Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: strålning

Vi betalar dubbelt för Tysklands kärnkraftshaveri

Det är inte bara Vattenfall som förlorar miljarder när Tyskland skrotar sin kärnkraft. Svenska elkonsumenter får också betala dyrt.

Förbundskansler Angela Merkel fick som bekant panik efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, och nu har den tyska regeringen beslutat att stänga landets kärnreaktorer senast 2022. Ett beslut som är lika ogenomtänkt som populistiskt. För bara något år sedan kom samma regering fram till att det skulle nysatsas på de tyska kärnkraftverken, men hotet att väljarna skulle fly till De gröna (det tyska miljöpartiet) efter olyckan i Japan fick Merkel att utföra ett typiskt kappvändartrick.

Nu ska alltså Tyskland klara sig utan en fjärdedel av sin energiproduktion, och även om det säkert finns vissa möjligheter att spara och energieffiktivisera, där som här, kommer det att behövas ersättningskraft i enorma mängder. Tyskland är trots allt Europas största industrination, och även om De gröna har ett osunt stort inflytande på politiken (precis som i Sverige) är det osannolikt att Merkel & Co skulle komma undan om nationens konkurrenskraft sattes på spel.

Så den saknade kraften måste ersättas – och det kommer vi att få vara med att betala. Dels kommer den förnybara energin (vind och sol) sannolikt att byggas ut kraftigt, vilket i sin tur kommer att kräva mer reglerkraft. Denna kommer dels att genereras i gaseldade kraftverk – med rysk gas – och i nya stora kolkraftverk. Ingen höjdare för miljön alltså.

Men eftersom det anses skadligt för miljön att elda med fossilbränslen och kol, innebär denna nysatsning också nya miljardpålagor för elkunderna i form av höjda kostnader för utsläppsrätter. Och eftersom elpriset som bekant sätts efter den dyrast producerade kilowattimmen (kolkraft) kommer svenska elkunder att betala dyrt för Tysklands idiotiska beslut. Experter räknar med en fördubbling av de svenska elpriserna, även om den stora höjningen dröjer ett par år.

Galenskapen slutar dock inte där. Tysklands nya satsningar på solenergi och vindkraft slår pradoxalt nog också mot oss i form av högre elpriser. Tyskarna ser nämligen den svenska vattenkraften som utmärkt reglerkraft. Och EU har bestämt att den europeiska elmarknaden ska vara helt integrerad, vilket innebär att svenska kraftverksägare inte tillåts spara vatten under lågsäsong, som förr i tiden. Numera töms alltså det mesta av våra kraftverksdammar redan under sommarhalvåret, vilket garanterar brist på vattenkraft när vintern kommer – och ständiga elprisrekord.

När man i framtiden ser tillbaka på 2011 kommer det att stå klart att det verkliga kärnkraftshaveriet inte inträffade i Fukushima – utan i Berlin.

Intressant?

Andra bloggar om , , ,

Gärna kärnkraft – bara den är någon annans

Sju tyska kärnkraftreaktorer står stilla. Det ger alla europeer dyrare el.

Miljöpartiet vill – inte oväntat –  stänga två svenska reaktorer redan före 2014, eftersom det enligt Maria Wetterstrand ”inte behövs”.

Nej, kanske på våren och sommaren, men alla vi andra som vuxit upp utanför den miljöpartistiska utopifabriken och innehar normal förmåga att tänka, minns att det var brutalt j-a kallt för bara några månader sedan, precis som det ofta är när det är vinter i Sverige. Runt årsskiftet gick landets villaägare på knäna av skyhöga elräkningar – och en av de främsta orsakerna var… tada… avstängda kärnreaktorer.

Kärnkraftens andel av Europas energiproduktion. Klicka för större bild.

I Tyskland, där regeringen Merkel nyligen stängde ett antal av landets reaktorer i panik, syns nu resultatet. Ännu högre priser för el, även för oss i Sverige – eftersom nya tyska kolkraftverk körs igång för att kompensera bortfallet (vilket leder till ökade kostnader för utsläppsrätter). Men framför allt: Tyskland är sedan mitten av mars, då de sju reaktorerna snabbstängdes, en nettoimportör av el, enligt en artikel i tidskriften Der Spiegel.  Det är framför allt Frankrike och Tjeckien som bidrar med el till tyskarna, två länder som bygger stora delar av sin energiproduktion på kärnkraft. I Frankrike producerar landets 58 reaktorer 75 procent av energin, medan Tjeckiens kärnkraftverk står för 34 procent av produktionskapaciteten.

Sensmoralen: gärna kärnkraft – bara den produceras utomlands. Är det så vi ska kompensera för bortfallet av två svenska reaktorer?

Intressant?

DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, No Size Fits All

Andra bloggar om , , ,

Oväntade hälsoeffekter av strålning

Eftersom jag numera ändå lär vara allmänt föraktad och #näthatad efter förra inlägget om kärnkraften, kan jag lika gärna rota runt lite mer i det öppna såret. Så därför tänkte jag ta tillfället i akt att komplicera bilden när det gäller dokumenterade effekter av radioaktiv strålning.

Vi lever ju alla med en medfödd skräck för strålning och radioaktivitet, sannolikt sprungen ur bilderna av Hiroshima- och Nagasakibomberna och det efterföljande Kalla kriget med kärnvapenprov, svampmoln och terrorbalans. Bilden av gammastrålningen som dödar och vanställer, och vars effekter varar i generationer framöver i form av genetiska skador och foster som föds med mutationer, är stark. Det är samma skräck som får oss att reagera när vi läser i tidningen om hur Expressen-reportrarnas geigermätarna piper när de närmar sig Fukushima, och det är ”50 gånger högre strålning än vanligt”.

I verkligheten är det så att strålningsmätare är gjorda för extremt små doser, och i fallet med Expressens utsända som uppmätte radioaktivitet på upp till 5 mikrosievert, är denna nivå ända bara 5 tusendelar av den tillåtna dosen för någon som arbetar på kärnkraftverk, och en åttondel av vad man utsätts för under en långflygning. Denna grafik från xkcd.com illustrerar på ett tydligt sätt olika stråldoser och vad de kan jämföras med.

Hur förhöjda doser av strålning påverkar människor – och djur – på längre sikt skrivs det däremot inte så mycket om, möjligen för att sådan forskning delvis går på tvärs mot den allmänna uppfattningen om hur strålning påverkar oss (missfall, vanställda foster, mutationer etc etc).

I Pripyat, staden som evakuerades efter Tjernobyl-olyckan, fann forskare att skogsmöss som levde på marken, hade anpassat sig till de mycket höga strålningsnivåerna i området, utan att detta påverkade vare sig fortplantningsförmågan eller gav upphov till genetiska missbildningar. Fåglar, däremot, påverkades betydligt mer negativt. De utsattes för hög radioaktivitet via födan (bär och frukter från marken) men eftersom de lever högt ovanför marken har deras organismer inte anpassat sig till de högre stråldoserna.

När det gäller långtidseffekter på människor, finns det faktiskt en hel del forskning på området. I Nagasaki, den andra staden som utplånades av USA:s atombomber i Andra världskriets slutskede, har universitetets Institut för atombombssjukdomar kontinuerligt analyserat läkarjournaler från 83.050 överlevande allt sedan 1968. Samtliga dessa personer fick gå igenom hälsokontroller två gånger per år, vilket gav forskarna ett mycket stort underlag för att bedöma långtidseffekterna av atombomben och de förhöjda strålningsnivåerna i och omkring Nagasaki. Detta handlar alltså inte om de människor som befann sig i eller i närheten av nedslagsplatsen, ”ground zero”, där hettan och strålningen dödade nästan allt levande, utan de som befann sig i områden som drabbades av låga eller medelhöga doser av radioaktivt nedfall.

För att ta reda på hur dessa överlevande klarade sig, jämfördes deras hälsotillståndet med en kontrollgrupp bestående av japanska kvinnor och män i samma ålder som inte utsatts för strålning.

Resultatet? Dödligheten i olika typer av sjukdomar visade sig vara betydligt lägre hos överlevarna än den grupp som inte utsatts för strålning. De var i allmänhet friskare och drabbades av färre sjukdomar. Några genetiska defekter kunde inte heller hittas bland de 90.000 barnen och barnbarnen till överlevarna.

Med detta vill jag naturligtvis inte på något sätt förringa riskerna av att utsättas för strålning – 75.000 dog trots allt i Nagasaki – många av strålskador – och vi vet att olika typer av radioaktiva ämnen påverkar mer än andra (till exempel radioaktivt jod, som tas upp av sköldkörteln och kan leda till tumörbildning, speciellt hos yngre).

Men när det gäller exponering för lägre doser, verkar det som att kroppen kan bygga upp ett försvar mot strålningsskador. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom många ställen på Jorden har hög naturlig bakgrundsstrålning (till exempel grottor i berg med radioaktiva mineraler).

Och vissa livsmedel innehåller faktiskt så pass höga halter av radioaktiva ämnen att de kan ge utslag i flygplatsernas säkerhetskontroller. En medelstor banan ger till exempel 0,1 mikrosieverts stråldos – att äta 10 bananer motsvarar alltså strålningsdosen för en handröntgen.

Det finns förvisso tillfällen när det kan vara befogat att få panik. Men just nu är inte ett sådant tillfälle.

Intressant?

SvD 1, 2, Aftonbladet 1, 2, DN 1, 2, 3, 4, Expressen 1, 2


Andra bloggare om , , , ,

Solenergin dödar fler än kärnkraften

Avsevärt mycket farligare form av energiproduktion än kärnkraft.

Så här någon vecka efter Fukushima-haveriet visar det sig – precis som vanligt – att de de värsta domedagsprofetiorna kommit rejält på skam. Ingen härdsmälta har inträffat – trots att en svensk kärnkraftsexpert så sent som i fredag utlovade en sådan inom 12 timmar. Och hittills uppgår antalet döda efter Fukushima-olyckan till en person, medan sex fick skador som krävde läkarvård (inga av skadorna var dock strålningsrelaterade).

Samtidigt som vi byggt upp en total kärnkraftshysteri, jodtabletterna tagit slutapoteken och miljömupparna miljöpartiet kräver en omedelbar avveckling, kan det vara intressant att göra en jämförelse – hur farlig är kärnkraften jämfört med andra energislag egentligen? Eller: hur många dödsfall per producerad terawattimme orsakar olika typer av energiproduktion?

Som tur är har vi tillgång till Internet, och därute finns det alltid någon-som-har-räknat-på-det-där. Och gissa vad? Jo, kärnkraften är överlägset säkrast, oavsett hur man jämför. Betydligt fler dödsfall har inträffat i samband med montage av solfångare än som dog i sviterna efter Tjernobyl.

Energikälla                   Antal dödsfall per terawatt
Kol – genomsnitt globalt      161 (26% av global energiprod.)
Kol – Kina                    278
Kol – USA                     15
Olja                          36  (36% av global energiprod.)
Naturgas                      4  (21% av global energiprod.)
Biobränsle/biomassa           12
Torv                          12
Solenergi (takpaneler)        0.44 (mindre än 0.1% av energiprod.)
Vindkraft                     0.15 (mindre än 1% av energiprod.)
Vattenkraft                   0.10 (2.2% av global energiprod.)
Kärnkraft                     0.04 (5.9% global energiprod.)

Allra farligast är kolkraft, där flera av de direkta dödsfallen inträffar vid själva kolbrytningen. Värst är det i Kina, där arbetarskyddet släpar efter något (för att uttrycka sig diplomatiskt).

Enligt Världshälsoorganisationen WHO tillskrivs mer än 500.000 dödsfall varje år luftföroreningar från kolkraftverk. (I USA är motsvarande siffra 30.000, tack vare bättre rening.)  Vad få är medvetna om är dessutom att utsläppen från kolkraftverk innehåller upp till 10 gånger mer radioaktiva ämnen än vad som släpps ut från ett kärnkraftverk.

Det är värt att notera att antalet dödsfall inom solenergisektorn är mer än tio gånger högre än i kärnkfraftsindustrin – här är ddet framför allt vid monteringen av solpanelerna som dödsfallen sker (folk ramlar ner från taken och slår ihjäl sig).

Hur man än vrider och vänder på det är kärnenergin den renaste – och säkraste – metod vi har för att producera el. Man kan känna en befogad oro för slutförvaringen av kärnbränslet (det är ju för övrigt utbränt kärnbränsle i väntan på slutförvaring som ställt till de största problemen i Fukushima) och för de risker som allmänheten utsätts för vid när radioaktiva ämnen som cesium sprids i naturen. Men så här långt är de förhöjda värdena som uppmätts utanför Fukushima ändå så pass låga att de inte ens kommer upp i doser som motsvarar en vanlig röntgenundersökning.

Därför blir jag glad när tunga miljöjournalister som The Guardians George Monbiot skriver om hur den japanska reaktorolyckan fått honom att stärkas i sin tro på kärnkraften som den enda realistiska vägen ut ur västvärlens fossilbränsle- och kolberoende, under rubriken Why Fukushima made me stop worrying and love nuclear power.

Alternativ till Forsmark.

För alternativet till kärnkraften är inte pittoreska små vindsnurror längs kusten, det är gigantiska kol- eller gaskraftverk i stil med tyska Jänschwalde. Något att tänka på för alla som nu kräver snabbavveckling av 40 procent av Sveriges energiproduktion.

Intressant?

DN 1, 2SvD, Aftonbladet 1, 2, 3, Expressen 1, 2, GP, SvT
Andra bloggar om , , , ,

© 2017 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: