Hittills har mer än 70 personer dött i de svåra översvämingarna i Queensland, Australien. Ännu fler är försvunna och hemlösa efter ”inlandstsunamin”.  20.000 hem står under vatten, och tiotusentals är på flykt undan vattenmassorna som hotar storstaden Brisbane.

Katastrofen beror på ett återkommande väderfenomen, som metorologiprofessorn Michael Thernström på SMHI förklarar på ett förtjänstfullt sätt, för en gångs skull utan att skylla allt på klimatförändringarna. De gigantiska vädersystem som går under namnet La Niña och El Niño, påverkar nämligen vädret i cykler som återkommer med jämna mellanrum. De östra delarna av Australien har därför upplevt omväxlande perioder med extrem torka och stora översvämningar – som förstås är fullt naturliga inslag i den gigantiska kontinentens klimat. Ända tills folk började bygga hus precis där Brisbanefloden svämmar över ungefär vart trettionde år.

För det har hänt förut. 1974 inträffade den senaste stora översvämningen i Queensland, och det finns fortfarande ett minnesmärke i Brisbane som markerar hur högt floden nådde den gången. (Förmodligen är den under vatten nu.) Efter denna katastrof beslutade delstatsregeringen om ett antal infrastrukturprojekt – däribland ett antal stora dammar – för att förhindra liknande katastrofer i framtiden.

En damm, Wivenhoe-dammen, byggdes färdigt och har förmodligen redan räddat Brisbane från total katastrof. Andra projekt har stoppats. Så sent som förra året beslutade Australiens miljöminister att skrota ett annat dammprojekt som skulle skydda invånarna längs Mary River – som nu har stigit 19 meter och översvämmat flera städer. Anledningen var bland annat att projektet hotade ett antal sällsynta sköldpadds- och fiskarter.

Vad som hände mellan 1974 och 2010 var också att en period med torka inleddes – precis enligt den tidigare välkända 30-årscykeln. Men under 90- och 2000-talet blev denna långa torrperiod samtidigt perfekt bränsle för den klimathysteri som Australien, liksom vi, utsattes för från makthavare, ”experter” och miljöorganisationer. Hysterin eldades effektivt på av delstatsregeringens miljörådgivare, professor Tim Flannery, som deklarerade att klimatförändringarna var permanenta, och att regeringen därför skulle planera för  vattenbrist – inte översvämningar. Citerar som alltid utmärkta EU Referendum:

”Growing evidence,” declared Flannery, ”suggests that hotter soils, caused directly by global warming, have increased evaporation and transpiration and that the change is permanent. I believe the first thing Australians need to do is to stop worrying about ‘the drought’ – which is transient – and start talking about the new climate”.

Queenslands regering lyssnade och följde den berömde professorns råd.  Och istället för fördämningar byggdes en gigantisk avsaltningsanläggning för havsvatten – till en kostnad av motsvarande 12 miljarder kr – för att undvika en framtida vattenbrist. Denna anläggning har nu lagts i malpåse. (Och ligger sannolikt under vatten…)

Räddad! Fast miljoner invånare i Brisbane är torsk.

Klimathots-yrande politker, miljöaktivister och ”experter” står av förklarliga skäl inte särskilt högt i kurs i Australien just nu.

Men hey – de lyckades i alla fall rädda den sällsynta River Mary-torsken.

Intressant?

SvD 1, 2, 3 DN 1, 2, 3, 4, Aftonbladet 1, 2, Expressen 1, 2, G-P 1, 2, 3

Andra bloggar om , , , ,