Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: Rymden

Kinas första steg för att kolonisera månen

Enligt engelskspråkiga nyhetssajten Xinhuanet har Kinas rymdstyrelse satt kinesiska namn på 468 platser på månen. Detta som ett led i det nationella månprogrammet, heter det.

Som gammal rymdentusiast är det sannolikt Kina – och kanske Indien – som man får hålla ögonen på de närmsta åren. För när USA lagt sina raketer i malpåse är det de växande tigerekonomierna i Asien som seer ut att bli först med att kolonisera månen, i intimt samarbete med Ryssland. (Dessutom har Obama som bekant slut på pengar, och på Nasa jobbar mest pensionärer – medelåldern är över 55.) Och de danska rymdpølsenauterna verkar i skrivande stund ha svårt att komma iväg

Rymdtips nr 1: pilla inte på okända ägg.

I Kinas fall är det inte primärt militära skäl som ligger bakom rymdkapplöpningen. Det är Kinas Ministry of Civil Affairs som står bakom namngivningen av mån-orterna. Istället är det naturligtvis jakten på råvaror och energi som driver på utvecklingen; råvaror som det redan nu är brist på men som kommer att behövas för en framtida tillväxt i Asien.

Så vänta bara ett par decennier, och vi kommer säkert att få se kinesiska gruvskepp i skytteltrafik mellan Jorden, månen och asterioidbältet. Det kommer att krävas massor av arbetskraft både i de utomjordiska gruvorna och i den nya transportsektor som behöver byggas upp för att frakta människor och råvaror mellan Jorden och de nya ”off-world-kolonierna”.

Ett par tips bara till alla som är unga idag och funderar på en framtid i rymden: pilla inte på konstiga ägg…

Andra bloggare om , , , ,

Intressant?

NASA-bilder återupptäcks av teknikarkeologer

Jorden den 23 augusti 1966

Jorden den 23 augusti 1966

Via Anthony Watts fick jag upp ögonen för ett helt fantastiskt projekt med målet att återskapa och digitalisera de första fotografierna från månen – och framför allt av Jorden sedd från månen – som togs av obemannade månsonder åren 1966 och 1967. Meningen var att rekognosera inför den första bemannade månfärden 1969, och eftersom detta skedde i en tid då digitalfoto och datorer var om inte okända så i alla fall ovanliga företeelser, använde rymdsonderna vanlig film för fotografierna – som sedan framkallades, kopierades och “faxades” ner till Houston, naturligtvis med gigantiska kvalitetsförluster.

Till historien hör dock att det fanns en tekniker, Charles J. Byrne, som oroade sig för Nasas teknikupplägg, och därför installerade ett backupsystem, med dåtidens kraftfullaste bandbackupsystem, Ampex FR-900, för att lagra bilddata som rymdsonderna sände ner till Jorden. Backupsystemen placerades på tre platser;  Goldstone i Kalifornien, Madrid i Spanien och Castle Island, Woomera i Australien.

Backup på 60-talsvis

Backup på 60-talsvis

Nasa behövde dock aldrig använda backupbanden, eftersom det bara handlade om att identifiera lämpliga landningsplatser för Apollo-programmet. Så banden stuvades undan i lagerbyggnader och projektet föll i glömska. Och Ampex-bandarna hamnade hemma i garaget hos en pensionerad Nasa-chef under 20 års tid.

Drygt 40 år senare återupptäcker en samling entusiaster den potentiella skatt som banden med månbilderna utgör, och drar igång ett projekt för att restaurera bilderna från originalbanden. Lunar Orbiter Image Recovery Project (LOIRP) har sedan dess genom detektivarbete, “teknikarkeologi” och massor av reasearch lyckats får igång både de gamla Ampex-backuperna och digitalt återskapa de första bilderna av Jorden sedd från rymden – men denna gång inte som suddiga TV-bilder utan som digitala högupplösta foton.

Ampexbandarna återuppväckta

Ampexbandarna återuppväckta

Förutom det uppebara historiska värdet i dessa bilder, kan de också ge en helt ny insikt till exempel för hur isutbredningen i Antarktis var i mitten av 60-talet. (De första egentliga mätningarna av istäcket började inte göras förrän 1979) De bilder som återskapas kommer att släppas publikt på Moonviews.com, så att alla som vill ska kunna ta hem och analysera dem.

Imponerande. Och samtidigt visar det hur snabbt teknik åldras – hur kommer våra digitala bilder och texter att klara framtida teknikskiften? Vad kommer att finnas dokumenterat från den tidiga Interneteran år 2050?

Hela storyn berättas på Space.com.

© 2019 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: