Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: lägenheter

I stället för bostadsförmedling: hyr av maffian

Den svenska hyresregleringen firar ständigt nya triumfer – något som bland annat DN och Aftonbladet uppmärksammade igår. Och visst finns det skäl att vara nöjd där man sitter, i sin gamla vackra jugendvåning vid Mariatorget – en lägenhet som bara kostar ett par tusen i månaden eftersom huset är betalt sedan länge och saknar den toppmoderna standard som folk långt bort i de norra förorterna betalar fyrdubbelt för. Hade det inte varit för det svenska bruksvärdessystemet, skulle den charmiga lilla trerummaren kostat 15 000 i månaden istället för 4 000. OK, jag kanske överdriver lite.

Den svenska hyresregleringen och det så kallade bruksvärdessystemet är alltså en mycket lyckad kombination – för den som är inne på marknaden.

För alla andra: not so much.

För skillnaden i det pris som den som är inne på marknaden betalar för att bo, och det som alla utanför är beredda att slanta upp för att få tillgång till en centralt belägen hyresrätt, går givetvis att växla in i pengar. Stora pengar – och svarta. På en marknad där det råder en extrem bristsituation samtidigt som hyrorna hålls artificiellt låga genom politiska beslut, är det naturligtvis ingen som någonsin lämnar ifrån sig en lägenhet frivilligt utan att få ordentligt betalt. Detta är förvisso inget att förvånas över, sådana effekter uppkommer oavsett samhällsskick när det normala förhållandet mellan utbud och efterfrågan sätts ur spel. Men det är få platser där det gått lika långt som i Stockholm.

Den absurda situation som råder, driver alltså fram en stor svart marknad för hyreskontrakt. En svarta börshandel där ett förstahandskonkrakt kan kosta hundratusentals kronor. Där affärer görs upp under bordet, utan kvitton och utan någonstans att klaga ifall svartmäklaren försvinner med alla ens pengar.

Vem kan då vara särskilt förvånad över att den organiserade brottsligheten gör sitt bästa för att lägga under sig denna lukrativa marknad – och använder våld och mord i kampen för att få kontrollen över förmedlingen av eftertraktade förstahandskontrakten?

Det är i denna värld mina tre barn, varav det äldsta är på tröskeln att skaffa eget, växer upp. I denna ekonomiska verklighet, där våra makthavare beslutat att hålla en priviligierad elit på gott humör, ska de ge sig ut och försöka skaffa någonstans att bo. Sveriges, Göteborgs och Stockholms politiker – för att bara nämna några – ställer dem inför fyra val:

  1. Stå i bostadskö och flytta hemifrån vid 45.
  2. Gifta sig rikt och flytta in hos maken/makan.
  3. Använda The bank of mum and dad till att köpa sig förbi kön. En lösning som praktiserats flitigt de senaste åren – vilket gett oss priser runt 2,5 miljoner för en mindre garderob.
  4. Betala maffian för ett svartkontrakt. Billigare och snabbare än alternativ 1 och 3, även om det kan leda till blåsning eller i värsta fall ond bråd död.

Med ovanstående val är det uppseendeväckande inte att ungdomar bor kvar hemma allt längre. Det fantastiska är ju att de lyckas hitta någonstans att bo överhuvud taget.

Intressant?

Fler om , , ,

Regeringen och FI pumpar upp bostadsbubblan

Den svenska bostadsmarknaden befinner sig på kokpunkten. Folk budar som galningar på hus och lägenheter, och trots varningar pumpas bubblan upp mer och mer – pådriven av historiskt låga räntor och en total brist på politisk insikt om hur många års planekonomisk hyresreglering skapat till en närmast permanent bostadsbrist och skyhöga priser i den fritt handlade delen av marknaden. Unga  i storstadsområden som vill flytta hemifrån, får nöja sig med att hyra i andra, tredje eller fjärde hand, om de inte har turen att ha välbeställda föräldrar med ett par miljoner på fickan som kan köpa dem en biljett förbi den stelfrusna bostadskön. Jag själv, med två snart vuxna barn, börjar inse att ingen av dem kommer att flytta före 30 (om de inte tänker smart och skaffar partner med försthandskontkrakt).

Efterfrågan på bostäder är nu 30 procent större än utbudet, och var femte lägenhet säljs före visning. I februari låg slutpriserna för lägenheter på söder i snitt 17 procent över utrop, enligt Mitt i Stockholm. En liten 18-kvadratare i Finntorp, Nacka, gick i veckan för rekordpriset 1,5 miljoner – 84.000 kr per kvadratmeter.

Och ändå är det bara början. För nu, när Finansinspektionen gett besked om hur det kommande amorteringskravet – som är tänkt att införas från den 1 augusti – ska se ut, pumpas bubblan upp till enorma proportioner. För vad som händer är att det är just amorteringskravet – som bara ska gälla nya lån tagna efter den 1 augusti – kommit att fungerar som en blåslampa, tvärtemot intentionerna. På en redan överhettad marknad där utbudet är rekordlågt och behovet av bostad gigantiskt, har sträckan fram till augusti blivit ett veritablt sprinterlopp där det gäller att till varje pris säkra bostadsaffären innan amorteringskravet klubbas igenom. Ett amorteringskrav som många av dagens bostadsköpare – speciellt de som är nya på marknaden och inte har en miljon till kontantinsats – inte kommer att ha råd med.

Därför gäller det att köpa nu, och buda som det inte fanns någon morgondag.

Själv bor vi ganska bra i stor lägenhet, men hade gärna flyttat till hus med lite mer utrymme för tonåringarna, eftersom de nu måste bo kvar även som vuxna (eller till de hittar en rik partner med förstahandskontrakt). De senaste årens prisrally gör det dock omöjligt att hitta något objekt som vi ens är i närheten av att ha råd med – och då tjänar vi ändå bra. Och det är till stor del denna inlåsningseffekt – med exempelvis äldre par med låga inkomster och utflugna barn som sitter kvar i sina stora villor, eftersom det är för dyrt att flytta till mindre lägenhet – som gör att utbudet blir skralt. En brist som i sin tur driver på priskarusellen ytterligare.

Och nu eldas alltså priserna på  ännu mer, denna gång av regeringen och Finansinspektionen. För istället för att fungera dämpande på priserna, blir löftet om amorteringskrav som att hälla bensin på brasan. Bra gjort där.

Så där går det när politiskt välmenande beslut får diametralt motsatt effekter, eftersom ingen bemödat sig riktigt om att tänka först. Risken är nu att den megabubbla som blir resultatet växer sig så stor att den hotar att sänka ekonomin när den spricker. Och därmed kan regeringen tvingas backa – från amorteringskravet. För med nedgångar på 25 procent, som Finansinspektionen själv bedömt bli resultatet av  de nya reglerna, riskerar många av de som budar som dårar idag att sitta med bostäder som de kommer att göra brakförluster på. Om de tvingas att sälja.

Det här kan gå åt h-e i en handväska, som amerikanerna säger.

Fast enligt finansmarknadsministern fungerar Sveriges bostadsmarknad finfint. Inga problem, cirkulera!

Intressant?

Fler om , , ,

Gärna högre lön – men först en rejäl vindsvåning!

Wanja – tillsammans med några av de medlemmar som gjort hennes bostadskarriär möjlig.

Sveriges Radio och ABC-nytt rapporterar att LO-förbundet Kommunal inte lämnat en enda lägenhet till Bostadsförmedlingen på åtta år. Förbundet har tre fastigheter i centrala Stockholm, men lägenheterna i dessa kommer givetvis inte vanliga stockholmare till del, utan delas istället ut till höjdarna inom facket. I det här fallet  förtroendevalda och anställda inom förbundet.

Visserligen har Kommunal ingen skyldighet att lämna lägenheter till Bostadsförmedlingen, lika lite som privata fastighetsägare. Men det finns en frivillig överenskommelse sedan 90-talet om att hälften av alla lediga lägenheter ska lämnas till förmedlingen.

Det låter onekligen ihåligt när Arbetarrörelsens företrädare håller eldfängda tal om solidaritet, protesterar mot utförsäljningar av allmännyttan och införande av marknadshyror – samtidigt som de är fullt upptagna med att kånka in flyttkartonger i sina sprillans nya vindsvåningar, renoverade med medlemmarnas pengar. I Wanjas fall var det faktiskt också Kommunal som stod för fiolerna, alltså det förbund som bärs upp av 100.000-tals lågavlönade kvinnor i vård- och omsorgsyrken.

Men återigen, ingen kan vara förvånad. Detta är korporativismens och socialismens sanna ansikte: jämlikhet och solidaritet i all ära, men först när ledargarnityret försett sig. Så har det varit i alla socialistiska samhällssystem – från Sovjet till DDR.

I Sverige låter vi dem hållas av någon konstig anledning – när det som verkligen skulle behövas är en revolution. Sveriges arbetare och tjänstemän behöver kompetenta och professionella yrkesförbund mer än någonsin – istället får de hålla till godo med en samling lönnfeta Hasse Ericson-pampar som lever gott på deras medlemsavgifter.

Med utsikt över Stockholms takåsar.

Andra som bloggar om , , , , , ,

Intressant?

Uppdatering 14 oktober: Även Lärarförbundet praktiserar facklig samhållning i sitt bostadsbestånd.

© 2019 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: