Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: Sjukvård

Byråkraterna har infört aktiv dödshjälp

Med jämna mellanrum blossar debatten upp om vården i livets slutskede – och den laddade frågan om aktiv dödshjälp ska tillåtas. Något som hittills varit förbjudet enligt svensk lag. Det är alltså inte tillåtet för en läkare att assistera t ex en svårt sjuk människa med en injektion som skulle förkorta lidandet mot slutet av livet. Den läkare eller sjuksköterska som trots detta assisterar exempelvis en cancersjuk terminalvårdspatient med svåra plågor riskerar att åtalas och dömas för brott.

Men samtidigt, och utan någon debatt över huvud taget,  har svenska byråkrater helt på egen hand infört aktiv dödshjälp som en del i budgetarbetet. Och till synes helt utan risk för repressalier.

För när Calle Waller nu dömds att dö i förtid, riskerar de ansiktslösa byråkraterna på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket inte att åtalas för vållande till annans död, trots att de genom sitt beslut att neka honom fortsatt subentionerat läkemedel, inte bara dömt honom till en för tidig död, utan dessutom väl motiverat sitt beslut att vägra honom sin medicin:

”För den här åldersgruppen av patienter tillkommer indirekta kostnader eftersom produktion minus konsumtion resulterar i ett underskott. Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader”.

I klartext står det alltså att det är bättre att Calle dör lite snabbare, eftersom samhället tjänar på det. Byråkraten Niklas Hedberg, chef för avdelningen för nya läkemedel på TLV, säger att verket följer lagstiftningen – vilket alltså innebär att svenska myndigheter nu helt legitimt kan ägna sig åt aktiv dödshjälp.

Men Hedberg är i gott sällskap – även läkarna på Karolinska ägnar sig åt aktiv dödshjälp, dessutom en mycket plågsam form, genom att vägra svårt sjuka näringslösning. Patienter som inte har någon chans till överlevnad svälts alltså till döds, vilket av någon anledning tycks helt normalt inom sjukvården.

Att notera är att det här rör sig om den offentligt finansierade välfärden; hade ett privat vårdbolag betett sig på samma sätt hade det garanterat skapat krigsrubriker och offentlig stegling av gnidna direktörer.

Hittills har jag dock inte hört någon välfärdsoroad sosse eller vänsterpartist rasa mot det omänskliga i att våra myndigheter fullt lagligt får besluta att fattiga som inte har råd att betala sin medicin ska dö snabbare än välbeställda. Och det kommer allt ofta bli i svåra plågor i sviterna av den allt vanligare prostatacancern.

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,

Hanteringen av odöda

Hanteringen av odöda, bra skräckis av Ajvide Lindqvist.

Knappt har debatten om dödshjälp svalnat förrän läkarkåren börjar begära det motsatta – att få fortsätta att vårda döende människor. Detta för att råda bot på ett av de största problemen inom transplantationskirurgin just nu: den skriande bristen på organ. För paradoxen är ju att i takt med att läkarna blivit allt skickligare på att byta ut våra inre och yttre delar, blir det allt färre som dör. Eller rättare sagt – dör på rätt sätt.

Hittills har det mest varit tur om läkarna fått in en svårt skadad människa som haft den goda smaken att avlida vid precis rätt tillfälle, men genom att sätta in livsuppehållande åtgärder även på hopplösa fall kan många fler räddas till livet reservdelslagret i källaren på våra sjukhus. Och alltså komma transplantationspatienter till gagn.

Det är förstsås vanskligt att förhålla sig skeptisk till sådant här – det kommer ju utan tvekan att rädda liv. Hade något av mina egna barn behövt en ny njure, lunga eller hjärta hade jag naturligtvis varit oändligt tacksam om det funnits tillgång till donatorer, vilket det alltför sällan gör idag.

Men det är ändå svårt att göra sig fri från bilden av underjordiska sjukhussalar, där de odöda ligger och väntar på att skördas. Att börja se dödssjuka människor som potentiella reservdelslager istället för individer är en integritetsmässig glidning som vi säkert är fler än Göran Hägglund som ifrågasätter. För om läkarna tillåts hålla ”odöda” vid liv en eller två dagar, vem ska stoppa dem från att hålla på ännu längre? Och när olycksoffer börjar få ett kommersiellt värde är vi verkligen ute på ett sluttande plan.

Fler om , , , ,

Intressant?

Vårdbyråkrater utan hjärta – och hjärna

Svårt cancersjuka barn tvingas i all hast lämna specialkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, sedan landstinget plötsligt upptäckt att det inte finns personal nog för att driva verksamheten på helgerna. Beslutet kommer efter en lång tid av problem för cancerkliniken, där många sjuksköterskor slutat i protest mot den höga arbetsbelastningen. Vilket inneburit att de som blivit kvar fått jobba ännu mer – och nu har många av dessa till råga på allt sjukskrivit sig. Om det är av utmattning, förkylning, eller som en protest mot Landstinget ska jag låta vara osagt, och det är egentligen inte viktigt.

Det bedrövliga i den här affären är dels vårdbyråkraternas totala misslyckande med att göra sitt jobb – att se till att vården fungerar – och dels den totala frånvaron av medkänsla för de svårt sjuka barn som vårdas på Akademiska sjukhuset. För istället för att hyra in personal – vilket landstingen gladeligen gör när det gäller specialistläkare och kirurger – så bestämmer sig byråkraterna istället för att stänga canceravdelningen och flyga iväg de cancersjuka barnen till andra sjukhus i landet, något som skapar oro både för barn och föräldrar.

Samtidigt, i en annan del av landet, sitter Åke Jonsson, 60, och väntar på att få sin brutna fot opererad. Det har han gjort sedan juldagen, då hans fotled knäcktes. Sedan dess har han väntat, med en fot som värker och blivit allt mer deformerad. Frågan är han nånsin kommer att bli helt återställd.

”Tyvärr är vi inte helt framme vid vårdgarantins 90-dagarsgräns ännu”, säger Håkan Löfgren, ortopedklinikens verksamhetschef lakoniskt.

Se där två illustrationer på ett samtida Sverige där den offentligt finansierade välfärden misslyckas gång på gång med sin enda viktiga uppgift.

Från vänsterhåll blir vi ständigt matade med skräckhistorier om hur eländigt det kommer att bli för de sjuka och svaga i samhället om vi öppnar för privata vårdalternativ. Men ingen privat vårdgivare skulle nånsin kunna agera som Akademiska sjukhuset eller Länssjukhuset Ryhov – det hade slagit direkt mot lönsamheten och därmed företagets överlevnad.

Men i Sveriges landsting sitter anonyma politiker och styr en ännu mer ansiktslös kader av vårdbyråkrater som aldrig någonsin behöver ta ansvar för sin brist på kompetens eller medmänsklighet. Sedan hjälper det inte hur mycket pengar man pumpar in i verksamheten – de svagaste kommer alltid att dra det kortaste strået i tävlingen mot vårdbyråkraterna utan hjärta och hjärna.

Mer om , , ,

Intressant?

Smitta din granne!

Bild 1

Någon slags handläggare på Värmdö kommun (eller om det är landstinget) skickade igår det här mailet till mig – utan närmare presentation och den fylliga rubriken “influensa info” med ett PDF-dokument bifogat. Dessutom fick jag förmånen att se alla andra mottagare av brevet. Vilket kanske spelar mindre roll nu när det handlade om förberedelserna inför Massvaccinationen i vårt lilla hörn av världen, och inte klamydiatest eller nåt annat mindre smickrande sjukvårdsärende att dela med grannarna (inte för jag nu HAR gjort nåt test…).
Hur som helst, i dokumentet kan vi läsa att med start vecka 42 kommer man att kunna boka tid för vaccinering ett par kvällar i veckan, i en lokal nere i Gustavsbergs hamn. Eftersom det trots allt bor nära 40.000 i kommunen, innebär det att det nog kommer att bli trångt, trevligt och ett utmärkt tillfälle för hela Värmdö att träffas – och utbyta virus. Att boka via telefon eller Internet kommer inte på fråga, det är personlig inställelse som gäller.
Kontaktar man sjukvården får man höra att det viktigaste är att man håller sig så långt ifrån vårdcentraler som möjligt för att hindra smittspridning. Så – hur tänkte de här egentligen?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Intressant, kanske?

© 2019 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: