Flytta på dig, orangutangjävel – här ska fällas timmer!

Världsnaturfonden, WWF, sysslar inte enbart med indoktrineringsarbete i den svenska skolan, organisationen tjänar också stora pengar på skövling av regnskog. I alla fall om man ska tro på rapporterna från de ”undersökande aktivisterna” i Global Witness, som igår släppte en rapport om hur Världsnaturfondens pandamärkning – som ska garantera att timmer inte kommer från hotad natur och regnskogar – systematiskt missbrukas av skogsbolag på Borneo och i andra delar av världen där regnskogar med den största biologiska mångfalden finns. Rapporten har uppmärksammats både av BBC och The Guardian.

Märkningen, som hanteras av WWF:s flaggskepp Global forest and trade network (Gftn), är delfinansierat av USA och EU och skapades för att stödja ekologiskt hållbart skogsbruk. Mer än 70 internationella skogsbolag deltar i miljösamarbetet, liksom ett stort antal återförsäljare av timmer. WWF hävdar att nätverket, som bildades för 20 år sedan, nu står för 19 procent av den internationella försäljningen av träråvaror. Denna handel med pandamärkt timmer omsätter 70 miljarder USD (440 miljarder kr) och avgifterna som WWF får in på medlemskap i nätverket är säkert långt ifrån blygsamma.

Rapporten visar dock att kraven för att delta i ”miljömärkningen” i princip är obefintliga, och exemplifierar med tre fallstudier – en av dessa belyser det malaysiska skogsbolaget Ta Ann Holdings Berhad, som skövlar regnskog på Borneo i en rasande takt – motsvarande 20 fotbollsplaner varje dag – djungel som bebos av utrotningshotade arter som orangutanger och fläckiga leoparder. Ändå följer skogsbolagets verksamhet de regler som WWF satt upp för att få rätt att pandamärka sitt timmer, enligt rapporten från Global Witness.

”Gftn rules are less stringent than US and EU laws prohibiting the import of illegal timber,” said Tom Picken, a forest campaigner at Global Witness in a press release. ”When a landmark scheme created in the name of conservation tolerates one of its member companies destroying orangutan habitat, something is going seriously wrong.”

WWF dementerar givetvis alla uppgifter i rapporten. Ändå är det svårt att bli särskilt förvånad. WWF har vuxit till en gigantisk organisation, en ”Bingo” (Big Non Governmental Organisation) som drar in mer mångmiljardbelopp årligen på kampanjer och insamlingar – och i takt med att verksamheten svällt har vd:ar med miljonlöner anställts och internationella PR-byråer anlitats. Intäkter och politiskt inflytande – bland annat via FN:s klimatpanel, där WWF bidragit med ”forskning” – har blivit oändligt mycket viktigare än några hundra hektar regnskog i Borneo.

Problemet är att organisationer som WWF, Greenpeace och andra som utger sig för att vilja rädda världen, kan agera i princip hur de vill under massmediernas radar. All kritik kan enkelt avfärdas med att det är tobaks- eller oljelobbyn som ligger bakom anklagelserna. Och organisationens PR-avdelning har för länge sedan neutraliserat pressen via kommersiellt lukrativa ”samarbeten” för att rädda apor, isbjörnar, tigrar eller till och med isen på Nordpolen. (Det som kallas Public Service kan vi som vanligt bortse från, reaktionen på händelserna i Norge i helgen visar att det var länge sedan SvT förstod innebörden av nyhetsarbete.)

Greenwash kallas det – och det här är bara ett av alla exempel på hur omsorg om miljön används för att sanktionera de mest vansinniga beslut. Som att elda upp vårt värdefulla spannmål som bränsle, handel med luft (utsläppsrätter) och miljardrullningen till totalt onödiga vindkraftparker i fjällen.

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,