Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Kategori: design

Ännu en Applepryl havererar

Ny modell – Apple Time Capsule 360...

Startade Macbooken igår morse och blev stillsamt upplyst om att inget av mina trådlösa nätverk kunde hittas. Det krävdes inte särskilt omfattande felsökning för att hitta orsaken. Vår  Time Capsule – en kombinerad backupdisk och trådlös anslutningspunkt – hade under natten bestämt sig för att kila vidare. Den låg där kall och tyst med slocknad lampa. Död, död, död.

Eftersom det var knappt två år sedan jag köpte den för att trygga vårt samlade digitala liv, kändes dödsfallet både överraskande och prematurt. Och två Macbookar står nu helt utan säkerhetskopior – för inte tänkte jag på att man kanske behövde ta backup på backupen.

När jag googlar på Time Capsule failure så visar det sig att min 500 MB-enhet långt ifrån är ensam om att vända portarna i vädret. Jag får inte mindre än 19 500 träffar på den exakta sökfrasen, och det visar sig att det handlar om ett medfött fel – alla tidskapslar är egentligen tidsinställda bomber, programmerade för självdestruktion när de når 19-20 månaders ålder. På Timecapsuledead.org, fick ägare av Apples backuplösning rapportera in dödsdatum för när sina tidskapslar. Anstormningen blev massiv, och efter c:a 2 500 inrapporterade fall stängdes registret. Då hade Apple insett att det faktiskt handlade om ett konstruktionsfel och började byta ut fallerande tidskapslar kostnadsfritt, trots att den ettåriga garantitiden gått ut. Så jag hoppas givetvis att det ska gå att få en ersättningsenhet utan kostnad när jag ringer Apple support idag och gnäller.

De flesta tidskapslar dör unga. Vid 19 månaders ålder är det slut-uppbackat. (Klicka för större graf.)

Min egen tidskapsel inhandlades den 18 april 2008 och levde alltså längre än de flesta i sin generation. Enligt diagrammet ovan, från  Timecapsuledead.org, är medellivslängden för en tidskapsel 19 månader och 20 dagar.

Problemet med Time Capsule – i alla fall den ursprungliga modellen – är att den helt enkelt är felkonstruerad. Wifi-komponenterna alstrar en hel del värme i den trånga och oventilerade lådan, och ovanpå detta har Apple klämt in stor värmealstrande 3,5-tums hårddisk. Hela paketet ”kyls” av en liten fläkt som mest virvlar runt luften inne i lådan.

Att en sådan konstruktion blir överhettad och går sönder är knappast förvånande. (I nyare modeller av Time Capsule har Apple valt en strömsnålare hårddisk som enligt uppgift ska bli mindre varm.)

Nästan exakt samma problem hade Microsoft med första generationen av Xbox 360, som byttes ut eller repareras efter omfattande rapporter om fenomenet RROD (red ring of death). Även där var orsaken för mycket hårdvara på för liten yta i kombination med otillräcklig kylning som fick komponenterna att grillas. Hittills har dessa Xbox-reparationer kostat Microsoft 8 miljarder, vilket väl måste ses som ett fail av episka mått.

Summor i den storleksordningen kommer knappast Apple att behöva langa upp, eftersom företagets kunder till stor del består av devota fans som ändå halar upp kreditkortet varje gång Steve Jobs förkunnar en ny modell. Därför hörs det egentligen aldrig någon kritik mot de kvalitetsproblem som många av Apples produkter dras med. Jag har själv drabbats ett antal gånger av havererande Macar och kringprodukter. Min första Airport, den som såg ut som ett flygande tefat, började blinka rött precis när den fyllt ett år (felet var ett par kondensatorer av kass kvalitet). Två Macbookar drabbades av hårddiskhaverier innan datorerna ens fyllt två år. På den vita Macbooken (2,5 år) har plasthöljet spruckit på flera ställen, batteriet är utbytt en gång och inom ett par månader lär det vara dags igen. iPhone-hörlurarna håller kanske en vecka, om man låter bli att använda dem. Och självantändande iPodar finns det flera rapporter om.

Apple är otvivelaktigt mästare på industridesign, men kvaliteten under skalet är tyvärr inte alltför imponerande.

Och en lärdom man kan dra är att undvika den första generationen av alla teknikprylar, oavsett vem tillverkaren är. Därför blir det ingen iPad för mig i sommar…

Fler om , , , ,

Intressant?

Uppdatering: Har ringt Apples support nu, och de skickar hem en ny Time Capsule kostnadsfritt.

Är vi redo för en dator utan tangentbord?

Ryktena har cirkulerat i månader om att Apple skulle släppa en slags läsplatta, och det var till och med väntat att den skulle få namnet iPad. Vad som däremot var oväntat – och framför allt glädjande – är att själva bokläsaren bara är en av många funktioner på iPad. Det är goda nyheter. Jag har konsekvent dissat satsningar som Amazon Kindle, en eboksläsare som bara är gjord för en enda sak – att läsa böcker eller papperstidningar i PDF-version. iPad har Stanza, eller nåt som är snarlikt, för att läsa böcker. En applikation av miljontals andra. Utmärkt!

Och om någon på allvar trodde att Apple skulle komma till undsättning för att rädda en döende tidningsbransch, så är det dags att tänka om. Apple har, precis som Anders Mildner skriver i SvD, aldrig varit intresserad av att hålla gamla affärer vid liv – tvärtom har Steve Jobs med stor framgång stått längst fram med släggan när det gällt att slå sönder gamla strukturer och affärsmodeller. Både iTunes och App Store är ju exempel på områden där Apple framgångsrikt gjort “applikatoner” av fysiska produkter som musik och mjukvara. I samband med iPad-lanseringen öppnas också en iBookStore, men det blir som sagt bara en i raden av tjänster som erbjuds.

Det  omvälvande med iPad är inte att man kan köpa och läsa böcker, surfa via 3G, att det går att se på film eller spela spel på den. Det riktigt revolutionerande är nog att det här är första gången sedan persondatorn uppfanns, som vi ser en fullfjädrad dator, med program som fungerar helt utan tangentbord och mus. Och vi vet redan hur man gör – eftersom vi vant oss vid iPhone. Alla iPhone-appar funkar – från Twitterklienter till Need For Speed. Om det sedan blir en framgång, eller om Apple är ute för tidigt denna gång, får framtiden utvisa.

Jag har nog bara en allvarlig invändning när det gäller iPaden – den verkar ganska klumpig att skriva på om man sitter ner. Man är i princip tvingad att hålla plattan med ena handen och skriva med den andra, ungefär som en gigantisk iPhone. Trots sin litenhet gör avsaknaden av stöd att den knappast blir särskilt praktiskt att sitta och blogga från i soffan eller på bussen.

Enligt Steve Jobs presentation kommer iPad dessutom att säljas helt utan några subventioner. Vilket innebär att man måste skaffa ett separat 3G-abonnemang för att kunna använda plattan på resande fot. Jag hoppas någon av operatörerna har vett nog att ta fram ett tvilling-3G-kort till sina iPhone-abonnemang. I så fall kan nog iPad bli ytterligare en framgångssaga för Apple. Instegsmodellen, med 16 GB och Wifi, tror jag dock är rätt ointressant för den svenska publiken.

Andra om , , , ,

Intressant?

Min nästa bil blir en Saab!

Saab 92B från 1956.

Saab 92B från 1956. Ur-Saaben, här i pimpad version.

Nu menar jag förstås inte en ny Saab, utan en sådan som på bilden ovan, en Saab 92 från mitten av 50-talet. Enligt mitt tycke en av de vackraste och smartaste bilar som någonsin byggts. Den kanske ser omodern ut, men inget kan vara mera fel. Både designmässigt och tekniskt var 92:an en smärre revolution, och när den presenterades 1946 var denna Ursaab lika omvälvande för bilbranschen som iPod och iTunes blev för musiklyssningen på 2000-talet.

Volvo Personvagn 60, årgång 1946.

Volvo Personvagn 60, årgång 1946.

Titta på bilden här intill. Det föreställer en Volvo PV60 av 1946 års årsmodell. Så såg de allra flesta bilar ut på den tiden – gott om plats, högt i tak, aerodynamiska som stridsvagnar. Inget hade ju egentligen hänt i bilfabrikerna de senaste sex åren, så när kriget var över fortsatte Volvo och de andra biltillverkarna att spotta fram decenniegamla bilmodeller.

Just då, när hotet från freden fick Svenska Aeroplan AB att börja fundera på vad de skulle försörja sig med, fick en samling flygplansingenjörer under ledning av Gunnar Ljungström en brilliant idé – vi bygger en bil! Sagt och gjort, en designgrupp bestående av 16 man (för kvinnor var inte ingenjööörer vid denna tid) fick ansvaret för att ta fram en ny bilmodell.

Designskiss på Saab modell 92 - Ursaaben. Ultramodern design, 60 år gammal.

Designskiss på Saab modell 92 - Ursaaben. Ultramodern design, 60 år gammal.

Vana som de var vid att bygga flygplan (endast två av dem hade körkort enligt historien) tacklade de problemet från en helt ny utgångspunkt. Först designade de en självbärande kaross – för att spara vikt. Sedan körde de in den i en vindtunnel för att finjustera aerodynamiken (det är därför Ursaaben ser ut som den gör, som en flygplansvinge). Lägre luftmotstånd innebar i sin tur lägre bränsleförbrukning och minskat behov av motorstyrka. Den ursprungliga tvåtaktsmotorn på 25 hästar gav ingen racerupplevelse, men var fullt tillräcklig för att driva den kompakta lilla bilen. Den namngavs Saab 92 (Saab 90 och 91 var flygplan…) och fanns till en början bara att få i militärgrön färg som blivit över från flygplanstillverkningen.

Avskräckta av vingliga kompaktbilar som Volkswagen-bubblan som hade svansmotor, placerade Saabteknikerna motor fram, vilket påtagligt förbättrade bilens viktfördelning och väghållning. Men det verkligt revolutionerande var framhjulsdriften, vilket var en total nyhet i bilbranschen vid denna tid. Det gjorde att det blev gott om plats i kupén och att bilen fick väghållningsegenskaper utöver det vanliga. Det var just framhjulsdriften, kombinerad med motorer som var enkla och billiga att trimma, som gjorde Saaben till en Rallyvinnare några år senare, med bl a Erik “Carlsson på taket” bakom ratten.

Saaben kom i exakt tid, och erbjöd en produkt som efterfrågades i det tidiga folkhemmet – en billig och säker bil som de flesta hade råd med. Och genom att Saabteknikerna kom in i branschen utan några tunga ryggsäckar och vågade utmana etablerade sanningar om hur bilar “skulle se ut” eller var låsta till etablerad teknik som “alltid fungerat” revolutionerade de hela bilbranschen och grundlade den svenska bibranschens goda rykte (som vi fortfarande lever gott på).

Tyvärr blev det inte många fler revolutioner i Trollhättan; efter att ha lanserat Saab Turbo på 80-talet såldes bolaget till GM och resten är som det heter historia.

Men Saabs tidiga historia är värd att läsa för alla som jobbar med produktutveckling, särskilt inom bilbranschen. Och kanske särskilt för gamla stelnade kolosser som GM, där utveckling de senaste tio åren handlat om att ersätta bensinslukande V8:or med ännu törstiga etanol-V8:or.

Jag tror jag har skrivit det förut, men vad hade hänt om man släppt loss Steve Jobs och Apple i en bilfabrik?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant?

Sagan om Rödluvan 3.0


Slagsmålsklubben – Sponsored by destiny from Tomas Nilsson on Vimeo.

Designstudenten Tomas Nilsson har producerat en mycket begåvad musikvideo, där han tolkat sagan om Rödluvan med modern informationsgrafik. Bland annat får man reda på allt om farmors näringsinnehåll, och hur stor del av Sjumilaskogens invånares som består av vargar.

© 2019 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: