eurostat_unemploymentS-kongressen är slut och Stefan Löfven fick stöd för lite allmänt luddiga skrivningar om att låta kommunerna bestämma över privata välfärdsetableringar – och ett löfte om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet inom EU år 2020. Med tanke på den massarbetslöshet som breder ut sig på kontinenten i spåren av Euroförsvaret – parat med och en närmast patologisk Brysselbyråkrati som aktivt arbetar för att driva iväg jobbtillfällen – är det senare inte en alltför riskabel utfästelse.

De senaste dystra siffrorna från Eurostat visar nämligen att hela 12 procent saknar jobb i Eurozonen idag (10,9 procent om man räknar med samtliga EU-länder). Och tyvärr går det åt helt fel håll: fem år efter finanskrisen ökar arbetslösheten fortfarande i 19 EU-länder medan den faller i bara åtta. Största ökningen mellan december 2011 och december 2012 uppvisar inte förvånande Grekland, som gått från 21,4 till 26,4 procent arbetslösa och Spanien, där 26,3 procent saknar  jobb jämfört med 23,9 för ett år sedan. Den långsiktiga trenden verkar alltså vara på Löfvens sida – förmodligen behöver S inte lyfta ett finger vid en eventuell valvinst för att infria löftet, eftersom övriga Europa kommer att lösa saken för honom.

iceland-unemployment-rate

Arbetslösheten på Island har fallit kraftigt sedan 2010.

Men om Löfven faktiskt menar allvar, och behöver inspiration för en lyckad arbetsmarknadspolitk, behöver han inte resa längre än till vårt nordiska grannland Island, vars arbetslöshet fallit dramatiskt och i februari i år var nere på 4,7 procent. Det innebär att Island nu kan uppvisa de lägsta arbetslöshetssiffrorna i Europa. Då ska man minnas att Island drabbades hårdare än något annat land i Europa när finanskrisen slog till mot den lilla önationens banker, som pumpat upp en gigantisk spekulationsbubbla. När bubblan brast drevs arbetslöshetens till historiskt höga tal på nära tio procent.

Island valde dock en helt annan väg än EU för att tackla krisen. Istället för att skuldsätta staten och sina egna medborgare – eller konfiskera deras besparingar för att rädda bankirerna på cypriotiskt vis – lät man helt enkelt kapitalismen ha sin gång och bankerna tilläts gå i putten. Fem år efter krisen är det lätt att se vilken metod som fungerade bäst. Man kan också konstatera att Island aldrig haft denna möjlighet ifall ön gjort det ödesdigra misstaget att bli medlem av EU och den gemensamma valutan. Den isländska återhämtningen har varit så snabb, att den till och med nämnts som modell för en annan krisdrabbad önation – Cypern. Det är förstås för sent nu.

Nu beror de fallande arbetslöshetstalen förvisso inte bara på frånvaron av EU och Euron, utan på att att Island byggt ut sin fiskeflotta och storsatsat på öns aluminiumsmältverk. De senare kräver enorma mängder energi, som tillhandahålls naturligt genom billig vattenkraft och heta källor.

Framgångarna för den isländska fiskeflottan hänger till stor del ihop med det faktum Island inte behöver följa EU:s fiskekvoter. Och tillväxten för aluminiumtillverkningen på ön beror till stor del på att fabriker stängts i andra EU-länder, framför allt på grund av  skyhöga miljöavgifter, energiskatter, utsläppsrätter och andra tunga pålagor på som gjort det för dyrt att driva elintensiv industri i unionen.

Det verkar sålunda vara en lyckad strategi för små stater att försvara sitt oberoende, att hålla EU och dess byråkrater på behörigt avstånd – och satsa på billig energi. Dvs precis det som Sverige ägnades sig åt ända fram till 90-talet, då vi gick med i EU.

Men att Stefan Löfven och S skulle ta lärdom av Island ska vi nog inte ha några höga förhoppningar om. Sedan Sverigedemokraterna kom ut som EU-kritiker, debatteras det över huvud taget aldrig om Europa längre. Och grönvänstern kräver att Löfven ska skrota kärnkraften.

Så tyvärr, lösningen blir nog att låta EU:s haveri göra jobbet. Om det inte blir revolution först.

Intressant?

DN 1, 2, SvD 1, 2, Aftonbladet 1, 2

Andra bloggar om , , , ,