Bläckfsken Paul – orakel eller bara ett simpelt blötdjur med tur?

Forskaren Roger Pielke Jr bloggar idag om saligt avsomnade bläckfisken Paul, känd från Fotbolls-VM i somras där det världsberömda blötdjuret prickade in alla Tysklands åtta matcher fram till finalen.

Vad som inte kommit fram i bevakningen är att Pauls träffsäkerhet  knappast beror på att just denna bläckfisk var utrustad med fjärrskådande förmåga, utan att världen var är fullkomligt nedlusad med djur, fiskar, blötdjur och insekter som tippade VM i somras. Vem hörde till exempel talas om följande varelser, som inte lyckades lika bra med sina VM-tips? (från Wikipedia)

The animals at the Chemnitz Zoo in Germany were wrong on all of Germany’s group-stage games, with Leon the porcupine picking Australia, Petty the pygmy hippopotamus spurning Serbia’s apple-topped pile of hay, Jimmy the Peruvian guinea-pig and Anton the tamarin eating a raisin representing Ghana. Mani the Parakeet of Singapore,[55][56] Octopus Pauline of Holland,[57] Octopus Xiaoge of Qingdao China,[58] Chimpanzee Pino and Red River Hog Apelsin in Tallinn zoo Estonia picked the Netherlands to win the final. Crocodile Harry of Australia picked Spain to win.

Listan ovan är förstås långt ifrån komplett – Skansens lemurer fattas till exempel.

Rent statistiskt är chansen för att något av djuren skulle tippa rätt i alla åtta matcher 1 på 256 (2^8). Det är höga odds, men långtifrån omöjliga att sätta. Och när väl Paul uppmärksammades i medierna, hade han redan gissat rätt i flera matcher, vilket ökade sannolikheten att han skulle få ytterligare en match rätt och därmed uppfattas som orakel av allmänheten. Ett exempel: om man hört talas om Paul för första gången inför VM-finalen, hade han haft 50 procents chans att bevisa sina orakelförmågor.

Pielke avslutar sitt resonemang med att slå fast:

In fact, I would go so far as to argue that the odds of a Paul — some predictive oracle — emerging were in fact 100%.

I praktiken var det alltså medierna som valde det ”orakel” som lyckades bäst med att beskriva framtiden. Precis som vi journalister tenderar att göra göra i så många andra sammanhang. Är exempelvis de ekonomer som tidigt förutsade finanskrisen för ett par år sedan smartare än alla andra – eller hade de bara tur?

Som det brukar heta – det finns tre typer av lögner: lögn, förbannad lögn – och statistik.

Intressant?

Sydsvenskan, GP, DN, SvT, SvD

Andra bloggar om , , , ,