Vår julgran. En hyllning till modernismen; en småborgerligt ekologisk plastgran med lågenergilampor och enbart vita kulor. Och lite pynt som barnen gjort på dagis.

Idag är det julafton, vilket vi här i Sverige firar genom – ja vadå? I ett närmast helt sekulariserat land, där den forna  statsreligionen ratas av fler och fler, blir det lite intressant att analysera vad det egentligen är vi högtidlighåller dessa dagar kring den 24 december.

Jag är fullt medveten om att julfirandet, med att bära in träd, pimpa upp dem med glitter och kulor, äta gröt och dela ut presenter i väldigt liten grad har sitt ursprung i det kristna julfirandet – det är ju traditioner som tillkommit. Men vad som är intressant är att vi människor inte har blivit mindre troende genom åren, tvärtom. Det är bara religionerna och föremål för tillbedjan som skiftar. (I Nordkorea är det exempelvis bara år 98, eftersom tideräkningen där utgår från den store ledare Kim Il Sungs födelse.)

Här är ett par aktuella religioner som samexisterar just nu, på tröskeln till 2010. Det finns säkert fler, som jag har missat.

Konsumismen. I stället för att flockas i kyrkorna vallfärdar mänskligheten till stora upplysta katedraler med namn som Kista galleria, Nacka forum eller Sickla köpkvarter. Här tillbedjer vi de helgade BNP-siffrorna, på det att den heliga tillväxten aldrig hamnar under två procent. Ty då drabbas vi av fattigdom, arbetslöshet och inställda Thailandsresor.

Klimatismen. Helvetet och skärselden är ute. Idag är det Gaia som hotar att brinna upp (alternativt dränkas) på grund av vårt oansvariga leverne och våra skyhöga CO2-utsläpp (som genereras i religion 1). Avbön görs genom att köpa avlatsbrev – även kallade ”klimatkompensation” och utsläppsrätter, och genom att fira en klimatsmart jul.

Kalle Ankismen (även ‘ankismen’). Varje julafton sedan 1959 bänkar sig svenska folket andäktigt framför tv:n för att se halvsekelgamla Disney-klipp, förkunnade av Bengt Feldreich. Två huvudinriktningar av ankismen finns – de som öppnar julklapparna före Kalle Anka, och de som klarar att vänta till kl 16. Vissa fundamentalister späkar sig själva genom att både se på Kalle och äta julmiddag innan klapparna packas upp.

På senare år har dock ankismen börjat svikta i sina grundvalar – i den unga generationen breder kätteriet ut sig, och vissa går till och med så långt att de förnekar ankismen till förmån för falska profeter som Anna Anka.

Men oavsett vem ni tror på idag – en riktigt god jul!

Andra bloggare om , , , ,

Intressant?