And The Band Played On

Etikett: morgan johansson

Bristvara: Politiker som vågar svara

asaeriksson

Åsa Eriksson i Gomorron Sverige. Bild: SVT

Satt och tittade på SVT:s morgonprogram och blev både glad och imponerad av det socialdemokratiska kommunalrådet i Norberg, Åsa Eriksson (56 minuter in i programmet). Hon, som var bland de första att tala klarspråk och varna för att gränsen för vad hennes kommun kunde ställa upp med i den allt mera betungande flyktingkrisen – bland annat larmade hon för ett par veckor sedan om att kommunen skulle komma att tvingas hålla lektioner utomhus ifall tillströmningen av nyanlända fortsatte i samma takt som tidigare.

Åsa Eriksson satt där, lugn och samlad och berättade som det var. Hon svarade på frågorna hon fick utan att varken slingra sig, skylla på sina företrädare eller försöka leda in samtalet på sidospår. Alltså den totala motsatsen mot vad vi är vana vid att se när stadsråden, s-topparna eller Stefan Löfven får en mikrofon under hakan.

Det stora problemet med dagens politiker, i alla fall de som lyckats ta sig fram till köttgrytorna i Rosenbad, är att de knappast kommit dit med hjälp av hårt, enträget arbete eller särskild lämpad läggning för sina uppgifter. Och de verkar sällan rekryteras från den hårda skola som kommunpolitiken utgör.

Istället tillhör våra toppolitiker ofta en slags innerstadsadel, drillad i ungdomsförbund via skolning vid Bommersvikakademier, vidare genom filter av PR-kurser där de får lära sig att till varje pris undvika att svara på frågor. Eftersom alla raka svar eller ställningstaganden kan binda ministern/politikern till något som  kan vändas mot vederbörande vid ett senare tillfälle. Detta var också något som Johanna Jönsson, riksdagsledamot för centern, satte fingret på i gårdagens SVT Debatt (26.40 in i sändningen). ”Jag är så innerligt trött på dessa robotpolitiker”, sa hon.

SVT Debatt handlade till stor del om det historiskt låga förtroendet för politikerna – en förtroendebrist som inte bara regeringen utan även oppositionen. Aldrig någonsin har förtroendesiffrorna varit lägre.

Detta är emmelertid inte alls förvånande, utan snarare en logisk konsekvens av ängslig försiktighet, PR-skolning, en paralyserande åsiktskorridor och feghet. Lägg till dessa faktorer en stor protion av vanlig hederlig inkomptens.

Det senare är särskilt allvarligt, för i en tid då politiken befinner sig i sin kanske största kris i modern tid, undviker våra folkvalda – inklusive statsministern – i det alldra längsta att ta ansvar eller ens svara på frågor. Vad värre är – i ett läge där stora delar av Sveriges välfärdssystem hotas av total systeminfarkt. vägrar regeringen att ens skicka ansvarig minister att debattera en viktig migrationspolitisk fråga i tv, dels för att den sannolikt var för ”känslig” (det handlade om ålderskontroller av ensomkommande), dels för att de var upptagna med att umgås på en tjejmiddag.

Det sägs att vi får de politiker vi förtjänar. Själv tycker jag nog att vi förtjänat något betydligt bättre än Löfven, Morgan Johansson och Mehmet Kaplan. Någon med fötterna på jorden, med vettig moralisk kompass, som bottnar i sin övertygelse utan att hemfalla till utopiska flummerier och önsketänkande.

Någon som Åsa Eriksson i Norberg, kanske.

Intressant?

Fler om , ,

Annat som Morgan Johansson borde provprata om

Helgens groda i flodhästformat undslapp sig landets justitieminister Morgan Johansson i fredags – då han i en intervju med Ekot i Sveriges radio resonerade kring hur han tänkte lösa ett av de absolut största problemen som det juridiska Sverige står inför just nu. Nämligen problemet med allt för få kvinnor i börsbolagens styrelser.

För att möta detta hot mot Sveriges välstånd och framtid som industrination, förbereder regeringen ett lagförslag med krav på minst 40 procent kvinnor i aktiebolagsstyrelser, lät Johansson meddela i intervjun. Och om inte bolagen följer detta krav, kan påföljden bli böter – eller att staten helt sonika går in och likviderar bolagen.

Det skulle alltså få till följd att stora industriföretag, med tiotusentals anställda, plötsligt skulle riskera tvångslikvidering av staten som resultat av brott mot jämställdhetslagen. Onekligen hårda bandage från ministern. Krafttag. (Om det skulle bli aktuellt att rikta samma typ av krav på andra typer av styrelse, till exempel LO:s svårt förgubbade ledning, framgick dock inte av intervjun.)

Nu visade det sig förvisso att Johansson bara provpratade, som det heter, eftersom han pudlade bara timmar senare.  Han bedyrade att han inte hade för avsikt att lägga ner Scania eller Volvo på grund av brott mot jämställdheten. Men man kan ändå fundera på just vad det var som fick honom att uttala sig  i denna fråga. Johansson är ju trots allt landets justitieminister, med högsta ansvar för lag och ordning. Och det råder ju inte direkt någon brist på andra utmaningar inom hans departement – frågor väl värda att fundera på lösningar kring. Det kanske till och med är läge för lite krafttag. Ett par exempel:

Vi har ett stadigt växande antal utanförskapsområden där gatans lag råder och polisen förlorat kontrollen över gängbrottsligheten. Här har Morgan Johansson inte direkt sprutat ur sig förslag på lösningar. Forskning och framsteg hade nyligen en grundlig granskning av utvecklingen på senare år – en dramatisk förändring där allt större delar av landet sjunker ner i ett slags laglöst tillstånd. Områden som Husby och Tensta, dit polisen inte längre följer efter flyende rånare i bil utan eskort av Nationella insatsstyrkan. Stadsdelar där kriminella gäng tar över biblioteken, skrämmer bort besökare och studerande skolungdomar. Och ambulanspersonal som kräver full kravallpolisutrustning för att åka till något av de nu dryga 50 bostadsområden som kallas ”no-go zones”.

Att samhället tillåter framväxten av parallella samhällen – där gatans lag råder – borde vara något som rimligtvis borde oroa justitieministern betydligt mer än att det finns en överrepresentation av vita medelålders män i bolag som de själva äger. (Även om det givetvis är önskvärt med jämställdhet i alla församlingar.)

Morgan Johansson har inte heller direkt sprudlat av idéer när det gäller att stoppa de terrorturister som idag närmast riskfritt kan vila upp sig och bli omplåstrade hemma i Sverige på skattebetalarnas bekostnad efter en tids påfrestande halshuggning av kristna och andra minoriteter i Syrien.

I och omkring våra storstäder – bland annat på en stor industritomt i centrala Malmö – byggs det upp favelor där fattiga EU-medborgare ockuperar privat mark. Idag tillåter sannolikt inte lagen avhysning av invånarna i denna typ av kåkstäder – enligt polisen kan de nämligen tänkas ha besittningsskydd. Desperata fastighetsägare, som hotas av vite för nedskräpning men i dagsläget inte får hjälp med att lösa problemet, hade nog gärna sett lite provprat från landets justiitieminister om hur han tycker de rättsvårdande instanserna bör agera. Kanske han till och med borde tänka högt kring en lagändring?

Samtidigt stänger polisen fler och fler stationer i glesbygden, och en allt större del av Sverige hänvisas till rena medborgargarden för att försvara hem och egendom. Inte heller i denna fråga har justitieministern, såvitt jag hört, haft något att säga.

Tyvärr är det så här det ser ut i det svenska politiska landskapet idag. De stora, svåra och komplicerade frågorna lämnas obesvarade eftersom det är för jobbigt att stöta sig med de goda – att få kommentariatet på Twitter efter sig är ju som bekant ett öde värre  än döden.

