Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: fetma

Det är överutbudet på mat och snask som gör svensken fet

bjorkhallen_soderhallarna

Björkhallen, Söderhallarna. Tidigare fanns här en vacker trappa, som nu tagits bort för att förbättra lönsamheten för fastighetsägaren.

Stillasittande och läsk är de största hoten mot folkhälsan, om man ska tro den återkommande debatten om svenskarnas tilltagande fetma. Och som vanligt slutar det med krav på sockerskatt – eftersom vi i Sverige verkar vara fixerade vid höjda skatter som ett sätt att uppfostra befolkningen. Det kommer förstås inte att fungera, lika lite som högre skatt på sprit botar alkoholister.

Dessutom är det enögt på gränsen till okunnigt att skylla just läsk och godis som orsaken till att vårt BMI sväller. Istället kan våra politiker, framför allt på lokal nivå, se sig omkring och ägna sig åt lite självkritik. På de senaste 20 åren har nämligen utbudet av mat, snacks, godis och bakverk formligen exploderat. Till exempel hade det tidiga 90-talets Stockholm två Pressbyrån på Centralstationen – idag finns ett halvdussin kiosker som erbjuder allt från läsk, godis och chips till färdigmat och gigantiska bakverk. I gången från T-Centralen trängs en uppsjö med bagerier, snabbmatsställen och kaféer med Burger King. På våningen kan man välja på McDonalds, Starbucks, asiatiskt, svenskt, pizza, mackor, bullar, korv, bullar, hamburgare, bullar, bullar, bullar…

Tillgängligheten på mat är alltså större än det någonsin varit – delvis påeldad av de nya skattesubventionerade låglönejobben i restaurangbranschen – som förväntas ersätta de  försvunna industrijobben som de nya moderaterna inte längre anser behövs. Lägg till detta den nya satsningenfood trucks, som gör det ännu svårare att gå tio meter utan att man lockas att stoppa i sig något.

Denna explosion av ättillfällen har dessutom skett på bekostnad av våra gemensamma, offentliga ytor. Tidigare samlingsplatser har köpts eller hyrts av fastighetsbolag och alla ytor måste generera avkastning. Naturliga mötesplatser har försvunnit och ersatts med artificiella, där alla förväntas vara ”kunder”, och att umgås blir allt mer synonymt med att konsumera.

Ett exempel är Söderhallarna (bilden ovan), ett av de finaste exemplen på modern Stockhomsarkitektur, centrumet och saluhallen invigdes så sent som 1992. Den vackra inomhusgallerian innehöll tidigare många platser där man kunde vila benen – bland annat den stora trappan i Björksalen, där Systembolaget låg och fortfarande ligger. Idag är alla sådana platser borta – alla öppna har hyrts ut till sushirestauranger, caféer eller snabbmatsställen. Om man behöver vila benen, krävs det att man äter eller dricker något som ens kropp med största sannolikhet inte behöver.

Idag finns det inte en enda bänk kvar i Söderhallarna, där man tillåts sätta sig ner utan att vara konsument. Vad gör detta på sikt med folkhälsan? Och hur formar det vår uppväxande generation när vårt budskap till dem är att det enda sättet att träffa en kompis är att samtidigt konsumera läsk eller latte?

När det handlar om droger som alkohol, är experter och politiker rörande överens om att tillgången styr hur mycket vi dricker. Därför får endast Systembolaget sälja starköl, vin och sprit. När det gäller livsmedel och snask – det vi numera missbrukar i betydligt högre utsträckning – finns det däremot inga restriktioner alls. Trots att det förmodligen dör fler som ett resultat av övervikt och livsstilsrelaterade sjukdomar, än av alkoholmissbruk.

Det är faktiskt rätt konstigt.

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,

Vi är fetare än nånsin – då blir snabbmaten ännu billigare

Reinfeldts recept mot minskad ungdomsarbetslöshet.

Det kan inte precis ha undgått någon att de varmaste anhängarna av regeringen Reinfeldts storstilade momssänkning (KROG) för restaurangbranschen återfinns bland de stora snabbmatskedjorna, med McDonalds i spetsen (där Reinfeldts son förresten sommarjobbade). Även Burger King, Max och Pizza Hut applåderar regeringens subvention av branschen. Snabbmatsgiganterna sänker priserna, det pratar om nyanställningar – och allt talar för en fortsätt tillväxt för dessa stora leverantörer av socker och snabba kalorier.

Man kan förstås fråga sig om detta verkligen är vad Sverige behöver i ett läge där allt fler lider av övervikt och fetma – framför allt unga storkonsumenter av läsk ligger i riskzonen. Visst, ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem – men det är vårt alltmer hysteriska ätande också. Och för den som ändå försöker att hålla igen, är varje dag ett gatlopp. Det går inte att gå mer än några meter utan att stöta på ett kafé, snabbmatsställe, kebabhak, 7-Eleven, Pressbyrån, eller något av de otaliga ställen som säljer take-awaymackor och gigantiska muffins. Mestadelen av vårt umgänge cirkulerar numera kring mat och fika.

I Timrå, med 10.000 invånare, finns det 14 snabbmatsställen längs huvudgatan i stan – den som vill äta husmanskost får ta bilen utanför tätorten. Övervikt, diabetes, högt blodtryck och hjärtbesvär är därför vanligt på ortens vårdcentral. Orsaken: felaktig kost, enligt ortens folkhälsosamordnare Britt-Louise Nyholm.

I lilla Järna med 6.000 invånare ligger Burger King i startgroparna för att bygga ny restaurang längs E4:an. Detta trots att det redan finns 15 matställen på orten.

Frågan man ställer sig är – hur påverkar detta ständigt ökande utbud av (snabb)mat oss?

Låt oss jämföra med alkoholen, där just utbudet anses ha ett klart samband med konsumtionen – det är därför vi har ett försäljningsmonopol istället för att tillåta öl- och vinförsäljning i varenda kvartersburtik. Att det faktiskt också råder ett sådant samband, verkar bevisas av att alkoholkonsumtionen i Stockholm – där det är nära mellan krogarna – är betydligt högre än på landsbygden.

Någon sådan reflexion verkar dock inte någon göra mellan sambandet utbud av mat/godis och övervikt. Trots att just fetma är en av de absolut allvarligaste folkhälsosjukdomarna vi har att brottas med. Det är bara att besöka USA för att se hur det går när maten blir till ett missbruk – följdsjukdomar orsakade av övervikt och fetma dödar idag fler amerikaner än rökning, trafikolyckor, krig, narkotika och terrorism sammantaget. För att inte tala om vad det kostar.

Men trots att amerikanerna blir allt fetare finns det naturligtvis en gräns för hur mycket och hur ofta de kan trycka i sig. Det skedde en närmast explosionsartad tillväxt av antalet restauranger och snabbmatsställen fram till 2008, då finanskrisen slog till. Idag råder en kraftig överetablering, vilket vi förstås riskerar att få även i Sverige. Vi närmar oss nog peak snabbmat – men frågan är hur snabbt det går.

Hur som helst, i ett läge där flera länder nu agerar för att minska missbruket av mat – Danmark har t ex nyligen infört fettskatt – gör vår egen regering alltså det ännu billigare att äta. Och då framför allt skräpmat, eftersom denna bransch är mest aggressiv efter ett par år med stagnerande tillväxt.

Som sagt, ungdomsarbetslösheten är ett gigantiskt problem, men lösningen är inte att vi försöker äta oss ur krisen. Vi behöver äta mindre – inte mer – om vi ska slippa undan de enorma vårdkostnader som blir resultatet av en allt fetare befolkning.

Och då kanske vi till och med kan spara ihop lite pengar på banken, som Annie Lööf vill…

Intressant?

Andra bloggar om , , , , ,

New York, staden som alltid äter

Anonymiserade döttrar hugger in på en minipizza.

Den brukar vanligtvis kallas staden som aldrig sover – men en minst lika lämplig slogan för New York City är Staden som alltid äter. Man behöver aldrig ta mer än ett par steg mellan Pretzel-, Halal-, Frankfurter- eller glassvagnarna, och vill man sitta ner finns det alltid ett snabbmatsställe inom bekvämt släpavstånd.

Oavsett tid på dygnet finns det alltid något att stoppa i sig, och efter att affärerna stängt framåt halvelvatiden på kvällen och man inte längre kan shoppa, blir ätande huvudsysselsättningen. Man ser alltid någon som trycker i sig sönderfriterade kycklingfiléer från KFC, äter en hamburgare, en Donut eller lufsar runt med en stor Pepsi i handen (vilket i USA innebär enlitersmuggar). Det är i princip omöjligt att få små portioner, beställer man en ”minipizza” får man in något som snarast påminner om XL-modellerna på svenska restauranger. En stor pizza får inte ens plats på restaurangbordet (jag har själv bevittnat det).

Frukost. Mums filibabba.

En normal frukost består av fyra stora pannkakor – som förslagsvis dränks i medföljande lönnsirap, äggröra, bacon eller korv, ett par rostade bröd och kaffe. Det tar många timmar att motionera bort en sådan start på dagen (vi brukade aldrig få i oss mer än hälften). Och det är inte alls ovanligt att man se folk som sätter i sig en påse chips och en Coca-Cola som lunch. Den övervägande delen av TV-reklamen handlar om snabbmat eller godis – oftast riktad till barn. Resten är reklam för bantningskurer och träningsredskap.

De kanske största förändringarna mellan det USA jag besökte 1980 och dagens förenta stater är att bilarna är mindre – men folk är större.

Men varför är det så? Alla vet att socker och kolhydrater gör oss feta – ändå fortsätter folk att äta chips och kakor. Svaret är att snabbmatsindustrin, Big Food, som sysselsätter en av de största och mest pengastinna lobbygrupperna i USA, lyckats stoppa i princip alla initiativ för att förhindra att folk äter ihjäl sig. För ett par år sedan lyckades lobbyn stoppa lagstiftning mot läsk, snabbmat och godis i landets grundskolor. Och skräpmatslobbyn har hittills hindrat alla försök till varningsmärkning och vettig konsumentinformation – även inom EU.

I brist på motstånd från politiker, med resurssvaga konsument- och folkhälsoorganisationer, styr Big Food USA mot avgrunden. 1970 köpte amerikanerna snabbmat för 6 miljarder dollar (43 miljarder kr). 2000 var skräpmatskonsumtionen värd 110 miljarder dollar – en ökning med 945 procent. Och ökningen fortsätter – den nya trenden är att inbilla konsumenterna att skräpmaten egentligen är hälsosam.

Instruktion för hur man räddar folk från att dö – av mat.

I ett land där så mycket av tiden går åt till att äta, är det kanske inte helt förvånande att maten också utgör en av de vanligaste dödsorsakerna. (Alla restauranger har t ex en guide på väggen som visar hur man räddar någon som satt i halsen från att kvävas.)

Usel mat och brist på fysisk aktivitet är idag den främsta orsaken till att amerikanerna dör i förtid. Enligt US Department of Health and Human Services (HHS) möter 310.000-580.000 amerikaner en alltför tidig död på grund av felaktig kost och brist på motion. Det är dubbelt så många som dem som avlider i sviterna av rökning, 13 gånger fler än de som dör av skottskador – och en 20 gånger vanligare dödsorsak än narkotikamissbruk. USA håller raskt på att äta ihjäl sig.
Samtidigt lägger den amerikanska staten ner tusentals miljarder på terroristbekämpning, både i och utanför USA. Det går inte att åka upp i en skyskrapa, åka båt eller besöka ett museum utan att gå igenom en säkerhetskontroll i stil med den på flygplatserna. Jag undrar hur många amerikanska liv som räddats om bara en bråkdel av pengarna från den svällande säkerhetsindustrin lagts på att förändra människors matvanor.

(Fast i ärlighetens namn är det svårt att låta bli de där mumsiga pannkakorna med sirap…)

Intressant?

(Mer om skräpmat i dagens DN

Andra bloggare om , , ,

© 2020 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: