dabradio

DAB-radion Tiny Audio M3.  699 kr hos Clas Ohlson.

Förra året utsåg den dåvarande borgerliga regeringen docenten Nina Wormbs till samordnare med uppgift att utreda när och hur Sverige kan gå över till radiosändingar i det digitala nätet – och samtidigt släcka de nuvarande FM-sändningarna. Nu är hennes utredning klar, och slutsatsen är att vi måste införa DAB.

Och bråttom är det. Redan 2022 – eller allra senast 2024 – ska FM-nätet stängas och tills dess måste därför miljontals svenskar köpa nya radioapparater ifall de vill fortsätta lyssna på traditionellt vis och inte via webb eller mobilnät, som allt fler gått över till i de fall de lyssnar på radio över huvud taget. Dessutom behöver ytterligare ett antal miljoner bilar anpassas för DAB-sändningar – ingen bil har stöd för digitala sändningar idag – vilket betyder ytterligare ett antal tusenlappar för konsumenterna, vid sidan av de 700 spänn som de billigaste DAB-radioapparaterna för hemmabruk kostar idag.

Lägg till detta kostnaden för själva det digitala nätet, som lågt räknat stannar på 600 miljoner, och det börjar bli hög tid att göra en cost-benefitanalys av hela DAB-projektet. Vad får vi egentligen för alla dessa pengar, som Sveriges radio och Teracom är så övertygade om att vi behöver för att sända radio i ettor och nollor?

Jo, för det första: Smarta tilläggstjänster. Som Lena Adelsohn Liljeroth förklarade det närmast lyriskt förra sommaren, när hon gav Nina Wormbs uppdraget:

”En digitalisering av radiomediet ger möjlighet för programföretagen att utvecka nya tjänster. Via en display på digitalradiomottagaren kan bland annat olika typer av programinformation visas.”

Ja, sådana tjänster efterfrågas givetvis tillräckligt mycket för att investera ett par tusen i ny utrustning. Dessutom har förespråkarna tidigare visionerat om mulitmediala tjänster, alltså både meddelanden, bild och film på radiodisplayen. Samtidigt som det blivit förbjudet i lag att sitta bakom ratten och pilla på sin mobiltelefon, säljs DAB-radion alltså in med löfte om att kunna sitta och kolla på gulliga kattklipp på bilradion.  Eller uppdatera sin Facebookstatus.

För det andra motiveras miljardrullningen på DAB med att FM-nätet är fullt. Det finns inte plats nog till alla som vill komma in och sända radio och bidra till mångfalden i etern. Förutom att detta argument smulades sönder totalt av två mediexperter i gårdagens SvD, verkar inte heller branschen skrika särskilt högljutt efter fler kanaler. I början av oktober i år, meddelade Myndigheten för radio och TV tillstånd för att sända digital kommersiell radio. Alla 25 ansökningar godkändes – eftersom det fanns betydligt mer ledigt kanalutrymme än sökande.

Med jämna mellanrum får vi dessutom veta att reklamradion är i kris, och hur en redan svajig annonsmarknad skulle kunna bära upp ytterligare 60 kanaler (jag förmodar att det inte är public service som ska dra igång dem) i det marksända nätet. Redan idag, med fem stora kommersiella aktörer på radiomarknaden, präglas branschen av kris och en allt hårdare konkurrens från nätbaserade musiktjänster som Spotify och Itunes. Antalet lyssnare sjunker, reklamintäkterna har rasat med nära 10 procent och flera stationer har stängts. Att i det läget varna för att nätet är ”fullt”, och att enda räddningen för radion är om konkurrensen om lyssnarna ökar än mer, ter sig minst sagt amatörmässigt även för en utredare som helt och hållet verkar bortse från den kommersiella verkligheten och kallt räknar med att skattebetalarna finansierar kalaset, oavsett kostnad.

Att reklamradiokanalerna till synes är med på tåget och stödjer övergången till DAB beror sannolikt på att de då ifrån de dyra sändingstillstånd som de betalar idag. 128 miljoner billigare skulle det bli för MTG Radio, SBS och de andra kommersiella aktörerna att sända digitalt istället för i FM-nätet – ett intäktsbortfall som ytterligare ska läggas till kostnaden för DAB-projektet och som alltså skattebetalarna förväntas slanta upp istället.

Fast å andra sidan levererar Nina Wormbs bara det som politikerna gett henne i uppdrag att komma fram till: Ett till synes kraftfullt argument för att DAB-satsningen måste ske nu, till varje pris. Annars hotas massor av jobb på den statliga teknikdinosaurien Teracom – mest känd för att ha ödslat miljarder av skattebetalarnas pengar på reklam för Boxerprofilen Robert – och sedan handlar det förstås om rättvisa. Sveriges television fick ju sitt digitala marknät, då är det ju inte mer än rätt att Sveriges radio också ska få sitt.

Som skattebetalare och konsumenter ska vi därför tvingas att investera tusentals kronor i nya mottagare och konvertering av våra bilradioapparater – allt för att införa en ny teknik som ingen behöver, ingen har efterfrågat och inte kommer att innebära någon märkbar förändring över huvud taget för dem som lyssnar.

Förutom att kanske folk slutar att lyssna på radio helt och hållet. Själv lyssnar jag aldrig på ”marksänd” radio där hemma, i de fall jag lyssnar på något program är det via nätet eller mobilen. Det finns ju faktiskt en överhängande risk för att den traditionella radiopubliken försvinner, ifall folk ställs mellan valet att betala dyrt för en ny radio eller nöjer sig med att strömma program på sin nya Iphone.

DAB-käbblet har nu hållit på i snart 20 år, och tiden har för länge sedan sprungit ifrån tekniken. Ändå, likt en zombie som vägrar dö, elchockas det malätna kadavret igång med jämna mellanrum. Det är hög tid att att begrava digitalradion nu, djupt under marken och gärna under ett par meter betong för säkerhets skull.

Intressant?

IDG 1, 2, 3, 4, SvD, Expressen

Fler om , , , ,