Bo Ekman, ordförande för Tällberg Foundation, skriver på DN debatt idag om demokratins misslyckande. Nationalstaten fungerar inte inför klimathot och överbefolkning, det som krävs är en världsregering som kan fatta de nödvändiga besluten för Jordens överlevnad. Han skriver, i en reflektion över det havererade klimatmötet i Köpenhamn nyligen:

Men om nu 192 nationer ändå skulle ha kommit överens om det ”perfekta avtalet”, så saknas i upplägget den tillsynsmyndighet som med ekonomisk, polisiär och militär makt skulle ha kunnat korrigera de nationer som av olika skäl inte skulle möta åtaganden och mål.

Varje gång jag läser sånt här, drabbas jag av rysningar. Inte bara för att Ekmans längtan efter överstatliga polisstyrkor som kan korrigera felaktigt leverne, utan för att normalbegåvade debattredaktörer på en av Sveriges största tidningar faktiskt tar in dravlet. För det är ju inte ens nytt – han har idisslat i princip samma insändare i åratal nu.

Ekman propagerar förstås inte öppet för diktatur, men argumenten han för fram känns igen. De är i grunden de samma som  The Club of Rome lanserade på 70-talet i skriften Tillväxtens gränser. Och det är kanske inget sammanträffande att andremannen i Tällberg, Anders Wijkman, också råkar vara vice ordförande i Romklubben. För den som är lite konspiratoriskt lagd, finns det en del NWO-tugg att hitta i Romklubbens olika publikationer – men en grundläggande ståndpunkt är den samma som Ekman skriver om: att demokratin är oförmögen att fatta de kraftfulla beslut som krävs för att rädda världen.

”Democracy is not a panacea. It cannot organize everything and it is unaware of its own limits. These facts must be faced squarely. Sacrilegious though this may sound, democracy is no longer well suited for the tasks ahead. The complexity and the technical nature of many of today’s problems do not always allow elected representatives to make competent decisions at the right time.

Club of Rome, The First Global Revolution

Visst känns det igen? Vad världen behöver är alltså en grön führer, eller åtminstone en samling upplysta despoter med makt att korrigera. Som bestämmer hur varmt du får ha hemma, hur många kilometer du får köra din bil, om du får äta kött. Och om du ska få skaffa barn. Som kan skicka ut den gröna polisen för att kontrollera att medborgarna håller sig inom sin tilldelade koldioxidranson.

Miljöaktivisterna bekänner färg. Och den är inte grön – utan brun.

Andra om , , ,

Intressant?