snö

Morgonens workoutpass – fem kubikmeter snö.

Började dagen med att konstatera att snön nu nått rekordnivåer hemma på Värmdö. Det är första gången under de drygt tio år vi bott här som det kommit snö i sådana mängder, och som dessutom legat kvar utan att smälta bort.

Dagens utgrävning startade c:a 06.00 och det tog dryga två timmar att ta sig igenom de meterhöga vallarna som snösvängen lämnat efter sig på uppfarten. Det största problemet med snöfall av den här dimensionen är ju inte bara att man blir trött, förbannad och genomsvett efter skottningspassen, utan att det inte längre finns nånstans att göra av all snö.

De senaste 15-20 åren har vi ju haft relativt milda vintrar, och dessutom har forskare, meteorologer och politiker fått oss att tro att en fullt normal vinter med minusgrader och snö är något som tillhör det förflutna. Möjligen är det detta vi ser i planeringen av vårt bostadsområde, där gatorna är smala, dikena minimala och avståndet till fastigheternas tomtgränser ligger bara nån meter in. Det finns helt enkelt inget utrymme kvar att lägga undan de tusentals kubikmeter snö som fallit sedan i december. Och de som anlagt häckar och rabatter (själv var jag förutseende nog att bygga staket) i tomtgränsen har ingen rolig vår att se fram emot. Om inte buskarna knäckts under tyngden av den upplogade snön, kommer vägsaltet att ta livet av dem när det börjar töa.

Ingen hade riktigt räknat med att det skulle bli vinter…

Själv har jag faktiskt inget emot snön som sådan, med pulka till dagis går det snabbare och lättare än nånsin att lämna på morgnarna. Bara man kunde slippa skotta.

Nästa år är det dags att byta bil. Det blir en SUV. Fyrhjulstdriven. Med dubbdäck. Och en bensindriven snöslunga. Allt för att hjälpa växthuseffekten på traven – och slippa fastna i en snödriva.

Mer om eländes, jävla, snö i SvD, DN och Aftonbladet.