Så istället ägnar sig överbetalda ministrar – med mer än 120 000 i månadslön och gratis boende – åt symbolpolitik och rent flum, istället för att kavla upp ärmarna och börja lösa problem. Utopier och populism har ersatt realpolitiken, en gång Socialdemokratins paradgren.

Och sedan undrar de varför de egna kärnväljarna sviker och röstar brunt. Var fjärde LO-medlem sympatiserar nu med SD, en trend som garanterat kommer att förstärkas ju mer handlingsförlamning Johansson och hans regeringskolleger uppvisar.

Intressant?

Fler om , , ,

Regeringen utreder hur många kameler det egentligen går att svälja

Den socialdemokratiska regeringen, som emellanåt sägs styra landet, är precis som den förra väldigt bekymrad för att svenska män åker för att kn***a i Bangkok (för att travestera en låttitel av en gammal punkare som senare blev rikspolischef). Att betala för sex ska bli straffbart för svenska medborgare – oavsett var i världen brottet har begåtts, anser regeringen som tillsatt en utredning som ska utmynna i förslag till skärpning av lagen redan nästa år. Detta brott måste nämligen beivras med kraft – oavsett var i världen det begås, anser justitieministern:

“Ett borttagande av kravet på dubbel straffbarhet skulle innebära att det blir möjligt att i Sverige lagföra köp av sexuell tjänst som skett utomlands oavsett om gärningen är kriminaliserad i den stat där den begåtts eller inte. En sådan förändring skulle tydliggöra samhällets inställning till det oacceptabla utnyttjande av människor som köp av sex är, säger justitieminister Morgan Johansson.”

Ett problem med en sådan här lagskärpning är den inte direkt är kompatibel med internationell praxis för rättsskipning, för att uttrycka sig milt. Det normala är att brott beivras i det land det begås – och en förutsättning är då att det är ett brott överhuvudtaget. Vad  gäller sexköp är detta tillåtet i relativt många länder – däribland de flesta av våra grannländer, som Danmark och Tyskland. Om detta kan man förstås tycka vad man vill, men så ligger det faktiskt till.

Ett annat är att sådan här lagstiftning öppnar för allsköns reciprocitet från länder vars moraluppfattning skiljer sig från Sveriges. Ryska medborgare som deltar i Stockholm Pride kan dömas enligt de nya hårda  anti-gaylagarna i hemlandet utan att vi egentligen kan invända. Och kvinnor från Irland som åker till Sverige för att göra abort får förstås skylla sig själva när de kommer hem och riskerar livstids fängelse för för det brott som de begått – inte i hemlandet utan på svensk mark. För om vi kriminaliserar handlingar som svenskar gör utomlands, oavsett om de är straffbara eller inte på plats, kan vi knappast protestera när andra  gör likadant mot oss.

Men det som är riktigt bisarrt är att detta utspel kommer just nu – i en tid då allt fler av unga svenskar med rötter i Mellanöstern tar värvning i brutala terrorsekter. Man skulle kunna tycka att skärpta lagar för att komma åt dessa krigsturister – som idag närmast riskfritt kan åka ner till Syrien eller Irak för att mörda, våldta och halshugga civila – borde stå ganska högt på justitieministerns att göra-lista. Men istället anser han att det mest angelägna just nu är att se till att vi kan bötfälla svenskar som köper sex i Thailand (eller valfritt EU-land där detta brott inte är kriminaliserat).

Och de som begår övergrepp av denna dignitet kan garanterat inte räkna med samtalsterapi eller gräddfil till jobb när de kommer hem. Detta till skillnad från de stackars vilsna unga svenskar som råkat åka till Syrien för att begå massmord, alltså.

Orspråket ”att sila mygg och svälja kameler” får här en helt ny innebörd.

Och tyvärr blir jag mer och mer övertygad om att det är något allvarligt fel på Sverige.

Intressant?

Fler om , ,

© 2020 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: