Samtidigt som Rysslands nya tsar flexar musklerna på Krim, ska man vara medveten om att det är helt nytt geopolitiskt läge som stormakten befinner sig i idag jämfört med för några år sedan, då Ryssland invaderade Georgien. Då kunde Putin hota med indragna gasleveranser för att sätta grannländer som Ukraina på plats – något som också skedde så sent som 2009. Idag är den typen av hot betydligt mindre verkningsfulla.

Det ryska ”gasvapnet” har idag till stor del spelat ut sin roll – och att bedriva utpressning genom höga energipriser fungerar alltså inte längre för Kreml, allra minst när det gäller Ukraina där Putin jobbat aktivt för att skaffa sig ett 30-tal miljoner nya dödsfiender.

Orsaken är – även här – USA:s storsatsning på skiffergasutvinning, som drivit ner de amerikanska energipriserna till bottennivåer. Den billiga gasen i USA har gjort att gasimporten i princip upphört, samtidigt som kolgruvorna inte längre kan sälja till amerikanska kraftverk. Det innebär att de amerikanska kolföretagen nu dumpar sitt kol på den europeiska marknaden – något som har inneburit inte bara en renässans för tysk kolkraft – som nu byggs ut i snabb takt för att kompensera för stängningen av landets kärnkraftverk – utan också att Östeuropa fått ett billigare alternativ till de ryska gasledningarna, som tidigare gav Putinkontrollerade energiföretag som Gazprom i det närmaste monopol på energiförsörjningen i Ukraina. Från Washingon Post:

The boom in U.S. shale gas has left gas-exporting countries shopping for other customers. Europe, as it adds terminals to handle liquefied natural gas, will be able to offset its own declining production with supplies from countries such as Qatar. And in 2012, Norway’s Statoil sold more gas to other European nations than Russia’s Gazprom.

gazprom_stocks

Ryska oljebolaget Gazproms aktiekurs. Senast Ryssland använde gasvapnet mot Ukraina var 2009, sedan dess har det bara gått utför. Källa: MSN Money.

En titt på Gazproms aktiekurs bekräftar bilden. Den ryska energisektorn, som i allt väsentligt finansierat Putins snabba upprustning av den ryska militärmaskinen på senare år, är visserligen långt ifrån en krisbransch, men den närmsta framtiden ser inte heller särskilt ljus ut. Och i ett Ryssland som i princip saknar exportsektor – med undantag av vapenindustrin – innebär uteblivna gas- och oljeinkomster att statskassan dräneras.

Därför är en europeisk satsning på skiffergasutvinning – det finns även fyndigheter i Ukraina – extremt viktig för Putin att stoppa. Tanken på att Europa skulle bli självförsörjande på gas och olja, och att miljardinvesteringar som Nordstream därmed blir värdelösa, skrämmer förmodligen Rysslands nya tsar betydligt mer än alla de fördömanden som strömmar in från västvärldens ledare som svar på invasionen av Krim.

Och alla de miljöaktivister och politiker som kämpar med näbbar och klor för att Europa ska säga blankt nej till ”fracking”, tar samtidigt ställning för rysk gas, och ett fortsatt beroende av diktatorn i Moskva. Det är väl inte helt osannolikt att det finns ryska intressen bakom de våldsamma protesterna mot till exempel skiffergasutvinning i Storbritannien och bland lobbygrupper inom EU. Det vore i så fall inget nytt för Kreml, som under modern tid utnyttjat till exempel fredsrörelsen i väst som nyttiga idioter för att driva fram krav på ensidig nedrustning.

Och kom ihåg: vind och sol kommer aldrig att göra oss självförsörjande på energi, utan bara driva oss längre ner i fattigdom – och ännu mer beroende av den ryske tsaren. Det är förståeligt att länder som Polen och Tjeckien högaktningsfullt struntar i EU när det gäller energiproduktionen.

Intressant?

Andra bloggar om , , , , ,

DN 1, 2, 3, 4, 5, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, Aftonbladet