullkomlig diktator som inte tvekar att ta till våld för att uppnå sin dröm om ett nytt Storryssland. Där Putin naturligtvis tänker sig själv som en slags modern tsar vars upplysta despoti ska garantera att inga perverterade västliga idéer slår rot i den ryska myllan.

Frågan är bara om Putin inte bränt en bro för mycket den här gången. Att invadera Krimhalvön med hänvisning till säkerheten för ”ryska intressen” innebär nämligen att presidenten tillämpar en doktrin som i praktiken ger Ryssland rätt att ingripa militärt i vilket land som helst där det råkar befinna sig ryska medborgare eller ekonomiska intressen – däribland Sverige.

lidingo

Inte Krim – utan Lidingö. Här finns ryska intressen som kan komma att behöva försvaras, enligt den nya Putindoktrinen. Klicka för större karta.

Det är inte många dagar sedan Ryssland i skarpa ordalag varnade Sverige för att tvångsförsälja ett hyreshus på Kostergatan 5, Lidingö, där ryska diplomater och företag håller till. Enligt Putindoktrinen kan detta agerande av Sverige alltså tolkas som en ”risk” för ryska medborgare, vilket då öppnar för luftlandsättning av VDV-soldater på Kostergatan – som sedan upprättar en säkerhetszon runt byggnaden. Denna zon måste av säkerhetsskäl vara ganska stor – sannolikt kommer hela Lidingö att spärras av genom vägspärrar och stridsvagnshinder vid Lidingöborns fäste.

Svenska politiker som inte hyllar de fredsbevarande, maskerade och anonyma specialstyrkorna kan förstås bli ett problem. Därför måste också Riksdagshuset på Helgeandsholmen ockuperas. Riksdagsledamöterna kastas ut och ersätts med nya representanter för Kommunistiska partiet (kanske Sven Wollter?) som omedelbart kommer att rösta för att Ryssland kommer och återställer ordningen – inte bara på Lidingös gator utan i hela huvudstaden.

Ovanstående är förstås delvis långsökta spekulationer, men i princip är detta vad som hänt på Krim, där Ryssland började med att skicka in ”oroselement” – däribland Putins egen MC-klubb, Nattvargarna – för att provocera fram ett ingripande. Parlamentet intogs av ryska specialstyrkor och en Moskvatrogen lydregim installerades.

Men återigen: frågan är om Putin inte överskattat gränserna för vad hans imperium kan företa sig. Vad Ryssland gör är att skaffa sig fler och fler fiender längs sin södra gräns. Hatet mot allt ryskt bubblar sedan decennier i Kaukasus, där den islamistiska terrorn får extra bränsle från Syrienkriget. Hatet är stort även i Georgien efter den ryska ockupationen av delar av det lilla landet 2008 – även den försvarades med att säkerheten för ryska medborgare var hotad.

Och nu har Putin alltså sett till att skaffa sig tiotals miljoner nya fiender i Europas största land. Ryssland kan mycket väl ta kontroll över ukrainskt territorium, men att detta skulle fungera över en längre period är tveksamt. Någonstans finns gränsen för hur glest en stormakt kan sprida sina trupper – Hitlers invasion av Sovjet, som tog slut strax öster om Krim, vid Stalingrad (idag Volgograd) visade om inte annat hur illa det kan gå om man förlitar sig på blixtkrig och en tekniskt överlägsen armé.

Och i Afghanistan misslyckades den överlägsna ryska krigsmakten under tio års tid att besegra en bristfälligt organiserad armé av beväpnade bönder.

Spåren borde förskräcka, men Rysslands nya diktator verkar inte ha lärt sig något alls av historien. Vi andra borde fundera på en eller två gånger på om det verkligen är en bra idé att ta emot ryska turister längre…

Intressant?

SvD 1, 2, 3, 4, DN 1, 2, 3, 4, Aftonbladet 1, 2, 3

Andra bloggar om , , , ,