Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: havsnivåhöjningar

Källkritik på SVT: kolla aldrig ett bra klimathot

Vanligtvis briljanta Korrespondenterna släpper i kvällens program loss en av public services verkliga domedagsprofeter, Erika Bjerström, som just ikväll gått all in för att återuppväcka det levande lik som kallas klimathotet. Efter att ha ägnat sig åt den sedvanliga domedagspredikningen av vad som väntar oss – smältande polarisar, extremväder, översvämningar och värmeböljor – fokuserar Bjerström på det kanske allra mest skrämmande: en havsnivåhöjning på 7-8 meter, som kommer att dränka oss alla när temperaturen stiger med fyra grader, så som Världsbanken nyligen hotade med i en mycket ifrågasatt rapport (som sågats grundligt av bl a Sveriges ledande klimatforskare Lennart Bengtsson).

Korrespondenten landar i alla fall i Södra Vietnam, i kusttrakterna av det låglänta Mekongdeltat, där lokala klimatvittnen berättar om hur det stigande havet tagit deras byar, hus och odlingar. Havsnivåhöjningen har accelererat, sägs det i reportaget, och just här i Vitenam märks redan klimatförändringarna tydligt – trots att temperaturen ännu bara gått upp med knappa 0,8 grader på drygt 100 år.

Situationen verkar onekligen dramatisk, men har verkligen havet stigit så mycket just i Södra Vietnam att hela byar nu befinner sig på havets botten?

Som tur är finns det fakta om just detta ämne lätt tillgängligt på Internet. Bland annat en aktuell rapport just om havsnivåhöjningen i Vietnam och det utsatta Mekongdeltat, sammanställd av United States Geological Survey (USGS) så sent som 2010. Exakta uppskattningar är svåra att göra på grund av brist på pålitliga mätstationer,  men den närmaste mätpunkten, vid Vung Tau närmast Mekongdeltat, visar på en årlig havsnivåhöjning på 1,9 mm, vilket ligger i nivå med vad som uppmätts globalt. Med andra ord: havet stiger precis lika snabbt i Vietnam som i resten av världen.

sealevel_mekong

Förändringar i havsnivån vid Vung Tau, nära den plats som korrespondenterna besökte. Observera den dramatiska förändringen…

Så när vi får veta i reportaget att havsnivån stigit dramatiskt allt sedan 80-talet är det alltså nåt som inte stämmer. 1,9 millimeter per år ger lite drygt 6 centimeter på 32 år, knappast tillräckligt för att dränka en by.

Är allt bara påhitt då? Nej – men det är inte stigande havsnivåer som är det stora problemet i södra Vietnam. Det är istället att delar av det låglänta landet sjunker – varav de värst drabbade delarna med nära fem centimeter bara sedan 2011. Orsakerna till detta är framför allt överutnyttjande av grundvattenreserverna. Vilket går hand i hand med en ökad konstbevattning (Vietnam är en av världens största exportörer av ris) och en växande befolkning med krav på moderna bekvämligheter. När grundvattnet sinar sjunker marknivån, och in strömmar saltvatten, vilket förgiftar marken och växtligheten dör. Och utan bindande växtlighet eroderar jorden och försvinner raskt ut i havet.

I en annan rapport från 2011, utgiven av IUCN (International Union for Conservation of Nature), delfinansierad av Finlands utrikesdepartement, slås följande fast:

Aquifer compaction as a result of regional groundwater level decline is a particularly serious risk in the Mekong Delta given the low lying topography and threat of sea level rise. A global comparison found that the Mekong Delta is currently sinking by as much as 6mm per year primarily as a result of groundwater extraction, overwhelming the rates of sea level rise (Syvitski et al., 2009). The Ministry of Natural Resources
and Environment (MONRE) web site also reports the unchecked use of bores has caused localised land subsidence and pollution problems in the delta. The end result will be increased vulnerability to natural disasters and climate change.

