Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: sockerskatt

Den ständiga övertron på att skatter kan bota alla samhällsproblem

Inom svensk politik råder det en närmast religiös tro på att alla problem i samhället kan lösas med hjälp av nya, högre skatter.  Denna uppfattning har under alla tider varit framför allt vänsterns magiska silverkula mot allt ifrån utanförskap, missbruk och oönskade beteenden – som oskicket att äta för mycket kött, åka på chartersemester, köra bil eller försöka gneta ihop ett eget sparkapital. Men även partier som traditionellt har titulerat sig ”liberala” har varit rörande eniga om att höga skatter är universalmedlet för att forma den perfekte samhällsmedborgaren, som inte ligger staten till last genom sina laster eller osunda livsval.

”Folk ska jobba, inte supa”, som den tidigare finansministern Anders Borg uttryckte det så träffande på höjden av sin politiska karriär, inför ytterligare en punktskattehöjning på Systembolagets sortiment.

Just nu är det sockerskatt som är på tapeten – igen, får man väl säga. Göran Greider, ledarskribent och debattör, har nämligen ett flertal gånger (första gången redan 1999) krävt höjda punktskatter bland annat på lösgodis, eftersom han har svårt att låta bli att stoppa i sig sötsaker när de är så billiga som de är och därför behöver statens hjälp för att sluta snaska. Denna uppfattning, om att alla måste betala mer för att ett fåtal har problem med vikten, är på något sätt symptomatisk för vår samtid, där personligt ansvar skys som pesten – istället ska våra folkvalda styra hur vi reser, vad vi äter, ifall vi står eller sitter på jobbet och hur ofta vi tränar.

Eftersom var sjunde svensk lider av fetma (enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror) måste alla banta, är den underliggande analysen. Precis som vi alla måste hålla igen på lådvinet och starkölet på semestern, i solidaritet med den minoritet som inte kan styra över sitt drickande. Och, som sagt, samtliga dessa problem kan vi enligt politikerna komma tillrätta med – bara skatterna höjs tillräckligt mycket. Det är för övrigt en uppfattning som verkar vara utbredd även i väljarkåren – nära 4 av 10 svenskar välkomnar en ny sockerskatt, enligt en Sifoundersökning.

Men för det första, kan man fråga sig, skulle en höjd skatt på läsk, godis och andra sockrade livsmedel verkligen minska problemet med allt ifrån barnfetma till Göran Greiders extrakilon? Det är i högsta grad tveksamt. I Mexiko, där stora delar av befolkningen lider av en galopperande fetma-epidemi, infördes för några år sedan en 10-procentig sockerskatt. Resultat blev visserligen att nationen som helhet minskade sitt dagliga intag med i snitt 4,7 kalorier per dag. eller ungefär 0,2 procent av ett normalt dagsbehov. En siffra som i de flesta andra sammanhang skulle hamna inom den så kallade felmarginalen men som istället uppmärksammades som en stor ”framgång”. (Studien publicerades i British Medical Journal.)

svenskarsfetma

Övervikt och fetma bland svenskarna. Som synes är problemet störst i Greiders generation. Källa: Folkhälsomyndigheten

För det andra, är problemet verkligen så stort som det utmålas? Visst har både övervikt och fetma (BMI över 30) ökat på senare år, men viktkurvorna har planat ut – framför allt i åldersgruppen 30-44 där andelen feta minskat jämfört med för tio år sedan. (Vilket kanske inte är så konstigt eftersom denna generation är närmast besatt av mat och träning och tillbringar stora delar av sin fritid på gymmet.)

Även problemet med så kallad barnfetma är på nedåtgående – och kraftigast är minskningen bland unga flickor i Stockholms län, enligt siffror från 2014. Detta glädjande faktum skapar givetvis nya mörka moln på den folkhälsopolitiska himlen – de stackars barnen kanske minskar i vikt för att de utsätts för kroppshets och osunda skönhetsideal?

För det tredje – vi äter faktiskt inte mer socker än förr. Visserligen har den svenska, och nordiska, kosten historiskt varit rik på snabba kolhydrater (eftersom det svenska jordbruket tidigt inriktade sig på storskalig odling av till exempel sockerbetor och produktion av mjölkprodukter) men i ett längre perspektiv har det totala sockerintaget faktiskt minskat. Jag minns min egen barndom på 60- och 70-talet, då det alltid stod en skål med socker framme på bordet, då man tog minst två bitar i varje kaffekopp – och där den dagliga eftermiddagsfikan ständigt ackompanjerandes av både småkakar, bullar och wienerbröd. Paj med vaniljsås var dessutom standard som efterrätt på maten. Så äter sannolikt ett fåtal idag, som tur är.

sockerkonsumtion_jordbruksverket

Historisk sockerkonsumtion från 1960 och framåt. Källa: Jordbruksverket

På 50-talet låg konsumtionen av socker på runt 50 kilo per person och år, men har sedan dess fallit till neråt 40 kilo, och det mesta av sockret vi får i oss numera är ”dolt” i andra livsmedel  – framför allt läsk, godis och bageriprodukter. Och med tanke på det fokus som finns på mat, hälsa och motion idag tror jag det är mycket tveksamt ifall det skulle spela någon roll ifall lösgodiset kostade åtta kr hektot istället för sju. De som inte kan låta bli – som Greider – kommer sannolikt inte att förändra sina vanor av en såpass begränsad prishöjning. Om det verkligen ska få någon effekt talar vi om straffskatter på betydligt högre nivåer – och då kommer smuggling och ”internetgodis” från Tyskland som ett brev på posten…

Detta till trots kommer kraven på nya skatter och regleringar att fortsätta komma i en aldrig sinande ström,  eftersom det absolut värsta politiker kan tänka sig är att människor har ett eget val och är kapabla att ta hand om sig själva. Att det faktiskt i väldigt begränsad omfattning fungerar att via skatter, förbud och regleringar skapa den perfekta människan – där alla ägnar sig åt daglig motion, inte sitter stilla på jobbet, inte dricker alkohol eller pressar i sig en massa snask.

kaloritabell

Källa: Sveriges bryggerier

Sedan kan man också fråga sig ifall den närmast sjukliga fokuseringen på just socker är befogad. Vad det handlar om i slutändan är ju hur mycket energi vi får i oss – till vardags mätt i antal kalorier – och hur mycket vi gör av med. Gör du av med färre kalorier än du får i dig = viktökning.

Och om vi talar om drycker, visar det sig att en deciliter caffe latte eller mellanmjölk innehåller fler kalorier än både läsk och öl. För att inte tala om vin och sprit. (De senare har ju förvisso redan ett flertal lager av punktskatter i syfte att minska konsumtionen, vilket dock inte nämvärt minskat deras popularitet).

En betydligt effektivare metod för viktkontroll verkar istället vara att ordinera Pokémon Go. Det kostar inget för skattebetalarna, och är sannolikt oändligt mycket effektivare än pekpinnar och pålagor från den politiska folkhälsoparnassen.

Intressant?

Fler om , , , ,

Det är överutbudet på mat och snask som gör svensken fet

bjorkhallen_soderhallarna

Björkhallen, Söderhallarna. Tidigare fanns här en vacker trappa, som nu tagits bort för att förbättra lönsamheten för fastighetsägaren.

Stillasittande och läsk är de största hoten mot folkhälsan, om man ska tro den återkommande debatten om svenskarnas tilltagande fetma. Och som vanligt slutar det med krav på sockerskatt – eftersom vi i Sverige verkar vara fixerade vid höjda skatter som ett sätt att uppfostra befolkningen. Det kommer förstås inte att fungera, lika lite som högre skatt på sprit botar alkoholister.

Dessutom är det enögt på gränsen till okunnigt att skylla just läsk och godis som orsaken till att vårt BMI sväller. Istället kan våra politiker, framför allt på lokal nivå, se sig omkring och ägna sig åt lite självkritik. På de senaste 20 åren har nämligen utbudet av mat, snacks, godis och bakverk formligen exploderat. Till exempel hade det tidiga 90-talets Stockholm två Pressbyrån på Centralstationen – idag finns ett halvdussin kiosker som erbjuder allt från läsk, godis och chips till färdigmat och gigantiska bakverk. I gången från T-Centralen trängs en uppsjö med bagerier, snabbmatsställen och kaféer med Burger King. På våningen kan man välja på McDonalds, Starbucks, asiatiskt, svenskt, pizza, mackor, bullar, korv, bullar, hamburgare, bullar, bullar, bullar…

Tillgängligheten på mat är alltså större än det någonsin varit – delvis påeldad av de nya skattesubventionerade låglönejobben i restaurangbranschen – som förväntas ersätta de  försvunna industrijobben som de nya moderaterna inte längre anser behövs. Lägg till detta den nya satsningenfood trucks, som gör det ännu svårare att gå tio meter utan att man lockas att stoppa i sig något.

Denna explosion av ättillfällen har dessutom skett på bekostnad av våra gemensamma, offentliga ytor. Tidigare samlingsplatser har köpts eller hyrts av fastighetsbolag och alla ytor måste generera avkastning. Naturliga mötesplatser har försvunnit och ersatts med artificiella, där alla förväntas vara ”kunder”, och att umgås blir allt mer synonymt med att konsumera.

Ett exempel är Söderhallarna (bilden ovan), ett av de finaste exemplen på modern Stockhomsarkitektur, centrumet och saluhallen invigdes så sent som 1992. Den vackra inomhusgallerian innehöll tidigare många platser där man kunde vila benen – bland annat den stora trappan i Björksalen, där Systembolaget låg och fortfarande ligger. Idag är alla sådana platser borta – alla öppna har hyrts ut till sushirestauranger, caféer eller snabbmatsställen. Om man behöver vila benen, krävs det att man äter eller dricker något som ens kropp med största sannolikhet inte behöver.

Idag finns det inte en enda bänk kvar i Söderhallarna, där man tillåts sätta sig ner utan att vara konsument. Vad gör detta på sikt med folkhälsan? Och hur formar det vår uppväxande generation när vårt budskap till dem är att det enda sättet att träffa en kompis är att samtidigt konsumera läsk eller latte?

När det handlar om droger som alkohol, är experter och politiker rörande överens om att tillgången styr hur mycket vi dricker. Därför får endast Systembolaget sälja starköl, vin och sprit. När det gäller livsmedel och snask – det vi numera missbrukar i betydligt högre utsträckning – finns det däremot inga restriktioner alls. Trots att det förmodligen dör fler som ett resultat av övervikt och livsstilsrelaterade sjukdomar, än av alkoholmissbruk.

Det är faktiskt rätt konstigt.

Intressant?

Andra bloggar om , , , ,

© 2019 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: