På väg ner i djupet.

Man ska visserligen inte raljera med svåra olyckor där människor fått sätta livet till, men det är svårt att inte se det jättelika kryssningsfartyget Costa Concordia, som ligger kantrat utanför Genoa, som en slags metafor för det likaledes havererade Europrojektet.

Som Richard North uppmärksammar på sin blogg, gick det gigantiska fartyget under EU-flagg och var byggd med en riskfylld konstruktion. När hon kraschade med hög fart mot ett rev, tog fartyget snabbt in vatten, blev instabilt och kantrade. Nu ligger det och balanserar på kanten till en avgrund; ingen vet om det klarar av ytterligare en storm utan att glida ner i djupet.

Förutom den uppenbara inkomptensen när det gällde att navigera skeppet, var även räddningsinsatserna kaotiska, med en besättning som sprang runt som yra höns och lät passagerarna sköta evakueringen mer eller mindre på egen hand – ett kaos som säkerligen förvärrade konsekvenserna av olyckan. Lägg till detta kapten Herman van Rompuy  Francesco Schettino, som passade på att fly i en livbåt innan räddningsarbetet var avslutat.

Visst, metaforen haltar måhända på en del punkter. EU:s hantering av haveriet i valutaunionen är om möjligt ännu sämre än kapten Schettinos insatser. Dessutom vägrar EU-höjdarna att dela ut livvästar och tvingar alla ombord att följa det sjunkande skeppet i djupet…

Frågan nu är väl vilket som sjunker först – Euron eller Costa Concordia?

Intressant?

GP, SvD, Aftonbladet, Expressen, DN 1, 2, 3

Andra bloggar om , , ,