 

Klimatkaoset i södra Vietnam har alltså uteslutande lokala orsaker, vilket enkelt tillgängliga fakta visar. Fakta som även SVT:s reporter bör känna till, men undviker att nämna.

Grundproblemet är att miljöjournalistiken för länge sedan upphört att vara journalistik, framför allt hos public service. Istället för en allsidig granskning, som vi både förtjänar och betalar för, serveras vi gång efter gång samma kvasireligiösa förkunnelse om en annalkande domedag, vars skuld helt och hållet är vår. Vi med vårt frosseri i olja och kol, vi som envisas med att fortsätta köra bil, äta kött och resa till Thailand. I alla fall enligt vår nya statsreligion, förkunnad av SVT:s skriftlärda.

Men SVT:s reporter ser i alla fall ett litet ljus i mörkret. Eftersom Vietnam är en hårdför socialistisk enpartistat, kan ledarna här peka med hela handen mot en grön omställning. Något som vi i väst, med vår jobbiga demokrati, inte har samma möjlighet till.

Leve diktaturen!

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,

Uppdatering: agronomen, domedagsprofeten och bidragsdiaren Johan Rockström chattade med tittarna efter gårdagens program, och gjorde förstås sitt bästa för att marginalisera seriösa klimatforskare som Lennart Bengtsson.

Uppdatering 2: TCS skriver bra om SVT:s haveri.

De verkliga hoten mot Maldiverna

Bild 2

Inför FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december kommer vi att få läsa en hel del larmrapporter om att det kommer att gå åt helvete för planeten ännu snabbare än vi tidigare trott. En av domedagsindustrins favoritberättelser är den om de stigande havsnivåerna – till följd av smältande polaris – som hotar dränka öar som t ex Maldiverna. Regeringen på ögruppen går all-in på detta klimathot, oklart varför eftersom öarna lever nästan uteslutande av turism. Men i dagarna hölls i alla fall ett “regeringsmöte” på sex meters djup i vattnen utanför de vackra korallatollerna, för att illustrera hur det kommer att bli framöver om vi inte agerar mot de ökande koldioxidutsläppen. Medialt så in i bomben är det – PR.-byrån som presidenten Mohamed Nasheed anlitat kan känna sig nöjd; tidningar över hela världen har publicerat bilden av undervattensjippot, och som vanligt inte ifrågasatt ett dugg.

För det är just bara – ett jippo. Maldiverna är inte mer hotat av havsnivåhöjningar än Stockholm (som fortfarande stiger av landhöjningen efter den senaste istiden). Lite fakta:

1. Havsnivån stiger inte runt Maldiverna – den sjunker. Svenske havsforskaren Nils-Axel Mörner åkte ner om gjorde mätningar på plats för ett par år sedan, och kunde konstatera att havsytan inte stigit en millimeter på senare år. Och jämfört med 20 år tillbaka hade den istället sjunkit. När han berättade om sin glada upptäckt, möttes han av kalla handen. Maldivisk TV vägrade sända nyheten över huvud taget. Nämner man undersökningen här i Sverige, drar kritiker fram hans forskning om slagrutor – dvs han måste vara knäpp. Vilket naturligtvis är fullt möjligt, men när såg du några riktiga siffror från havsytehöjningen på Maldiverna? Fakta alltså?

2. Polarisarna kanske smälter nån gång i framtiden, men inte just nu. Havsisen i Arkis minskade rejält sommaren 2007, på grund av starka vindar och strömförhållanden. Sedan dess har isen återhämtat sig, och ligger nu mycket nära sitt medelvärde. Man ska ha i åtanke att den satellitbaserade ismätningen inte startade förrän 1979, så vi vet egentligen inte vad som är “normalt”. Och även om all havsis skulle smälta, hade det inte påverkat havsnivån en millimeter globalt, Arkis is är som en isbit i ett dricksglas, nivån är den samma oavsett om vattnet är fruset eller i flytande form. Däremot skulle det vara riktigt illa om de stora landbaserade isarna på kontinentala Antarktis (90 procent av Jordens ismassa) och Grönland (strax under 10 procent) skulle börja smälta. Inget av detta händer dock; Grönland satte för ett par veckor sedan köldrekord i september med -47 C, det tredje rekordet på 2000-talet. Och Antarktis ismassa växer sedan flera år. Någon havsnivåhöjning på grund av snabb isavsmältning är alltså mycket osannolik – särskilt som medeltemperaturen även sommartid i Antarkits ligger på -50C…
3. Maldiverna består av ett antal korallöar. Förutsatt att naturen får ha sin gång kan inte sådana öar “sjunka”, eftersom korallen byggs upp och bryts ned i takt med att havet stiger eller sjunker. Korallöar “flyter” på havet och förutsatt att det inte är mycket snabba förändringar vi talar om, som tsunamivågor, påverkas de inte av havsnivåhöjningar.

Papegojfisken - tacka den för de vita sandstränderna.

Papegojfisken - tacka den för de vita sandstränderna. Bör inte ätas...

Däremot finns det ett antal reella hot mot Maldiverna, liksom andra korallöar, nämligen den belastning på den naturliga miljön som kommer med ökad turism och befolkning. Nedanstående fakta är hämtade från ett mycket bra  blogginlägg av Willis Eschenbach, som bor på Solomonöarna i Stilla havet.

  • Befolkningstillväxten. ju fler människor, desto mer av öarnas sötvattensreserver tas i bruk. Och när sötvattenet sinar, ersätts det med saltvatten som läcker in från det omgivande havet. Saltvatteninträngningen gör i sin tur att växligheten dör, vilket i sin tur leder till ökad erosion. Maldiverna har ökat sin befolkning från 200.000 till det dubbla på ett par decennier, samtidigt som turismen ökat dramatiskt och idag är den största inkomstkällan för öarna.
  • Markanvändningen. Korallöar är mycket utsatta för väder och vind, och ju fler vägbyggen, hotell och flygplatser, desto mer utsätts öarna för erosion – dvs den fina korallsanden som de är byggda av spolas ut i havet av regn och stormar. Riktigt illa är om man använder korall som byggnadsmaterial – eller till flygplatser.
  • Utfiskningen. Känner ni till papegojfisken? Det är den vi har att tacka för de fantastiska vita paradisstränderna. Papegojfisken tuggar i sig koraller, och spottar ut dem som fin korallsand. Varje år producerar papegojfiskarna hundratals ton ny korallsand, som bygger upp reven och stränderna. Vad händer när denna revets byggmästare hamnar på på restaurangmenyn? Följande citat är från Eschenbachs blogg – det är ett av de finaste och nest handfasta råd som jag har läst om hur vi kan bevara våra kvarvarande paradis – som just Maldiverna.

Make the killing of parrotfish and other beaked reef grazing fish tabu. Stop fishing them entirely. Make them protected species. The parrotfish should be the national bird of every atoll nation. I’m serious. If you call it the national bird, tourists will ask why a fish is the national bird, and you can explain to them how the parrotfish is the source of the beautiful beaches they are walking on, so they shouldn’t spear beaked reef fish or eat them. Stop killing the fish that make the very ground under your feet. The parrotfish and the other beaked reef-grazing fish are constantly building up your atoll. Every year they are providing tonnes and tonnes of fine white sand to keep your atoll afloat in turbulent times. You should be honoring and protecting them, not killing them. This is the single most important thing you can do.


Tilbaka till regeringsmötet. Om Maldivernas regering nu verkligen tror att det är de mänskliga koldioxidutsläppen som hotar de 1.800 öarna i Maldiverna, så vore det antagligen en bra början att stänga flygplatsen i Male, med nära 1.000 internationella landningar per månad under högsäsong.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Intressant?

© 2020 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: