Hur som helst, i helgen nästan exakt 19 månader efter att jag fått ersättningsenheten, gav även denna Time Capsule upp andan. Den lyser fortfarande grönt och fungerar som accesspunkt, men den inbyggda hårddisken står inte längre att finna. Inte heller går det att ansluta till den extra USB-disk som jag kopplat in. (Vis av skadan från förra Time Capsule-haveriet backar jag numera upp – backupdisken…) Det går inte heller att köra inställningsprogrammet, Air Port Utility, så sannolikt är hårddisk och/eller SATA-controllern rökt.

Oavsett vilket lär jag aldrig kunna reparera backupdisken, och som tur är är samtliga tre datorer som jag backat upp friska. Den äldsta av dessa är förresten en Macbook från 2007, som nu alltså har överlevt två backupdiskar. Borde det inte vara tvärtom?

Nu är då frågan vad jag ska skaffa för backuplösning istället för Time Capsule. Även om de nya modellerna håller bättre än de gamla, känns Apples backuplösning omständlig och tungrodd jämförd med andra backuplösningar på marknaden  – som t ex CrashPlan som jag kör både hemma och på jobbet och som kopierar mångdubbelt snabbare än Time Capsule. Jag har alltid retat mig på att det inte funnits några verktyg för att ställa in hur ofta TC-backuperna ska tas och att de är enormt stora. Även om jag inte ändrat något på min dator alls, har Time Machine gjort backuper på fler GB, timme efter timme, till skillnad från CrashPlan som går in ett par gånger om dagen, kollar om något ändrats och sedan bara kopierar de filer som ändrats.

Förmodligen blir det någon form av nätverksbaserad hårddisk nästa gång. En med bra kylning som går att ställa i en garderob utan att den brinner upp. Några bra förslag?

Intressant?

 Andra bloggar om apple, backup, Airport, fail

Related posts:

1. Ännu en Applepryl havererar

Steve Jobs, årgång 1984, med världens mest revolutionerande dator - Apple Macintosh.

Tidningar och Internet fylls av kondoleanser efter beskedet om Steve Jobs bortgång (bäst av alla är Wired.com som just nu gjorts om till enda stor kondoleanssida för sörjande Apple-fans). När Apples grundare och stora innovatör avgick som vd för sex veckor sedan visste förstås alla att han inte hade länge kvar att leva – cancern i bukspottskörteln som han levt med sedan 2004 var på väg att vinna kriget.

Vill man vara lite konspiratorisk kan man givetvis hävda att timingen för Jobs död var sällsynt väl valt – dagen efter det att den nya ledningen på Apple premiärvisat nya mobiltelefonen Iphone 4S och det uppgraderade operativsystemet IOS5. Men oavsett vilket, var allt det där som Tim Cook och hans kolleger presenterade i tisdags ett resultat av Steve Jobs visioner. Och även om ingen säger det rakt ut är såväl ägare, investerare som hela den gigantiska kult som byggts upp kring Apple och dess store ledare förmodligen vettskrämda av vad som ska hända härnäst.

För vem – om någon – skulle någonsin kunna axla Steve Jobs mantel? Att döma av lanseringen av Iphone 4S i tisdags, verkar består Apple efter Steve Jobs bestå av ett oändligt antal casualklädda medelålders män som gör sitt bästa för att fylla ut vacuumet efter Ledaren, men det blir plågsamt tydligt att det är Steve Jobs drömmar som de levererar. Vi får anta att den döde Apple-ikonen lämnat efter sig ett stort arkiv av idéer för framtiden, eller återvänder via hologram vart tionde år i bästa Hari Seldon-stil för att styra utvecklingen rätt.

För det var Jobs som revolutionerade persondatorn, och gjorde den till en pryl som alla kunde använda – inte bara 1984 utan ytterligare en gång när han återvände till det då konkursmässiga Apple, som efter tio år med inkompetenta chefer och räknenissar vid rodret i det närmaste raderat ut Macintosh från datormarknaden.

Under sin frånvaro från Apple passade Jobs på starta ett nytt datorföretag – NeXT – vars operativsystem några år senare skulle bli grunden för det vi idag kallar Mac OSX och IOS och driver hela det stora Apple-universum. Jobs hann också med att bygga upp animeringsstudion Pixar som förändrade den tecknade (eller animerade) filmen i grunden.

Jobs har dessutom revolutionerat musikbranschen, dödat CD-skivan och fått världens stora mobiltelefontillverkare på knä med Iphone och Ipad. Med de senaste modellerna av dessa smartphones och surfplattor har Jobs dessutom satt igång en revolution i datorspelsbranschen. De stora jättarna Sony, Microsoft och Nintendo har gigantiska problem med att få människor att motivera köp av spel för 600 kr, när de kan få lika bra underhållning på sin Iphone för några tior.

Han har uppfunnit produkter som vi just då inte förstod att vi behövde, men som idag utgör centrala och omistliga delar av våra liv. Men framför allt har Jobs haft visionerna om hur de stora strukturella förändringarna i kölvattnet av ett växande Internet och digitaliseringen av i princip all kultur och underhållning skulle omsättas i praktiken. Skiftet från CD-skivor till nedladdningsbar musik hade visserligen börjat redan före Ipoden gjorde entré, men utan den kompletta infrastruktur som Jobs visualiserade – egen distribution via en integrerad butik, Itunes Store – hade revolutionen garanterat tagit mycket längre tid.

Sorgen och saknaden efter Steve Jobs är därför stor – och befogad. Man kan tycka vad man vill om Apple och dess närmast paranoida förhållande till läckor, och företagets ambitionen att fungera som en slags filter för ”god smak” när det gäller vad vi ska få se, läsa, lyssna på eller spela.

Men om någon person varit värd sin personkult, så är det Steve Jobs.

Tack för allt, Steve.

Intressant?

SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, Aftonbladet 1, 2, 3, 4, MacWorld, Expressen 1, 2, 3, 4, 5
Andra bloggare om apple, steve jobs, iphone, ipad

Related posts:

1. Möt Steve Jobs, Sveriges nya tidningskung
2. En Apple-fanboys bekännelser
3. Grottmedia håller ställningarna

Steve Jobs.

Världens mest framgångsrika innovatör, Steve Jobs, meddelar att han lämnar vd-posten på Apple Inc. – uppenbarligen alltför sjuk för att hålla i rodret för världens framgångsrikaste teknikföretag (han stannar dock som styrelseordförande).

Vad förlusten av visionären och innovatören Steve Jobs, som revolutionerat persondator- och medievärlden inte bara en utan två gånger – först i början av 80-talet med Macintosh, och därefter på 2000-talet med succéer som Ipod, Itunes, Ipad och Iphone – går knappast att överblicka. Förra gången Steve Jobs lämnade företaget och räknenissarna tog över, stannade utvecklingen av och tog det knappt tio år innan företaget var konkursmässigt.

Apples börskurs...

Frågan är väl vad som händer den här gången. Den som tar över rodret efter Steve Jobs heter Tim Cook, och sägs vara en fena på logistik – och en av anledningarna till att Apple lyckats säkra tillgång till billiga komponenter i stora upplagor till sina produkter. Och det är förmodligen chefsdesignern Jonathan Ive som vi har att tacka för att Iphone och Ipad ser ut och fungerar som de gör.

Men utan risktagaren och visionären Steve Jobs i ledningen löper Apple stor risk att hamna i en förvatlningsfas, där fokus hamnar på att försvara marknadsandelar för bolagets befintliga produkter snarare än att utveckla nya.

...och Samsungs.

Framgångarna för Apple och Steve Jobs har förstås varit exempellösa under hela 2000-talet och konkurrenterna ligger åratal efter – företaget kan sola sig i ljuset av sina gamla segrar i ett par år.

Men på längre sikt är det osannolikt att Apple kommer att kunna behålla den dominerande ställning som företaget haft de senaste 10 åren. Det är i alla fall så man ska se aktiemarknadens reaktion på Steve Jobs avgång. Apples aktie rasade i efterhandeln i natt, medan främsta konkurrenten Samsung steg lika dramatiskt. Tydligare och mer frankt än så kan väl förtroendet för Den store ledarens efterträdare knappast uttryckas.

Vad är det man brukar säga – den enes bröd..?

Intressant?

SvD 1, 2, DN 1, 2, 3, Expressen, 2, 3

Andra bloggare om apple, mac, iphone, steve jobs

Related posts:

1. En Apple-fanboys bekännelser
2. Är vi redo för en dator utan tangentbord?
3. Efter Steve Jobs – hur länge håller Apple ställningarna?

Nintendo 3DS – TV-spelsdödens första offer?

För snart två år sedan skrev jag om en #communitydöden, som på bara några månader raderade ut nära nog samtliga svenska sociala mediesajter, till exempel Playahead och Lunarstorm. Idag är sociala medier mer i allt väsentligt synonymt med Facebook, åtminstone i vår dela världen, och inget kan växer i skuggan av Zuckerbergs gigantiska nätverksbygge.

Nu håller något liknande på att hända i TV-spelsbranschen. Nintendo har precis rapporterat försäljningssiffrorna för sin nya handhållna konsol 3DS – och de är brutalt usla. Vinsten för bolaget dyker och nu, bara ett par månader efter releasen, sänks priset på konsolen med upp till 40 procent.

Hittills har den handhållna spelmaskinen sålts i drygt fyra miljoner exemplar, vilket kan tyckas ganska bra, men planen var ursprungligen att uppnå detta mål på bara en månad. En av orsakerna sägs vara att utbudet av spel till konsolen hittills är begränsat. Ett annat skäl – och sannolikt det huvudsakliga – är att finns en helt ny konkurrent i branschen, som på bara några år sålt över 200 miljoner bärbara enheter för spel och underhållning. Plattformen erbjuder dessutom ett utbud av tusentals både roliga och beroendeframkallande speltitlar som ofta kostar mindre än en 10 kronor – många av dem är till och med gratis.

Jag talar förstås om Apples bägge spelplattformar – Ipad och Iphone – som snabbt etablerat sig som förstahandsvalet när det gäller mobil underhållning. Surfplattor som Ipad och Samsung Galaxy har måhända inte revolutionerat sättet vi läser tidningar och böcker, men alla som har barn kan vittna om vad ”paddan” används mest till: spel och underhålling.

I ljuset av detta kommer det knappast att räcka med en prissänkning för att rädda 3DS. Att förvänta sig att någon vettig människa idag lägger mer än tvåtusen spänn på en spelkonsol – även om den har stöd för 3D – är mer eller mindre ett önsketänkande. Lägg till det att spelen till Nintendo kostar uppåt 500 kr, och det går snabbt att räkna hem priset för en Ipad, Iphone eller en Androidbaserad platta eller smartphone.

Om man studerar de senaste försäljningssiffrorna från Dataspelsbranschen (för 2010) kan man se att raset har börjat. Den totala volymen är ner 6,3 procent, medan Sony PSP rasar med 32,7 procent. Eftersom onlineförsäljning bisarrt nog inte finns med i Datorspelsbranschens siffror är det dock svårt att se hur stor ökningen av nedladdade titlar varit.

Jag gissar att de närmsta åren blir ganska jobbiga också för andra mäktiga spelgiganter som Microsoft, Sony och Electronic Arts. Det kommer att bli svårt att hålla liv i spelkonsoler som Xbox och Playstation 3, utan en ganska dramatisk priskorrigering.

Samma tankegångar gav Angry Birds-skaparen Peter Vesterbacka uttryck för när jag mötte honom i november förra året. Och ID Software-gurun John Carmack spådde redan i februari att 3DS mycket väl kunde vara den sista handhållna spelkonsol som tillverkas.

Den som lever får se antar jag.

Intressant?

Smårelaterat i DN idag: Spela ett spel och rädda världen
Andra bloggare om ipad, iphone, apple, spel, dataspel

Related posts:

1. iPad räddar inte pressen – men kanske spelbranschen?
2. Ipad och Angry Birds en nystart för spelbranschen
3. Är vi redo för en dator utan tangentbord?

Mina resemönster är inte så där vansinnigt spännande.

Steve Jobs och Apple står bokstavligen med brallorna nere, efter avslöjandet igår om att företagets storsäljare Iphone registrerar sin ägares rörelsemönster in i minsta detalj – eller åtminstone ner på basstationsnivå. Informationen om var telefonen befunnit sig sparas ner i hittills okänd fil på telefonen. Innehållet är platsdata (longitud och latitud) samt tidpunkt för besöket, och filen synkas över till datorn som telefonen kopplas till.

Med det verktyg som de brittiska dataforskarna Pete Warden och Alasdair Allan tagit fram, kan man lätt göra en grafisk representation av innehållet, som sträcker sig ungefär ett år tillbaka i tiden. Själv kan jag tydligt se mina resemönster från förra sommaren och framåt, då jag mest pendlade från Värmdö till Stockholm City, med ett par avstickare på semester till Varberg, Skåne och Eskilstuna. Inget dramatiskt precis.

Men för många andra kan denna typ av information vara extremt känslig om den kommer ut. Svartsjuka sambor kan börja kontrollera var partnern varit. Journalister som arbetar i mindre demokratiskt utvecklade delar av världen måste plötsligt räkna med möjligheten att telefonen kan beslagtas och tömmas på information av regimer som vill ha koll  på var reportern rest (och därmed kanske även vem han/hon träfffat). Joakim Jardenberg visar ett eget exempel från sitt eget besök i Kairo förra året, då han mötte ett antal bloggare – möten som kartlades av hans Iphone.

Apple har ännu inte kommenterat avslöjandet, men vd:n Steve Jobs har i tidigare intervjuer försäkrat att kundernas personliga uppgifter är trygga. Bara någon månad senare lyckades hackare komma över kontaktuppgifter till  114.000 Ipad-användare…

Men det är inte bara Apple som slarvar med integriteten. Google gjorde bort sig på liknande sätt med Buzz, och i samband med fotograferings-sessionerna för Google Maps ”råkade” företaget kartlägga städernas öppna trådlösa nätverk – oklart exakt varför.

Facebooks öppna arkitektur för inloggning, kommentering och delning, Facebook Connect, har revolutionerat mediebranschen. Men tyvärr glömde man att testa säkerheten i systemet. En plugin, Firesheep, var allt som krävdes för att kunna ta kontroll över andras Facebook-konton – om dessa varit oförsiktiga nog att logga in på ett okrypterat trådlöst nätverk, som Telia Homerun.

Självklart tror jag inte att Apple haft några onda avsikter med att lägga in spårningen i sina telefoner, att företaget agerar på uppdrag av Homeland Security, eller bara föregår EU:s omdebatterade datalagringsdirektiv.

Men blotta det faktum att filen faktiskt finns, innebär naturligtvis också att Apple tänkt att använda den till något, och det är ingen särskilt kvalificerad gissning att alla världens Iphone-telefoner kontinuerligt rapporterar in dessa data. Kanske Apple bara vill veta var det finns dålig mobiltäckning, för att förbättra antenndesignen? Eller så tänker Jobs & Co att använda alla sina miljontals kunders trafikdata för att bygga nya, häftiga tjänster som vi ännu inte sett.

Oavsett vilka skäl som ligger bakom, sätter det strålkastarljuset på ett stort problem i dagens extremt teknikdrivna mediesamhälle. De som utvecklar alla dessa nya smarta tjänster och schyssta appar tänker sällan på hur dessa verktyg kan missbrukas om de hamnar i fel händer. Och det finns sällan någon tid för eftertanke – det gäller att vara först med det senaste!

Det brukar heta att vägen till helvetet är kantad av goda avsikter. Och ett antal praktiska funktioner.

Intressant?

Press: DN 1, 2, SvD 1, 2, Affärsvärlden, Mac World, Pc För Alla, Expressen

Bloggar: Kjellberg, Mymlan, No Size Fits All

Andra bloggare om övervakning, apple, iphone, iphonetracker, integritet

Related posts:

1. Till New York: Internetbokningen från helvetet
2. TIll minne av Kodachrome
3. Är vi redo för en dator utan tangentbord?

StarCraft II: Högoktanig rymdunderhållning.

Världsettan i Starcraft II, sydkoreanske Jang ”MC” Min Chul, är på visit i Sverige för att delta i (och vinna) en superturnering mellan åtta SC II-proffs. Turneringen hålls i Kulturhuset i Stockholm, och sänds live på Aftonbladet.

Om man nu aldrig hört talas om Min Chul, kan det bero på att han är verksam inom en sport som må vara populär i Sydkorea, men aldrig riktigt fått fart i övriga delar av världen. Trots att datorspel är en av våra allra vanligaste sysselsättningar – spelindustrin gick för länge sedan om filmbranschen i lönsamhet — verkar intresset för att se datorspelsproffs live eller på tv vara ganska begränsat.

Ända sedan första början, när jag var med och organiserade Sveriges första större Quake-turnering, FragFest 96, har e-sporten år efter år spåtts en lysande framtid. Och visst, det finns numera en handfull extremt duktiga spelare som kan försörja sig på att resa runt i världen och spela Starcraft, WoW eller Counter-Strike (jag har ganska dålig koll på exakt vilka spel som körs i turneringarna nuförtiden). Bland annat ett par svenskar.

Men för den stora allmänheten är och förblir e-sporten en marginell – för att inte säga helt okänd – företeelse. Vilket är synd. För efter att ha följt Aftonbladets live-bevakning av Starcraft II-tävlingen på kulturhuset kan jag bara bara säga – vilken ös! Trots att jag inte har en aning om hur de olika raserna och dess enheter fungerar, är det omöjligt att inte låta sig imponeras av toppspelarna som gjorde upp. Att hantera hundratals enheter samtidigt, fatta sekundsnabba beslut och samtidigt planera vinnande strategier på det sätt som Starcraft-eliten kan, gör att det blir en sanslös show. Trots att jag alltså inte förstår särskilt mycket av vare sig spelet eller kommentatorerna.

Kanske är det detta som gör att e-sport aldrig slagit igenom på nationell TV. Spelarprofilerna gömmer sig bakom obegripliga ”handles” och kommentatorerna talar för den lilla elit som är insatt i allt som händer – istället för att försöka föra ner allt det som händer på slagfältet till en nivå som inkluderar fler än dem som spelar StarCraft på tävlingsnivå. Därför har det aldrig blivit någon stor publiksport.

Uppenbarligen är det helt annorlunda i Sydkorea, där det finns speciella e-sportkanaler på TV och där de riktigt framgångsrika spelarna kan tjäna miljoner. Från Sydkorea kommer också en av de största organisatörerna – World Cyber Games – som tog över efter  amerikanska Cyberathlete Professional League, som gick i konkurs för ett par år sedan i brist på sponsorer. Frågan om varför det lyckats där, och inte i vår del av världen, kan förstås diskuteras.

Det KAN förstås ha att göra med att vinnaren MC kommer därifrån, liksom en rad andra e-sportgiganter. Och jag är ganska säker på att Aftonbladets live-sändning igår följdes av många människor i Sydkorea.

En sak står i alla fall klart: e-sport gör sig faktiskt bättre i TV än de flesta andra underhållingsprogram just nu.

Intressant?
Andra bloggare om starcraft, gaming, spel, datorer, e-sport

No related posts.

Media Markt Nacka Forum, sekunderna före totalt mayhem utbryter.

Läser i Aftonbladet om ilskna och upprörda kunder som anklagar Media Markt för att ha bluffat inför mellandagsrean – de produkter som annonserades ut fanns inte att köpa när rean väl drog igång på lördagsmorgonen, hette det.

Jag har svårt att uttala mig om hur det såg ut på andra håll i Sverige, men att det fanns en hel del Apple-datorer på rean i Nacka kan jag intyga. Det stora problemet var bara att de tog slut på c:a 30 sekunder. Jag stod längst fram i kön, pressad mot de stora gallergrindarna, men hade ingen chans mot den gigantiska rea-mobben som kastade sig under gallret i samma ögonblick som det hissades upp och rusade genom butiken uppför trappan till datoravdelningen. I samma ögonblick som jag kom upp såg jag en hög med hyenor människor humanoider som flockades kring en stor pall fullastad med Macbook och Macbook Pro-datorer, säkert ett 50-tal. Den rensades på ett par sekunder, medan jag lyckades rycka åt mig den sista av ett tiotal 15-tums Macbook Pro som stod på en hylla bredvid. I Ipad-hörnan rådde en hatisk stämning.

På väg tillbaka med mitt fynd – 3.700 kr i rabatt har jag aldrig nånsin fått på något från Apple – ser jag en stackars Media Markt-säljare få sina fiskar varma av en nytillkommen rea-mobb som rasar över det faktum att alla Mac-datorer tagit slut.

Jag har väldigt svårt att tycka synd om dessa. Om en butik väljer att tömma sina lager – som i det här fallet innehöll ett drygt hundratal Macar och Ipaddor – känns det förmätet att klaga på att de tar slut. Särskilt som de allra flesta som campade inför reastarten var ute efter samma sak – en Macbook till 20 procents rabatt.

Och att ganska många gjorde en riktigt bra affär i lördags, kan man snabbt se på Blocket. Av de fem senaste inlagda Macbook-annonserna kommer fyra från mellandagsrean.

Ögonblicksbild från Blocket, kl 09.47 idag.

Sådan är kapitalismen, i sin allra mest grundläggande form. Det handlar inte om rättivsa, solidaritet eller mänskliga rättigheter – utan att vara snabb som f-n när tillfället uppdagar sig. Då kan man till och med tjäna sig en hacka.

(Det här skriver jag på min nya überfeta Macbook Pro 15″, som jag tänker behålla i många år.)

Related posts:

1. Tomma datorpaket – storsäljare på nätet

Eftersom alla ”appar” – oavsett det gäller nyttoprogram, spel eller digitala tidningar – måste underkastas de rigorösa reglerna som styr innehållet för vad som godkänns i App Store, Apples marknadsplats för att sälja applikationer och innehåll – borde Expressen, DN och Aftonbladet, liksom alla de andra svenska tidningar och tidskrifter som ligger i startgroparna för att släppa läsplattetidningar,  lägga till ytterligare en ansvarig utgivare i redaktionsrutorna: Steve Jobs. För det är så det kommer att fungera – vi får ett moraliskt/juridiskt filter mellan vad vi vill publicera och det Apple anser tillåtet.

Faktum är att Steve redan agerat ansvarig utgivare – eller censor kanske är ett bättre ord – ett flertal gånger, även mot de riktiga tungviktarna i mediebranshen. Tyska Bild Zeitung fick sin Iphone-app censurerad, eftersom den innehöll bilder på nakna kvinnor. – tidningen tvingades klä på sina nakenmodeller bikiniöverdel för att appen skulle godkännas. Och det blev inte mindre kontroversiellt när Apple krävde att tidningen dessutom skulle censurera PDF-upplagan av tidningen som fanns länkad inuti applikationen.

”Idag censurerar [Apple] bröstvårtor, i morgon redaktionellt innehåll”, spådde chefen för Bild Digital.

Bild.de:s app – med påklädd nakenmodell.

Just sex, nakenhet och porr är något som puritanen Steve Jobs är fast besluten om att hålla utanför Apples universum. Reglerna som gäller för appskapare är närmast viktorianskt tydliga på denna punkt: inga appar som kan uppfattas som ”upphetsande” tillåts, inte heller sådana som kränker människor, inklusive offentliga personer.

I februari i år drog Apple igång en stor utrensningsaktion i sin jakt på obscent material. Det som startade allt var att en app, Wobble, plötsligt blivit en stor succé och hamnade i listan över bästsäljarna. Applikationen var enkel – den kunde animera en bild på ett sådant sätt att kvinors bröst började guppa. Resultatet av denna snusk-inkvisition blev att 5.000 appar med olika grad av sexuell laddning raderades från App Store. Applikationer där kvinnor var iklädda baddräkt, eller visade en bit hud, togs bort. Till och med en Workout-app, där den kvinnliga tränaren var klädd i gymtrikåer, stämplades som osedlig och försvann i den stora städningen.

Man kan förstås hävda att det inte direkt är en stor demokratifråga att kunna ladda ner appar med lättklädda kvinnor, och Apple är enligt sina användaravtal i sin fulla rätt att bestämma vad som distribueras via App Store. Problemet är ju bara att det inte finns någon annan stans att gå. Apple är genom sitt monopol på marknaden för digital distribution – vi som har Ipad eller Iphone tillåts enbart laddda ner från App Store – i en position att förbjuda svenska läsare att ta del av innehåll som en svensk tidnings ansvarige utgivare godkänt.

Både i Expressen och Aftonbladet förekommer det då och då nakenbilder. Inte så ofta som förr, eftersom svensk press allmänt rört sig åt det puritanska hållet, men ibland händer det trots allt. Det kan vara en bröstvårta som hoppar ur en tajt kreation på MTV-galan, eller en bild på Lindsay Lohan utan trosor i en taxi. Sådana bilder skulle förmodligen räcka för att censorerna granskarna hos Apple skulle stoppa en nöjesapp som Expressens Extra eller Aftonbladets Klick!

Madonna with the bortretuscherade boobies.

Detta har dessutom redan inträffat, ett flertal gånger. Brittiska modemagasinet Dazed & Confused hade ett omslag med Madonna där hennes ena bröstvårta tittade fram. Det gillade inte Apple, så för att få publicera detta nummer av tidningen på Ipad tvingades redaktionen ta fram en ny retuscherad variant där det osedliga i bilden photoshoppats bort. Internt kallas den för Irak-upplagan.

Men det är inte bara snusk som ogillas av Steve Jobs. I vintras rensades den Pulitzer-vinnande satirtecknaren Mark Fiores serie-app bort, eftersom den drev med president Barack Obama. Även serier som skämtat med Tiger Woods har censurerats, med hänvisning till Apples förbud mot driva med offentliga personer. Och ve den publikation som publicerar läckta bilder på nya produkter eller vågar spekulera i Steve Jobs hälsotillstånd. Dessa kan förmodligen glömma att möta sina läsare i App Store.

Så mitt i yran över Ipad, drömmaskinen som ska rädda tidningarnas ekonomi, återupprätta kvalitetsjournalistiken och visa vägen mot framtiden – vad händer den dagen vi publicerar något riktigt kontroversiellt?

Ett aktuellt exempel är de Wikileaks-avslöjanden som Aftonbladet skrivit om den senaste veckan. Låt oss anta, hypotetiskt, att dessa återfunnits i en Aftonbladet-app. Låt oss också spekulera i att USA:s Department of Homeland Security får sin vilja igenom att terrorstämpla Julian Assange och hans organisation. Då hade – förmodligen –  en av de första åtgärderna från myndighetens sida varit att skicka ett cease and desist-brev med krav på att alla uppgifter och dokument skulle raderas såväl från App Store som kundernas Ipadar (Apple har möjlighet att göra detta lika enkelt som att installera program). Och Apple, som lyder under amerikansk lag, hade inte haft något annat val än att lyda order.

Den lite småtrista slutsatsen som kan dras av allt detta är att vi är körda. Vi sätter oss i knät på ett privat dator- och medieföretag,  styrt av en dokumenterat nyckfull kejsare. Och till på köpet kan USA:s myndigheter enklare och effektivare än någonsin styra vad vi får skriva.

Papperstidningen må vara uråldrig och ohipp, men den har sina uppenbara fördelar ibland. Det är till exempel svårare att radera en upplaga på 300.000 tidningar som redan tryckts.

Visst är det en revolution vi  ser i tidningsvärlden. Eller kanske borde vi kalla det för statskupp?

(Just nu arbetar Apple förresten på ett Iphone-filter som ska hindra ungdomar från att skicka snusk-SMS till varandra.)

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om apple, ipad, censur, wikileaks

DN 1, 2, Journalisten, Medievärlden, Sydsvenskan

Uppdatering 7/12: Resumé rapporterar att även danska Ekstra-Bladet nu fått känna på Steve Jobs snuskfillter.

Related posts:

1. Efter Steve Jobs – hur länge håller Apple ställningarna?
2. Är vi redo för en dator utan tangentbord?
3. Tänk om Ipad blir döden för tidningshusen?

Knappt är Steve Jobs klar med sitt keynote speech, förrän världens alla Apple-fanboys lagt beställningar på nya MacBook Air. Som nu är ännu smalare – lika tunn som Steve Jobs påstår vissa – än tidigare, och bäst kan beskrivas som en iPad med tangentbord. Devoterna hemma vid sina (nu uråldriga) MacBook Pro bambusar, livetwittrar och analyserar detta sällsynta tillfälle då den Store Ledaren visar sig och förmedlar sin senaste uppenbarelse direkt från Cupertino-bunkern till undersåtarna i Mackyrkan.

Trots att jag själv älskar det mesta som Apple gör (jag åkte ju skämmigt nog till New York och köpte en iPad i somras) så är det tydligt att kulten kring Apple och Steve Jobs börjar anta bisarra proportioner. Hans tal granskas och analyseras numera med samma noggrannhet med vilken forna tiders kremlologer bedömde tonfall och ordval i Sovjetledarnas tal – för att på så sätt gissa sig till kommande förändringar i ledargarnityret. Och visst ser han lite tunn ut, Steve. Är cancern tillbaka? Hans attack på konkurrenterna – indikerar det en störning i Kraften? Marknaden blir skakis, aktiekursen faller.

Det egentliga problemet med Apple är emellertid inte att företaget och Steve Jobs nått superstjärnestatus – vilket i flera avseenden är berättigat – utan att det inte finns någon som kommer bakom. Varken hos Apple eller konkurrenterna. Apple befinner sig i ett helt eget luftlager i atmosfären, och har egentligen varit ensamt om att definiera hur vi kommunicerar digitalt – från den första Macintosh-datorn 1984, som var först med ett ikonbaserad användargränssnitt, till dagens smartphones, iPod och pekskärmsdatorer – alla intimt sammanbyggda med tjänster som iTunes, som gör att mjukvara och hårdvara i princip blir omöjliga att separera. Detta på ett sätt som inget annat företag – som Microsoft – skulle komma undan med utan att riskera att dras inför domstol.

Resten av branschen svarar med att försöka – kopiera. Var finns de alternativa idéerna till Steve Jobs digitala världsbild?

Sporrade av sina ekonomiska framgångar de senaste åren, tar Apple ett allt fastare grepp om hela den digitala näringskedjan – från design och produktion till distribution av både egna och andras applikationer. För tio år sedan var Apple först med att avskaffa dåtidens vanligaste lagringsmedium – disketten. Och igår gav Steve Jobs dödskyssen till CD- och DVD-skivorna – i det nya Mac-universum kommer operativsystemet på USB-minnen och övrigt innehåll laddas ner från AppStore. Apple har som första mjukvaruföretag lyckats med konststycket att låsa in sina användare – under jublande applåder.

Ändå är alternativen – för visst finns de – långtifrån bra nog för att på allvar kunna hota Applekyrkan och pastor Jobs.

I senaste säsongen av Futurama (säsong 6, avsnitt 3) driver Matt Groening hejdlöst med Apple i Attack of the Killer App. Fast ju längre tiden går, desto mindre av parodi blir det.

Och vi frågar oss alla lite nervöst – vad händer efter Steve..?

SvD, SvD, E24,  IDG, Expressen,  M3, SvD

Andra bloggare om apple, steve jobs, mac, datorer, internet, ekonomi

Intressant?

Related posts:

1. Är vi redo för en dator utan tangentbord?
2. Äntligen! Apple stäms för iPhone 3G-fiaskot
3. Den enes bröd

MacBook-kartong till salu, 52 kr bjudet så här långt.

Däremot har jag inte kunnat undgå att fortsätta bevaka marknaden. Och man ser onekligen en del underliga beteenden. Som det här med folk som lägger ut sina MacBook-kartonger på auktion. Och får bud på dem – ibland riktigt höga.

Efter lite googlande kan jag konstatera att även detta har hållit på i många år. Det är nämligen så att en MacBook (eller iPhone, iPad eller vad det nu kan röra sig om för Applepryl) inbringar förstås ett högre pris om den kommer i originalkartong än om den säljs utan ursprungsförpackningen. Så visst finns det skäl för den som ska sälja sin lagligt inhandlade MacBook att försöka få tag på en låda – ifall man nu varit oförsiktig nog att slänga den.

Ännu en MacBook-kartong. Samma budgivare leder.

Dessvärre kan man nog konstatera att de flesta lådor som säljs på Tradera (de verkar inte finnas på Blocket) används för att kränga datorer med annat ursprung. Jag kan enkelt konstatera att samma Tradera-säljare som lägger ut nya MacBookar varje vecka också är högsta budgivare på de lådor som finns till salu för tillfället.

Att få tag i en tomlåda är inte så svårt, företag slänger dem oftast direkt när de köpt in eller leasat sina Macar (så är det här på jobbet). Så den som har lite insikt i återvinningskedjan kan göra sig en rejäl hacka på att samla in tomlådorna från papperscontainern. Ju dyrare MacBook, desto värdefullare låda. Så nästa gång som firman får påhälsning av tjuvar och alla datorer stjäls, är det inte omöjligt att de säljs vidare i sina egna originalkartonger.

För den som är spekulant på en Mac i originalkartong, borde en befogad fråga till säljaren vara om serienumret på dator och låda matchar varandra. Om de inte gör det behöver det för all del inte betyda att datorn är stulen, men det kan mycket väl vara en FrankenMac – en dator som reparerats eller satts ihop av delar från olika håll (flera säljare på Tradera verkar ha små datorverkstäder hemma). En sådan Mac kan och bör inte betinga samma pris som en oskruvad i originalskick.

Själv tycker jag det är obegripligt att branschen – polis, försäkringsbolag, tillverkare och återförsäljare – fortfarande efter alla dessa år inte har något publikt register över serienummer på elektronikprylar, där man snabbt kan kolla ifall prylen man köper är stulen.

Andra som bloggar om e-handel, internet, tradera, blocket

Intressant?

Related posts:

1. Storskojarna på Blocket – därför får de hållas
2. Blocket och Tradera fortsätter blunda för bedragarna
3. Datorskojarna i högform igen