And The Band Played On

Etikett: Euron

Har demokratin en chans i Grekland?

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou har gjort sig till Europas mest hatade man efter att ha utlyst en folkomröstning om det senaste så kallade räddningspaketet från EU. Politiker, centralbankschefer och bankirer i full panic mode undrar vad i h-e han egentligen sysslar med – vad är det för sätt att skjuta det mödosamt frammanglade krispaketet från förra veckan i sank och spä på oron på finansmarknaderna?

Svaret är  – demokrati.

Vad Papandreou gjort, långt om länge, är vad de flesta folkvalda med lite ryggrad borde ha gjort. Det vill säga – låta väljarna bestämma över vilken politik som ska föras, istället för att låta centralbankschefer och hedgefondförvaltare i Frankfurt och på Wall Street diktera demokratins villkor.

Vi ska alla ha klart för oss att det är samma finansiella terrorister som varit djupt delaktiga i att skapa det gigantiska grekiska budgetunderskottet som kräver att Europas – och särskilt Greklands – skattebetalare nu ska ta ansvar för deras usla affärer.

Ta bara storbanken Goldman Sachs, som anlitades som rådgivare inför Greklands Eurointräde och hjälpte till att dölja landers redan då gigantiska underskott. Idag när notan för bluffen måste betalas, är det dock ingen som skickar kravbrev till Goldman Sachs vd Lloyd Blankfein, som istället drog in 85 miljoner i lön och bonus förra året.

Och nästan exakt samma sak som nu händer i Grekland spelades upp för bara tre år sedan, hösten 2008, då Lehman Brothers gick i konkurs. Då krävde, och fick, Amerikas storbanker 700 miljarder i hjälp av de amerikanska skattebetalarna för att överleva den kris de själva ställt till med genom att förgifta marknaden med värdelösa subprime-derivat.

Utan att fråga allmänheten om det vettiga i denna tidernas dyraste finansiella räddningsaktion – till exempel genom en folkomröstning – pumpade George W. Bush och hans efterföljare Barack Obama in oräkneliga miljarder i storbankerna, som hotade med ekonomisk härdsmälta om de tilläts falla. Idag är de större och mäktigare än nånsin tidigare, och styr själva vilka lagar som fattas i Washington. Vad hade hänt om väljarna  fått ta ställning till om Wall Streets finansiella oligopol skulle bevaras?

Tre år senare kör Europas banker med exakt samma manus – budskapet om att ”samhällelig kollaps” väntar om inte bankerna räddas upprepas gång på gång. De finansiella institutionerna måste gå skadeslösa ur krisen, även om det sker till priset av att hela Europa kastas ner i ett svart hål av recession, arbetslöshet och fattigdom (dvs en äkta kollaps).

I det här sammanhanget är det värt att uppmärksamma vad Greklands befolkning egentligen ska rösta om – alltså det som Papandreou får så mycket kritik för.

Att bli räddade av EU innebär nämligen inte, som många kanske tror, att Grekland får en enda eurocent i hjälp. Allt ekonomiskt stöd går istället rakt in till de stora europeiska bankerna som lånat ut pengarna från början – på får man anta marknadsmässiga villkor. För Grekland väntar istället fattigdom, tvångsförsäljning av statlig egendom till vrakpriser, slaktade pensioner, skyhög arbetslöshet och fallande inkomster – och möjligen militärkupp – i spåren av räddningspaketet.

Grekerna själva har därför inget att förlora på ett nej.  För alternativet till att fortsätta försöka svälta sig i form, är förstås att kasta loss från Euron, återinföra drachman och ställa in betalningarna på statsskulden. Det skulle skapa kaos på kort sikt, men sett över längre period är det sannolikt det enda vettiga alternativet. Utan de hårda nedskärningar som EU och IMF kräver i utbyte för sin ”hjälp”, är det fullt möjligt att den grekiska ekonomin har betydligt bättre förutsättningar för att växa och fler greker kan få jobb.

Problemet är att en argentinsk lösning skulle visa vägen för fler europeiska länder och skulle kunna bli slutet för både Euron och EU-projektet. Demokratin måste alltså stoppas till varje pris – om unionen och den gemensamma valutan ska överleva.

Intressanta tider stundar.

(Teckningen ovan är hämtad från Washington Times.)

SvD 1, 2, 3, DN 1, 2, 3, 4, Aftonbladet, E24 1, 2, 3

Andra bloggare om , , ,

Aldrig har en statsbankrutt varit roligare

Mannen i mitten ryktas vara president nånstans.

Tre leende äldre herrar pustar ut efter ännu en lyckad räddningsinsats för att få Grekland på rätt köl panikinsats för att rädda det havererade EMU-samarbetet. Till vänster premiärministern för det bankrutta Grekland, Giorgos Papandreou, till höger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och i mitten en belgare som heter van Rompuy och kallar sig president – fast ingen av oss nånsin har röstat på honom. Alla tre kommer från länder som är vana vid att befinna sig i ständigt kristillstånd.

Men denna gång är det minsann sista gången, enligt herrarna. Alltså sista, sista gången som EU och IMF kommer att skyffla ner miljarder i det svarta hål som emellanåt kallas Greklands statsbudget. Skillnaden denna gång är att även bankerna mer eller mindre frivilligt tvingats vara med i ”räddningsinsatsen”: c:a 50 miljarder Euro ska den privata banksektorn ställa upp med enligt de leende herrarna. Och det är ju gentilt gjort, med tanke på att det är storbankerna som ställt till med det kaos som Grekland och Europa befinner sig i. Så sent som 2002 hjälpte amerikanska Goldman Sachs – banken som haft sina fingrar med i de flesta moderna kreditbubblor  – den grekiska staten att bluffa sig in i EMU-samarbetet, genom att via fiffiga finansiella konstruktioner kunde gömma undan stora delar av den grekiska statsskulden. Om de rätta siffrorna kommit ut hade aldrig Grekland släppts in i EMU från första början – och sannolikt inte heller flertalet av de övriga PIIGS-länderna.

Ett par år senare, när Lehman Brothers kraschade, finanskrisen var ett faktum och den nytillträda Obama-administrationen rullade ut det gigantiska ”räddningspaketet” för den amerikanska finansmarknaden, stod Goldman Sachs långt fram i kön. Som tack för sina framgångsrika insatser för att ta fram helt nya finansiella instrument – t ex ”bostadsobligationer” som visade sig vara omförpackade subprimelån – tilldelades banken miljarder dollar i bankstöd. Idag är banken större och mäktigare än någonsin, och är säkerligen i full färd med att ta fram nya produkter för att kapitalisera på de stora europeiska och amerikanska kriserna.

Vad gäller de europeiska bankerna, de som nu är med i det sista ”räddningspaketet” till Grekland, så har de gjort lysande affärer så här långt. I takt med att Greklands kreditvärdering rasat har de kunnat ta ut allt högre räntor för att låna ut pengar till det krisande landet. Den grekiska krisen har alltså hittills inneburit gigantiska vinster för tyska och franska storbanker. Och pengarna som de pytsar in nu, måhända lite billigare än tidigare, går ju ändå till att betala räntan på lån i de egna bankerna…

Och skulle Grekland ställa in betalningarna på delar av eller hela skulden, så vet bankerna sedan tidigare att de alltid kommer att räddas – oavsett hur usla affärer de gjort eller om de själva är skuld till krisen. Och Europas skattebetalare får ännu en gång stå för notan. Vinsterna privatiseras, förlusterna görs kollektiva.

OMG, The Event!

Statsbankrutt förresten – så sent som för några veckor sedan varnade kreditvärderingsinstituten för att alla typer av förändring och/eller förlängning av den grekiska statens lån skulle betraktas som ett ”credit event” – alltså en betalningsinställelse. Så rent formellt befinner sig alltså Grekland nu i statsfinansiell konkurs. Att börserna stiger idag är förstås inte för att krisen är över, utan för att uppgörelsen som de Tres Amigos knåpat ihop gör att storbankerna kan skratta hela världen till… banken.

Men nu var det som sagt sista, sista, SISTA gången som den dynamiska trion beger sig ut för att rädda krisande europeiska ekonomier. Nu kommer Euron att repa sig och Grekland, Portugal, Irland, Italien, Spanien och Belgien kommer att blomstra under det upplysta ledarskapet från Herman von Rompuy och hans kolleger. Eller hur?

Intressant?

DN 1, 2, 3, 4, 5, SvD, 2, Aftonbladet, Expressen, 2, GP, 2


Andra bloggare om , , ,

© 2021 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: