Al Gore - kommer inte til Köpenhamn.

Har vi upplevt Peak Al Gore nu?

Söndagsläser Dagens Nyheter, som jag av någon outgrundlig anledning prenumererar på. Idag innehöll tidningen förstås en hel del artiklar inför klimatmötet i Köpenhamn som startar i morgon. Däribland en stor intervju med fredspristagaren Al Gore. Intervjun, som inte finns utlagd på nätet, är – precis som det mesta som svenska medier skriver om Gore – ett idolporträtt där fredspristagaren gör uttalanden utan att bli ifrågasatt. Precis som han vant sig att det ska vara i kontakten med pressen.

På andra sidan Atlanten gror dock ilskan mot Al Gore, som numera möter organiserade protester vid sina framträdanden. Gore anklagas för hyckleri, för att blivit rik på att kränga domedagsprofetior, samtidigt som han äger bolag som kommer att tjäna miljarder om USA beslutar sig för att införa handel med utsläppsrätter liknande Europas.  Budskapet om att vi alla måste minska våra utsläpp rimmar ju ganska illa med Gores eget liv, med resor i privatjet mellan sina föreläsningar och en överdådig bostad som drar lika mycket el som 20 normalvillor. Visst kan många av aktivisterna avfärdas som knäppskallar; precis som här hemma är klimatfrågan tyvärr på väg att kidnappas av diverse konspirationsteoretiker. (Och när en fråga hamnar där, blir det enkelt för makthavarna att avfärda även befogad kritik med foliehattsargumentet.)

Men  ilskan mot Gore är  förstås symtom på ett djupare problem – nämligen det att amerikanerna har börjat misstro sina ledare i klimatfrågan. I en undersökning förra veckan av Rasmussen Reports, ansåg 59 procent av de tillfrågade att det var troligt eller mycket troligt att forskarna medvetet fuskat med klimatdata.  Intressant är att c:a hälften av de tillfrågade hade följt CRU-skandalen (a.k.a Climategate), trots att den precis som här varit närmast osynlig i traditionella medier.

Kanske är detta orsaken till att Al Gore varit osedvanligt tyst på senare tid. Och kanske är det den svällande CRU-skandalen som fått fredspristagaren att ställa in sitt framträdande vid klimatmötet i Köpenhamn i sista stund – till stor besvikelse för alla som betalt upp till 8000 kr för att få skaka hand med honom. För Al Gore är en taktiker. Han vet när det börjar osa hett, och just nu gynnar det inte hans personliga varumärke att stå i rampljuset. Därav tystnaden, trots att han precis kommit ut med en ny bok, Our Choice.

Jag tror det är exakt samma tankegångar som Barack Obama och hans rådgivare haft när de valt att senarelägga presidentens besök i Köpenhamn till finaldagen. Att Obama bestämt sig för att komma den 18 december istället för den 9 beror knappast på att han prioriterat upp klimatmötet, utan snarare att han vill avvakta och se hur CRU-skandalen utvecklas den närmsta veckan. Om fler lik skulle trilla ut ur garderoben, kan han alltid ställa in resan helt.

Vi har två spännande veckor framför oss.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant?