And The Band Played On

Etikett: börsen

Bottar och fejkkonton driver Facebooks annonsintäkter?

Hej, jag är en T-800 och har kommit för att gilla din sida. (Bild från Terminator Wiki.)

För en tid sedan skrev det lilla e-handelsföretaget Limited Run (tidigare Limited Pressing) ett uppmärksammat inlägg på sin Facebooksida, där bolaget berättade om sina erfarenheter av att annonsera på Facebook. I inlägget, publicerat på företagets numera raderade Facebooksida, beskrev Limited Run hur de köpt Facebook-annonser men inte fick statistiken att gå ihop: antalet annonsklick var mångdubbelt fler än antalet besökare som de genererade. Företaget tog hjälp av ett eget verktyg för att analysera trafiken, och kom då fram till att så många som 80 procent av annonsklicken kom från bottar – dvs automatiserade script. När bolaget kontaktade Facebook för att fråga vad som pågick, blev svaret tystnad:

Bots were loading pages and driving up our advertising costs. So we tried contacting Facebook about this. Unfortunately, they wouldn’t reply. Do we know who the bots belong too? No. Are we accusing Facebook of using bots to drive up advertising revenue. No. Is it strange? Yes. But let’s move on, because who the bots belong to isn’t provable.

Limited Run är alltså noggranna med att inte anklaga Facebook för att ligga bakom klickfusket, men företaget är långt ifrån ensamt om ifrågasätta värdet i att annonsera på Facebook. Misstankar har förekommit tidigare om att stora delar av annonsklick och ”gillningar” egentligen inte kommer från vanliga Facebookanvändare, utan spamnätverk och klickrobotar.

BBC:s teknikreporter Rory Cellan-Jones gjorde ett experiment för några veckor sedan, då han startade en sida på Facebook för ett påhittat företag – Virtual Bagel Ltd. Han lade också 10 dollar på annonsering, och kunde därmed få koll på vilka som gillade sidan med hans påhittade företag. Det dröjde bara minuter innan det började trilla in hundratals ”likes”. På 24 timmar hade sidan, som inte innehöll något över huvud taget, fått mer än 1.600 gillanden.

Men vilka var det då som klickade? Analysen visade att det uteslutande var Facebook-konton från Egypten, Indonesien och Filippinerna som låg bakom de många gillningarna. Ett ”fan” av bagelsidan bodde i Kairo, kallade sig Ahmed Ronaldo och arbetade för Real Madrid. Hans profilbild visade sig vara närmast identisk med en kollega i Real Madrid – fotbollsstjärnan Christiano Ronaldo. Naturligtvis var detta ett fejkkonto, kanske startat i syfte att agera ”klickbot”. Om det är ett annonsnätverk (som säljer utrymme för Facebooks räkning) eller spammare som ligger bakom fejkanvändarna är oklart, men kontentan är att kvaliteten på många gillningar är kraftigt överdriven. Annonsören tror att de når en stor publik, och betalar för denna räckvidd. I verkligheten kan en stor del av klicken eller gillningarna alltså komma från fejkade konton och i princip vara värdelösa.

BBS:s resultat bekräftas av Michael Tinmouth, konsult inom marknadsföring i sociala medier. Han har identifierat samma mönster där gillanden för kunders sidor kom just från dessa länder. Tinmouth identifierade också att flertalet av dessa användare var mellan 13 och 17 år gamla och hade gillat 3.000, 4.000 och till och med 5.000 sidor vardera.

Facebook erkänner självt att det existerar ett stort antal luftkonton – nära nio procent av användarna, eller 83 miljoner, är antingen dublettkonton eller andra typer av ”oönskade” användare, enligt företagets senaste statistik. Frågan är bara hur mycket dessa – framför allt de ”oönskade” – hjälper upp Facebooks annonsintäkter?

För även om Facebook och dess säljbolag inte sysslar med annonsbedrägeri – det vore osannolikt om så var fallet – ställer det återigen obekväma frågor om Facebooks framtida intjäningsförmåga – som bygger nästan helt på annonsförsäljning. Och framför allt: hur kommer Facebooks annonsörer att reagera på uppgifter som de här?

Luften fortsätter att pysa ur Mark Zuckerbergs sociala nätverksimperium. Och det går snabbt nu.

Intressant?

Mer läsning:
Kairay Media: More reports Facebook ad clicks are actually bots
Daily Dot: Facebook ”Likes” boosted by bots, study claims
Msn Money: How real are Facebook ads and likes
Searchengine Journal: Facebook ads: What are you really paying for?
N.Y Times Technology: Bots raise their heads again on Facebook

Andra bloggar om , , , ,

SvD Näringsliv, DN 1, 2, 3, 4, Aftonbladet

Wall Street driver upp bensinpriset, inte peak oil

Bränslepriserna rusar i höjden, och vi hör allt oftare så kallade peak-oilarna förklara det höga priset med att det är det första tecknet på att det så kallade oljekrönet har passerats. Det kan förvisso stämma, men det som just nu driver upp bensinpriset – som inte bara smärtar i svenska plånböcker utan också håller på att bli en valfråga i det kommande USA-valet – är ren och skär spekulation.

För råvaror, inklusive råolja och raffinerade produkter, har sedan mitten av 2000-talet blivit allt populärare att spekulera i på börsen, i takt med att aktiemarknaden gått trögt. Och precis som spekulanter tidigare orsakat hungerkravaller i Mexiko och Mellanöstern genom att driva upp priset på majs och spannmål, är de nu på god väg att slå undan benen för den redan kryckiga världsekonomin. Allt tack vare slapp reglering och en Wall Street-lobby som förhalar alla förslag till hårdare övervakning av handeln.

Och som ekonomen Robert Reich skriver på sin blogg, är efterfrågan på drivmedel inte särskilt hög, vare sig i USA eller övriga världen – den är långt ifrån de nivåer som rådde före finanskrisen 2008. Dessutom produceras mer än 80 procent av USA:s energibehov numera inom unionen, och landet har gått från att vara nettoimportör till nettoexportör av olja och gas. Det finns alltså inget efterfrågesug som borde driva upp priserna i USA.

Siffror får U.S Energy Information Agency bekräftar bilden. Efterfrågan släpar fortfarande efter finanskrisen, både inom OECD och icke-OECD-länder. Ändå fortsätter priset envist att stiga till nya rekordnivåer dagligen.

Förklaringen är som sagt – spekulation. Företag som handlar med terminskontrakt på världens råvarubörser, som New Yorks Nymex eller Londons  International Petroleum Exchange, satsar pengar på att oljepriset ska bli ännu högre i framtiden. På att upproret i Syrien ska skapa oro i omkringliggande länder, att det blir krig med Iran eller att världsekonomin ska hämta sig så att fler börjar köra bil igen.

Därför stiger oljepriset. Inte för att det direkt råder brist på olja, eller att efterfrågan driver  priset – utan helt enkelt för att en handfull företag gamblar stora summor på att priset kommer att klättra ännu högre i framtiden.

Förr i tiden var råvaruklipparna betydligt färre. Historiskt sett har spekulanterna handlat med runt 30 procent av oljeterminerna, medan producenter och konsumenter stått för 70 procent av marknaden. Idag kontrollerar spekulanterna 64 procent av alla terminskontrakt, enligt Reich.

Så nästa gång du tankar bilen, tänk på att det är det är Wall Street – och Anders Borg förstås, eftersom mer än halva bensinpriset är skatt – som är orsaken.

Och bättre lär det inte bli, med mindre att värlsekonomin störtdyker, eller att något nytt EU-land ställer in betalningarna. Under tiden är det bara att gilla läget, och se till att ha i alla fall en del av sina pensionsbesparingar i råvarufonder.

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,

Bottarna har kidnappat börsen


Nån gång i slutet av 1996, när det kändes som om hela Internet satt och spelade Quake, släppte ett par studenter på Stanforduniversitet lös en uppfinning de kallade för Stoogebot. Det var alltså en Quake-bot, som man körde igång på sin egen dator – och den var ohyggligt mycket snabbare, elakare och pricksäkrare än någon mänsklig spelare. Stoogebot spred sig som ett virus och snart blev det mer eller mindre omöjligt att spela på öppna Quakeservrar. Youtubevideon ovan visar hur det kunde gå till.

Ungefär så där verkar det gå till på börsen nuförtiden. Istället för börsmäklare som lägger köp- och säljordrar för sina kunders räkning har stora delar av handeln tagits över av hittills okända bolag som sysslar med så kallad högfrekvekvenshandel – alltså bottar som är programmerade att genomföra miljontals affärer sekundsnabbt. De mänskliga motspelarna på börsen har förstås lika liten chans som vi hade på 90-talet mot Stoogebot. Och nu är det våra pensionspengar som ”fraggas” snabbt och skoningslöst av bot-handeln.

Som om inte bottarna vore nog har börsen dessutom blivit allt populärare hos spamindustrin som i tider av börsoro och finansturbulens hittat ett helt nytt sätt att blåsa oss på pengar. Det kallas ”pump and dump”, och handlar om att använda spammejl för att driva upp värdet på en skräpaktie – och när tillräckligt många nappat och därmed pumpat upp kursen, säljer spammarna snabbt aktien och plockar hem vinsten. Från TkJ:s blogg;

– Bedragare kan tjäna stora pengar på bara några dagar med en bra ”pump-and-dump”-kampanj. I den turbulens som råder på den ekonomiska marknaden, är det många som överväger att investera i sådana aktier som bedragarna menar kommer att gynnas av det ekonomiska läget, säger Per Hellqvist, säkerhetsspecialist på Symantec Sverige.

Tro det eller ej, men en gång för inte så länge sedan sågs faktiskt börsen som en plats där man finansierade sin verksamhet, och där kurserna styrdes av hur bra eller dåligt det gick för det noterade företaget. Då det fanns ekonomiska rådgivare på fullt allvar hävdade att aktier var en långsiktig investering, som alltid växte på några års sikt.

Idag flyr till och med gamla finansvärstingar som Christer Gardell från Stockholmsbörsen, som han menar förvandlats till ett slags lotteriverksamhet.

På Quakeservrarna utvecklades snabbt olika skydd, som automatiskt kickade ut spelare som uppförde sig misstänkt likt bottar – dessutom blev fuskarna avstängda från att ansluta på nytt.

Man skulle önska att Stockholmsbörsen tog lärdom av 90-talets Quakeserver-admins, och åtminstone satte upp en skylt med texten ”No Bots Please”. Fast det lär inte hända, eftersoms börsens värstingbottar drar in massor med deg till Nasdaq-OMX.

Ibland träffar man på förnekare som till exempel Unga aktiesparare, som fortfarande upprepar det gamla mantrat om att att aktier är bra placeringar. Lyssna inte på dem. Chansen till vinst är sannolikt större på Casino Cosmopol, och då kan man åtminstone ha lite kul medan man bränner sina besparingar.

Intressant?

Andra bloggar om , ,

Egypten: Erst kommt das fressen…

Livsmedelspriserna är uppe på rekordnivåer, påeldade av börsspekulation.

…dann kommt die Moral. Ett klassiskt Bertolt Brecht-citat, som kanske passar bättre än någonsin just nu. För medan Västvärldens medier är fullt upptagna med att framställa upproren i Nordafrika som en slags sentida demokratikamp i stil med Östeuropa 1989, kan det vara på plats att betona den ursprungliga anledningen till kravallerna – hunger.

För det som utlöste kravallerna i Tunisien för några månader sedan, och som får arabvärldens ledare att agera i panik såväl i Jemen som Jordanien, är de rekordhöga matpriserna. Efter den förra toppen för livsmedelspriserna sommaren 2008, då det också var uppror på gatorna i Egypten, fick världens fattiga länder en andhämtningspaus efter finanskrisen.  Sedan i höstas har dock råvaru- och spannmålspriserna ökat dramatiskt, och är nu högre än någonsin, enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO. Och en av de främsta anledningarna till detta är – spekulation. När centralbankschefer i Väst (läs USA:s Ben Bernanke) driver nollräntepolitik för att stimulera ekonomin, blir resultatet att marknaden svämmas över av billiga pengar – som används till spekulation, något som vi nu ser resultatet av i allt fler så kallade LIFDC-länder, där medelinkomsten inte längre räcker till att försörja familjerna med mat för dagen.

Kampen för demokrati är viktig, men grunden till verklig demokrati bygger på att folk har mat för dagen. Att slåss för mänskliga rättigheter på fastande mage fungerar inte någon längre tid, som Brecht mycket riktigt konstaterade. Därför blir det också gravt missvisande att jämföra revolutionerna i Nordafrika med vad som hände i Östeuropa 1989. Då var folk svältfödda på demokrati, men hade det i övrigt ganska bra materiellt. I Tunisien och Egypten råder en katastrofalt hög arbetslöshet, och stora delar av befolkningen lever på under en dollar per dag.

Precis som det är obegripligt att tillåta multinationella företag spekulera i elpriset när det är -30 grader kallt i Sverige, borde det finnas ett globalt förbud mot att spekulera i livsmedelspriser på börsen. Och att använda värdefull jordbruksmark till att odla bränslen för törstiga amerikanska SUV:ar istället för att producera mat. En fjärdedel av USA:s spannmålsskörd används idag till etanolframställning, med stöd av massiva subventioner som infördes av ”miljöhjälten” Al Gore.

Fortsätter matpriserna upp, vilket FN tror, är det bara början på upproren i arabvärlden som vi ser. Och det är inte alls säkert att det slutar i frihet och demokrati.

Intressant?

Bra om matpriser: Flute, Zero Hedge, Cornucopia

Media: Aftonbladet 1, 2, 3, 4, Expressen, SvD 1, 2, 3, 4, DN 1, 2, 3, 4, 5

Andra bloggare om , , , ,

Skynet och din pension

Trängsel på börsgolvet.

Dow Jones rasade nära 10 procent i eftermiddagshandeln igår – till synes oförklarligt. Och i eftermiddags gjorde Stockholmsbörsen, OMX, ett veritabelt svanhopp ner i avgrunden.

Visserligen är humöret på börsen osedvanligt nervöst just nu – rädslan för att Greklands skuldkris ska sprida sig till övriga PIIGS-länder, och kanske till och med hota Euron, är förstås den utlösande faktorn bakom rasen på världens börser. Men att det blir så tvära och dramatiska kursrörelser har en annan orsak, den alltmer datoriserade aktiehandeln. I det första fallet på Wall Street, sades det först ha varit den mänskliga faktorn – nån hade förväxlat miljoner med miljarder när en order lades, och på så sätt sattes en rad andra larm igång med tillhörande säljsignaler. Och i eftermiddagns branta fall på Stockholmsbörsen misstänks också algoritmbaserad handel som orsak till dippen.

Oavsett om det stämmer eller inte att ”någon” tryckt på fel knapp, visar börsens reaktion – både igår och idag – vad som händer när übersmarta datorprogram är i farten. Utvecklingen av börsmjukvara, både för professionella traders och soffplacerare, har utvecklats enormt sedan 1987 då den ökända Svarta måndagen inträffade. Skillnaden mellan då och nu är att medan det fanns en mycket större tröghet i systemen på 80-talet, reagerar den automatiserade handeln idag på bråkdelar av sekunder och 100-tals miljarder kan skapas – eller raderas ut. Det är som ett slags botnät som ständigt ligger och bevakar aktiekurserna, programmerade att köpa eller sälja när kursen för en viss aktie når en förutbestämd nivå. Och när det börjar säljas, utan att det finns en balans av säljare och köpare på marknaden, drivs kurserna i golvet. (Eller leder till stora uppgångar, vilket dock inte någon brukar klaga på…)

Även om det knappast hjälper att återinföra den manuella börshandeln där mäklarna får ordrar per telefon och springer med lappar till varandra, finns det naturligtvis en stor risk när de tekniska systemen löper amok. För våra pengar är ju i händerna inte bara på hypernervösa aktiemäklare, utan förlitar sig lika mycket på olika datormodeller och -program. Precis som flygbranschen, som stod stilla en vecka på grund av askmolns-simulationer, för att ta ett annat exempel på där det blev dyrt och fel.

Ett slags finansiellt Skynet alltså, som styr över våra pensioner. Jag känner mig inte helt lugn.

Andra om , , , ,

Intressant?

© 2020 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: