Fröjdhpunktse

And The Band Played On

Etikett: spel

Assasins Creed först med inbyggt stöd för ”second screen”

arrarrarr

Aye, ye scurvy baastards!

Begreppet second screen handlar i grunden om det inte helt nya beteendet att göra flera saker samtidigt – som att använda sin padda eller smartphone till att twittra eller facebooka om exempelvis ett debattprogram i TV.

Och just vad gäller TV-branschen har denna utveckling beskrivits ömsom som hot, ömsom som möjlighet. Visst ger det ett ökat engagemang hos tittaren när hen inte bara passivt konsumerar nyheter, frågan är om det är bra eller dåligt för annonsörerna att publiken blir ännu mer splittrad i sin uppmärksamhet.

Hur som helst har jag länge funderat på varför ingen utvecklat stöd för en andraskärm även i TV- och datorspel. Redan för 10-15 år sedan, när jag satt fast i Everquest, märkte jag ju att det var betydligt effektivare att ha den bärbara Macbooken vid sidan om PC:n för att chatta med gilleskompisarna eller bara för att ha framme en karta över Kunark eller var man nu befann sig. Och jag var långt ifrån ensam om det beteendet.

ac1

I Black Flags app för Ipad går det att patrullera farlederna till och från Karibien och tjäna pengar på att köpa och sälja varor. Flottan rymmer maximalt 15 fartyg.

Men det är först nu som det kommer ett spel med inbyggt stöd för ”second screen” – Assasin’s Creed 4: Black Flag. Det har inte gjorts någon större affär av den så kallade companion-appen som kan köras på Ipad, men frågan är om det inte är den allra största nyheten i årets upplaga av denna långkörare från Ubisoft. (Uppenbarligen är konceptet så pass nytt att spelrecensenterna inte riktigt förstått vad man egentligen ska med appen till, att döma av det fåtal tester som ens nämner den.)

Med AC4-appen igång på Ipaden, blir det enkelt att hålla koll dels på vart man befinner sig i 1600-talets Karibien, vilka skatter och utmaningar som finns i närheten och områden som man gör bäst att hålla sig på avstånd från. Appen håller också koll på vilka uppgifter man klarat av i spelet, och ger tillgång till alla dokument man samlar på sig – däribland hela biblioteket av piratsånger, ”shanties” som pckså går att lyssna på direkt i paddan.

Till allra störst hjälp är dock Kenways flotta, det vill säga resurshanteringselementet i AC4 (i tidigare spel har man skickat ut sina lönnmördare på uppdrag, här är det alltså en fartygsflotta). Förut har denna typ av repetitiva spelelement inneburit att man fått ägna många länga timmar åt att bläddra i menyer istället för att spela själva spelet – men i och med att flottan nu i stor utsträckning kan styras, uppdateras och skickas på uppdrag via appen, slipper man detta på Xboxen.

ac2

Håll farlederna fria genom att skjua fiendens skepp i sank. Då kommer din handelsflotta säkert fram till sin destination, och degen rullar in!

Och bäst av allt: det funkar även ”utanför” Xboxen. Flottsimulatorn är tillgänglig dygnet runt, och jag har bara sedan igår kväll dragit in dryga 20.000 Real (valutan i dåvarande Västindien), upptäckt ett par skattkartor och fått tillgång till nya skeppsuppgraderingar. Mycket av dessa pengar tjänade min piratflotta in medan jag låg och sov (en tur- och returresa till Portugal tar 12 timmar i spelets tid). Dessa pengar åker sedan ner i spelets skattkista när jag startar AC4 på Xboxen och appen synkas med min aktiva spelsession.

AC4-appen är förvisso lite oslipad och har en del buggar att fixa till (den snurrar till det med fartyg och tillgångar om man spelar med olika användarprofiler), men appen det visar ändå på en intressant utveckling – kanske det första riktigt nya som den relativt förstelnade tv-spelsgenren presterat på länge.

För genom att öppna delar av spelvärlden och göra den tillgänglig dygnet runt för ”social gaming” via mobila plattformar, uppnår man onekligen ett ökat engagemang hos spelaren. Dessutom blir det lite som med Farmville; det blir svårt att undvika att pilla med sin flotta var och varannan timme.

Samtidigt, om man inte spelar AC4 via appen, blir det svårt att tjäna ihop tillräckligt med pengar för att ha råd med de allra dyraste uppgraderingarna av Kenways piratskepp – Jackdaw. Och utan uppgraderingar står man sig slätt i strid mot de tyngsta fiendeskeppen och forten i Västindien.

Själv hade jag gärna sett att det gått att använda companion-appen även till att hacka datorerna i Abstergos kontor, men det kanske kommer i en framtida uppgradering.

Ett annat spel från Ubisoft som sägs komma med en friståend app är kommande technothrillern Watch Dogs, som går ut på att hacka sig in i diverse säkerhetssystem i en stad.

Vem vet, vi kanske just nu ser ett genombrott för second screen även i spelvärlden?

Intressant?

Andra bloggar om , , , , ,

Ideologiska lärdomar från Bioshock Infinite

comstock

Revolution i Columbia mot pastor Comstock och hans förtryckarregim.

Har precis klarat Bioshock Infinite, Ken Levines/Irrational Games senaste mästerverk som är väl värt alla hyllingar det fått i spelpressen. Även om jag kan tycka att Unrealmotorn  börjar kännas lite åldersdigen när man jämför med nyare 3D-motorer, t ex den i Far Cry 3.

Men det kan man leva med, för Bioshock Infinite är mycket mer än bara en steampunkig 3d-skjutare i en stad ovan molnen. Framför allt har spelet ett djupt och ganska dystert budskap som känns högaktuellt just nu i dessa dagar av krigshetsande despoter.

Bioshock Infinites universum består av ett oändligt antal parallella världar (härav namnet ”infinite”). Gemensamt för dem alla är att de regleras av Constants and variables, enligt tvillingarna Lucene, äventyrets vetenskapsmän (eller om det är gudar).

Konstanterna är att det alltid existerar en man/hjälte, en flicka eller ett barn som behöver skydd och en fantatisk despot som med alla medel vill tvinga på världen sin ideologi, oavsett vad det kostar i lidande och människoliv. Variablerna handlar om om vem och var – och vilken ideologi eller dogm som förtrycket utgår ifrån.

I Rapture, undervattensstaden i första Bioshock, var despoten industrimagnaten Andrew Ryan (efter förlagan Ayn Rand), och förtrycket här tog avstamp i den så kallade objektivismen – en extrem form av nyliberalism som gått överstyr och förvandlat medborgarna till nerdrogande zombies på evig jakt efter självförverkligande och kickar. I Columbia, staden som kastade loss från USA och steg till väders bland molnen, heter diktatorn istället Zachary Comstock, en pastor som kuvar folket med religion och ultranationalistisk propaganda.

Och när hjälten Booker DeWitt kommer för att frita Comstocks dotter Elizabeth och av en händelse råkar starta en revolution, uppstår snabbt ett proletariatets diktatur där den tidigare förtryckta arbetarklassen snabbt utser en ny ledare, Daisy Fitzroy i motståndsrörelsen Vox Populi, som snabbt börjar att sprida kaos och död under socialismens fana.

Diametralt olika ideologier – men samma förödande resultat.

Alla de tre Bioshockspelen utgår sålunda från samma konstanter och variabler, och man kan till och med hävda att de är samma spel, med samma rollbesättning – bara namnen och miljöerna skiljer sig.

bigdaddy

Big Daddy (BD) erbjuder en trygg famn för en lillasyster.

Sålunda har vi Booker DeWitt (BD) som förstås är Big Daddy (Subject Delta för er som minns). Elizabeth är Litte Sister/Eleanor. Zachary Comstock är Andrew Ryan, forskartvillingarna Lucene är Dr Tenenbaum, och den korrupte fabriksmagnaten Frank Fontaine (Atlas) har sin motsvarighet i Jeremiah Fink. Mot slutet av Bioshock Infinte får man till och med göra ett återbesök i Rapture, där en lillasyster suger ut Adam ur en döing under överinseende av en Storpappa.

Det man tar med sig efter alla timmar framför spelet är väl just detta: att makten alltid korrumperar, utan undantag. Förr eller senare slutar det alltid i diktatur och förtryck, som med tiden utlöser revolution. En slags civilisationernas eviga pendelrörelse, alltså.

Vem vet, kanske är det detta vi nu ser i EU, vars ledarskap i allt större utsträckning tar till drastiska och odemokratiska metoder för att försvara sitt ”fredsprojekt” till varje pris. Eller vad hände med den Arabiska våren, där folket gick ut på gatorna och avsatte sina diktatorer – bara för att ge utrymme för nya despoter att komma till makten, som i Egypten. Och den megalomaniska globala bankindustrin har ju redan i allt väsentligt tagit makten över våra demokratier och våra liv.

Lärdom? Att våra samhällen alla har inbyggda drivkrafter som i långa loppet strävar mot envälde och förtryck. Frågan är bara vad det kommer att kallas när det rullas ut.

Constants and variables.

Intressant?

SvD, Aftonbladet, FZ

Andra bloggar om , , , ,

FragZone och mina 15 minuter i rampljuset

FragZone som den såg ut när det begav sig.

FragZone som den såg ut när det begav sig.

Sveriges bästa spelsajt, Fz.se, fyller 15 år i dagarna. En ansenlig ålder för en Internetsajt – många är de portaler, e-handelssatsningar och sökmotorer som kommit och gått sedan hösten 1996. Och mycket av det som hände under Internets tidiga år i Sverige har fallit i glömska. Vilka av er kommer ihåg sökmotorn Excite, spelsajten Ping eller svenska superklaner som Nine och Swedish Chefs? Och vem minns tiden då ett bittert krig rasade mellan HPB:are och LPW:are på landets Quakservrar? Att det ansågs fult att ”campa” och lyckan för en tonårskille var att få ett Internet 020-abonnemang som för första gången gjorde det möjligt att vara uppkopplad hela kvällar i sträck utan att ruinera föräldrarna?

Mina egna minnen från 90-talets senare hälft börjar tyvärr också att blekna bort. Men jag minns det som en tid då i princip allt var möjligt och då riskkapitalmiljarderna flödade. Jag kunde knappast drömma om att den lilla nördsajt som jag skapade, fragzone.se, skulle växa till Sveriges främsta och att den skulle bli det enda kvarvarande minnet från 90-talets största Internetsatsning – Torget.

Sedan 2006 drivs FragZone, eller Fz.se av Egmont förlag, som även ger ut speltidningen PC Gamer – och den har bara blivit bättre med åren. Fz.se är fortfarande trogen sina rötter, vilket till stor del beror på att flera av de duktiga frilansare som började jobba för sajten på det sena 90-talet fortfarande är kvar. John ”Shock” Severinsson, började redan som 14-åring att sköta fuskarkivet, och i samma veva började Tomas ”Xtrmntr” Andersson som moderator för forumet. Idag är John onlinechef hos Egmont, och Tomas rattar fortfarande FZ med bravur.

Jag funderade länge på hur jag skulle uppmärksamma Fz:s 15-årsjubileum, men snubblade nyligen över en gammal bok: Att träffas på nätet (Bonnier Icon 1998), som skrevs av Kristina ”Kricke” Perez, som då arbetade som communityansvarig på Passagen. I boken hittade jag en gammal intervju med mig själv som jag helt glömt bort. Den handlar till stor del om spelet – och fenomenet – Quake men ger också en del inblickar i hur FragZone.se såg ut i mitten av 1998.

Så håll till godo – och stort grattis på 15-årsdagen, FZ!

————–

GÖRAN, DRIVER

3D-SPELSITEN FRAGZONE

Juni 96 släpptes det omåttligt populära dataspelet Quake, i december 96 startade Göran upp FragZone som kommit att bli en svensk samlingspunkt för Quakeintresserade. Numera har FragZone vuxit till att vara mer. Göran beskriver det som en nyhetssida för allt som har med onlinespel att göra. Mycket Quake, men även nyheter om andra actionspel, tävlingar, turneringar; grafikkortsnyheter etc. Det speciella är ändå att FragZone har en otroligt engagerad läsarkrets som verkligen bryr sig, och hjälper till för att bygga vidare FragZone.

 

– Vad heter du?
– Göran Fröjdh, fast i FragZone-sammanhang har jag gjort det till en ”pryl” att aldrig säga vad jag heter eller hur gammal jag är. Det finns fortfarande de som tror att jag är 44 (skrev det på kul i ICQ-infon…)

– Beskriv dig själv!
– 36. Otålig, ganska kort temperament men en ”doer” när jag väl bestämt mig för något. Brukar ha svårt att acceptera ett nej… Dock snäll mot barnen 🙂

– Vad är det roligaste du vet?
– Att dyka, helst i varma Västindiska vatten…

– När blev du först intresserad av Internet?
– Slutet av 93, vill jag minnas, när Aftonbladet skaffade sig de första e-mailadresserna och började lägga ut Kulturredaktionens sidor på JMK:s webbserver. Fast elektronisk kommunikation har jag hållit på med sedan 87-88, då jag var ganska aktiv på Fidonet (föregången till Internet – en massa BBs:er i hela världen som knöts samman genom att meddelanden distribuerades automatiskt mellan olika ”noder”). Internet och Usenet fick jag en skymt av för första gången på DatorMagazin där jag jobbade ett kort tag 89-90.

– Beskriv nätspel, vad är det för något?
– Tja, vanligtvis ett ordinärt datorspel, men med stöd för att möta motståndare via nätverk. De flesta spel idag har någon typ av ”multiplayer”-stöd inbyggt. Dessutom finns det spel som enbart utvecklats för att spela på Internet, som tex Ultima Online. Detta spel kan man inte spela ensam hemma, hela idén är att man ska koppla upp sig och delta i ett virtuellt samhällsbygge tillsammans med 100-tals eller 1000-tals andra. Eller ta livet av varann, som det ofta urartar till…

– Beskriv Quake, vad är det för något?
– Det första actionspelet som gick att spela på Internet utan att man behövde skaffa och installera en massa krångliga program. Id Software byggde in denna funktion mest som en kul grej för dem som satt på fast lina, men redan efter någon vecka började alla spela det online och servrar poppade upp till höger och vänster. Quake var nämligen ganska trist att sitta hemma och lira ensam, däremot var möjligheterna att utkämpa bataljer gentemot andra levande människor närmast oräkneliga, upp till 16 kunde delta samtidigt, och dela upp sig i lag – något som i sin följd fick till resultat att det började dyka upp ”klaner” (Quake-lag) över hela världen. Quake var helt enkelt det spel som på allvar skapade begreppet ”onlinespel på Internet” och fortfarande är det inget annat spel som kommer ens i närheten av den popularitet som Quakc lyckades uppnå.

– När började du med Quake?
– När den första testversionen släpptes vintern 96. Kan dock inte saga att jag ”hållit på” med det särskilt mycket, jag har spelat nån gång då och då, men aldrig haft tid att gräva ner mig i det (familjen, vet du…)

– Är du med i någon klan?
– I dagsläget, nej.

– Spelar du något annat spel än Quake också? Om ja, vilka?
– Gjorde det förr, var mycket förtjust i äventyrsspel, började lira Infocoms textäventyr redan 86, och sentida favoriter är det mesta LucasArts producerat — särskilt Monkey Island-sviten.

– Var spelar du mest?
– Hemma.

– Vad är speciellt med Quake?
– Engagemanget. Det har för länge sedan gått från att vara bara ett spel till att bli ett umgängessätt, nästan ett virtuellt samhälle. 100.000-tals hemsidor, IRC-grupper, turneringar, ligor, datorcaféer mm mm har Quake att tacka för sin existens. Spelet har nog inneburit en lika stor revolution för folks ”umgänge” på Internet, som alla webbchattar, IRC och anslagstavlor tillsammans.

– Vad är det som gör att det är roligt?
– Möjligheten att möta andra levande människor. Att det är ganska lätt att lära sig, samtidigt som man kan ägna en livstid åt att finslipa sin spelstil. Att det ger utrymme för avancerat lagspel och taktik – kolla bara Nine vs DR-matchen, en stor match mellan en svensk och en amerikansk Quake-klan, amerikanerna hade ingen aning om att det gick att lira Quake som svenska Nine gjorde.

– Hur länge har Quake funnits?
– Släpptes i handeln juni 96. Har sedan kommit en rad uppdateringar, samt en speciell nätversion (Quake World) som förbättrar spelet över Internet. Julen 97 kom uppföljaren Quake 2, som dock inte blivit riktigt samma succé på ”scenen” av gamla Quake-lirare.

– Beskriv stämningen/känslan!
– Hysterisk…

– Hur tänker du på att spela på nätet? Vad är nätspel för dig?
– Nuförtiden gör jag det så sällan, kan tyvärr inte svara på denna fråga. Det är väl ett sätt att umgås antar jag. De flesta ägnar minst lika mycket tid åt att träffas öch käfta på IRC (#quake.se) som att spela En fredagskväll på nätet är IRC-servrarna närmast igenkorkade, precis som de populära Quake-servrarna. För många har det nog blivit ett alternativ till att gå ut och festa eller se en film – åtminstone ”gamlingarna” med familj 🙂

 ”Datorspelande ungdom är nog världens sämsta målgrupp; de köper ingenting, alltså vill inte företag annonsera på spelsajter.”

– Vilka är intresserade av Quake?
– Män, företrädesvis — precis som med allt datorspelsrelaterat. 99,9 procent män, de flesta i åldern 16-21, även om jag vet aktiva spelare långt upp i 4o-årsåldern.

– Är det något särskilt som utmärker dem?
– De har inget liv… Nja, ärligt talat, jag vet inte. Jag tror inte det finns någon särskild typ som är predestinerad att spela onlinespel om det är det du menar.

– Var kommer de som spelar ifrån?
– Överallt, men det finns vål en viss övervikt i universitetsorterna, där studenterna har gratis 10 Mbit fast uppkoppling i studentrummen. Det innebär att de har mycket låg ”ping” (snabb anslutning) till alla Quake-servrar och därrned också ett övertag mot dem som sitter på modern. Man brukar kalla dessa ”lågpingare” för LPB (Low ping bastards) till skillnad från modemanvändarna [HPW (High Ping Whiners].

– Beskriv FragZone, vad är det för något och vad kan man hitta där?
– Det är framför allt en nyhetssida för allt som har med onlinespel att göra. Mycket Quake, men även nyheter om andra actionspel, tävlingar, turneringar, grafikkortsnyheter mm mm. Dessutom Nordens största klandatabas (ca 100 klaner, både levande och döda), serverlista där man kan hitta de flesta Quake/Quake World och Quake 2-servrar i norra Europa, välbesökta anslagstavlor, IRC-server, sann ett stort filarkiv I samarbete med amerikanska Game-a-holic. (idgames.fragzone.se). Men framför allt en otroligt engagerad läsarkrets som verkligen bryr sig om vad man gör, och hjälper till på alla sätt för att bygga vidare FragZone. Jag har ett 50-tal ”undersajter”, där engagerade människor själva har sina specialsidor, till exempel Quake.World (qw.fragzone,se), en sida om den internationella Quake-scenen i olika länder, eller Fortress Zone (tf.fragzone.se), som ägnar sig åt den speciella spelvariant som kallas Team Fortress.

– Hur kom du på idén till FragZone?
– Jag vet inte, jag tror jag trillade in på ett bananskal. Jag var lite euforisk, och såg vad amerikanska Stomped hade åstadkommit, och ville väl göra nåt liknande här i Sverige. På den tiden handlade allt om filarkiv, nya modifieringar och serverlistor, och FragZone år ganska olikt sig idag, både till form och innehåll. De första sidorna finns dock sparade i mitt ”FragZone-museum”.

 ”Det finns de som tagit sin 50-kilos datorutrustning med skärm, burk och tangentbord på tåget från Skåne upp till Umeå… Det kallar jag engagemang.”

 – Hur hoppades du att FragZone skulle bli?
– Ingen aning. Hade inte tid att tänka på sånt. Jag ville bli störst, det var väl utgångspunkten…

– När startade FragZone?
– December 96.

– Blev det som du hade tänkt dig?
– Det blev väl långt över förväntan. Vad som gick bra var väl att inte bara jag utan att även alla andra – särskilt Job på Passagen – också började satsa på Quake-relaterade sajter, fria servrar, tävlingar mm… Denna konkurrens visade sig vara bra – åtminstone för användarna, ty inget land i världen hade fler servrar, Quake-spelare eller klaner än Sverige. Besvikelsen var väl främst att planerna på att kunna finansiera verksamheten (med annonser) kom att grusas – datorspelande ungdom är nog världens sämsta målgrupp; de köper ingenting, alltså vill inte företag annonsera på spelsajter – i alla fall inte i den storlek de har i Sverige…

– Hur drivs FragZone idag?
– Mestadels ideellt, men jag ersätter tre redaktörer (blygsam lön) med ett par tusenlappar i månaden, så de ska ha råd att vara ute på nätet och leta nyheter mm.

– Vilka besöker FragZone?
– Från början var det nog mest Quake-spelare, men idag tror jag det är en ganska stor spridning på besökarna, de flesta datorspelsintresserade år nog på FragZone med jämna mellanrum.

– Hur populärt är det?
– Loggen ligger öppen på förstasidan om man vill kolla antal besökare. Men i snitt 6500 besök om dagen (unika ip-adresser), som mest nära 10.000.

– Är det något särskilt som utmärker dem?
– De gillar väl onlinespel 🙂

– Vad gör de på siten?
– Läser nyheter, främst. Dessutom är anslagstavlorna mycket populära, liksom serverdatabasen. När någon behöver en Quake-relaterad fil brukar de också gå hit för att ladda hem den.

– Får du mycket brev från dina besökare?
– Ja, puh… Minst 10-15 om dan…

– Vad brukar de handla om?
Typ:

  • • nyhetstips
  • • klagomål (servern laggar)
  • • kan du inte sätta upp en server med modden x, den år så ball
  • • jag har en sån bra sida, kan jag inte få lägga den på FragZone
  • • registrera min klan!
  • • jag har glömt mitt lösenord till e-mail/webbservern!
  • • hur spelar jag Quake på nätet?
  • • jag har laddat hem filen x, men den fungerar inte!

– Vad är det bästa med FragZone?
– Att det är en av få webbplatser i Sverige som verkligen kan berömma sig över att ha skapat en aktiv ”community”. De flesta nyheter kommer från läsarna. Anslagstavlorna och IRC-servrarna surrar ständigt och när det händer något som har med Quake eller onlinespel att göra, så är det till FragZone man går, eller skickar mail.

– Vad är det sämsta med FragZone?
– Jag har sedan länge försökt att ”bredda” bevakningen till att skriva om alla 3D-relaterade actionspel, men det är svårt att hitta några andra titlar som engagerar folk på det sätt som Quake gjorde. Publiken finns där – visst – men de har inte samma behov av att lägga ner sitt liv på ett spel som Quake-fansen gjorde. De som spelar Duke, Unreal, SiN och allt vad det heter läser FragZone de med, men eftersom det inte skapas samma slags ”community” runt dessa nya spel blir det inte så mycket nyheter kring dem heller. Risken är väl att FragZone som experiment dör med Quake/Quake 2, även om jag kommer att göra mitt bästa för att så inte ska bli fallet. De flesta andra renodlade Quake-sajter har för länge sedan lagt benen i vädret i alla fall…

– Ditt bästa Quakeminne?
– När jag kopplade upp mig mot en Internetserver och lirade Quake för första gången. Wow! Eller Fragest 96 (december 96), Sveriges första ”SM” där vi korade den bäste Quake-spelaren. Det var ett helvete att få ihop datorer och lokal (det var före Nines* tid det här) men jäkligt kul. Då bestod ”eliten” av ett 50-tal killar, och alla var nog där. DOOMer tog hem priset, som alltid 🙂

– Ett tråkigt Quakeminne?
– När Totte lade ner Swedish Quake League. Det var den enda egentligt organiserade turneringen för Quake-klaner i Sverige, och när han stängde den i vintras föll ”scenen” liksom samman. Idag finns massor av disparata ligor och tävlingar, men ingen riktigt nationell och sammanhållande, och Quake-scenen är långsamt på väg att dö. Idag är den bara en bråkdel av vad den var för ett år sedan…

– Hur viktigt är FragZone får dig?
– Tja, jag vet inte. Jag tjänar ju inte en spänn på sajten, samtidigt som den tar alldeles för mycket tid för mig – fritiden, huset, familjen blir ju lidande. Samtidigt är det svårt att ”svika” sina trogna läsare. Jag får fler och fler besökare för varje dag, som mest har det varit uppe i 10.000 unika besökare på en och samma dag, och det ligger vanligtvis mellan 6.000 och 7.000. Det gör FragZone till en av de största sajterna i Sverige, om man räknar bort mångmiljonprojekten som Telia och Posten star bakom. Många tror att Torget betalar mig för att göra FZ, men det är inte sant – förutom att jag får husera på deras maskiner och har en blygsam budget på några tusen, som jag i gengäld betalar tillbaka genom att bidra med den mest exponerade annonsplatsen på Torget – har jag inte en spänn, och jag gör det mesta på fritiden.

– Vad skulle du göra istället om Quake/nätspel inte fanns?
– Lagt min energi på något sorn jag tjänat pengar på istället :9

– Kan man lära känna andra spelare genom att spela Quake?
– Oh ja – har du aldrig hört talas om LAN-partyn? Det finns de som mer eller mindre lever för att åka på LAN-fester för att träffa sina Quake-polare – och skjuta skallen av dem. På en LAN-fest hyr man en gympasal, sedan tar alla med sig dator och nätverkssladd och sitter och lirar 48 timmar i sträck. Detta är en vidareutveckling av Internetspelandet – folk blir sugna på att träffa varann i verkligheten och få erfarenheter av varandras spelstil, snacka skit mm. Det finns de som tagit sin 50-kilos datorutrustning med skärm, burk och tangentbord på tåget från Skåne upp till Umeå… Det kallar jag engagemang.

 ”Det handlar om att kunna koncentrera sig, hålla nerverna och humöret i styr; och att träna träna träna… De mest framgångsrika tränar allmänt minst 4 t timmar om dagen. ”

 – Har du lärt känna någon genom att spela eller genom att hålla på med FragZone?
– Alla redaktörer som jag har på FreagZone, har jag ”mött” genom FragZones/Quakes förtjänst. Jag har ett ganska brett kontaktnät idag, med 100-tals trevliga människor, som jag aldrig fått förmånen att lära känna annars – även om jag mött få av dem i verkliga livet.

– Har ni träffits IRL (i verkligheten) också?
– Vi träffas ibland på större tävlingar, de jag hinner vara med på. En kul grej var när jag träffade ”gamle” Leon_SweMob, jag var nere på ICL i Linköping när någon ropade på mig i matsalen när vi satt och lunchade. ”Gbran!” Jag vände mig om, och fram kom en brett leende ingenjörstyp i 35-40-årsålldern och presenterade sig som Leon – en av de verkliga åldermännen på Quake-scenen, förutom jag själv då… Han hade sett att det stod goran@torget.se på min jacka, så det var på det viset han identifierat mig. Vi satt och snackade en liten stund, och jag korn på mig själv med att tänka på hur annorlunda han var, jämfört med hur jag uppfattat honom som Quake-spelare under sin ”handle” Leon. Där satt världens trevligaste kille, trygg familjefar, och kontrasten till att vara ledare för Sveriges då bästa och blodtörstigaste Quake-klan var ganska stor. Sånt där har hänt ett par gånger, man får storspö av någon kille på en server, sedan träffar man honom och han är 1.50 lång och har världens pipigaste röst 🙂

– Lär man känna en person bättre genom att träffas på nätet?
– Ibland, ibland inte. Ibland märker man att en del verkar lite ”handikappade” när de inte har tangentbordet att uttrycka sig med – de blir som musslor när man träffas i verkligheten. Och vissa bygger upp en ” image” kring sitt Quakenamn (”Slayer”, ”Exterminator”, ”Your Worst Nightmare”  mm) som det kan vara ganska svårt att hålla vid liv IRL, särskilt om man är 1,50… Fast det där är väl en fråga om ålder och social träning antar jag…

– Vad är det som gör att man tycker någon verkar trevlig i ett spel?
– Han/hon uppträder sportsligt, är ödmjuk trots att han/hon är mycket bättre, eller får stryk.

– Hur fattar rnan att någon är ett rötägg?
– De ”spammar” (skriver en massa skräpmeddelanden) istället för att spela, skriker att man suger, att man fuskar, att man är en ”bot”, att servern är kass, att det ”laggar” mm mm.

– Vad ska man absolut inte göra om man få kompisar på nätet?
– Uppträda som ovan. Inte vara för stor i käften om man inte har erfarenhet att sätta bakom sina ord…

– Kan man bli kär genom att spela på nätet?
– Jadå.

– Har det hänt dig eller någon du känner till?
– Ja. Det är en nära kompis till mig som heter Adam, som träffade sin nuvarande flickvän efter att ha lirat Quake med henne några nätter. Hon bodde i England, Adam jobbade på Torget. Idag bor de i London bägge två.

– Kan alla hålla på med Quake?
– Tja, teoretiskt i alla fall.

–Vad kostar det?
– Ca 300 för spelet, sedan behöver man Intemetanslutning och ett teleabonnemang. Sedan är det väl upp till hur mycket pengar man vill slänga i halsen på Telia 🙂

– Vad behöver man för utrustning?
– Quake finns till de flesta operativsystem idag, en Pentium 120 eller bättre är dock att rekommendera.

– Hur många håller på med Quake? I Sverige? I världen?
– Ingen aning. Den aktiva ”scenen” i Sverige idag består nog inte av mer än något 100-tal, däremot är det nog 10.000-tals som spelar det emellanåt. Världen: Your guess is as good as mine.

– Hur lätt eller svårt är det att komma in i och tar det lång tid att lära sig?
– Ganska lätt. Kontrollerna lär man sig på en kvart. En livstid om man vill bli *riktigt* bra…

– Hur gör man som nybörjare?
– Det finns utförliga guider på FragZone. Läs dem!

– Hur gör man för att hitta någon att spela mot?
– Kolla på FragZones serverlista. Där hittar du alltid servrar som det finns folk på. Problemet är väl att komma in på dem, de är ofta fulla…

– Vad utmärker en bra Quakespelare?
– Ödmjukhet och uthållighet — samma som vilken framgångsrik idrottsman som helst. Det handlar om att kunna koncentrera sig, hålla nerverna och humöret i styr, och att träna träna träna… De mest framgångsrika tränar i allmänhet minst 4 timmar om dagen.

– Hur lång tid tar det att bli bra?
– Beror väl på vilken talang man har för det, Vissa blir bra direkt, andra kan det ta åratal för att nå eliten. Och andra gör det aldrig – som jag… Sedan är det precis som i fotboll, vissa är bra lagspelare, andra sololirare. En bra lagspelare behöver inte nödvändigtvis var bäst ”skill”-mässigt.

Fotnot: Nine = dels ett Internetcafé där man kan spela och surfa, dels en Quake-klan som sponsras av samma cafe’

 

Länkar

FragZone
http://www.fragzone.se

FragZone-museum
http://www.fragzone,se/index_arkiv.shtml

Quake-guide för nybörjare:
http://www.fragzone.se/10tips.shtml

http://www.fragzone.se/playtips.shtml

Stomped:
http://www.stomped.com

(Stort tack till Kristina Perez för tillstånd att återpublicera texten. Jag hade gära länkat till boken, som innehåller dussintals intressanta intervjuer med dåtidens Internetprofiler, men den har tyvärr utgått ur sortimentet hos alla bokhandlare.)

Intressant?

Andra bloggar om , , , , ,

Om äventyrsspelens glansdagar

Eurogamer har precis lagt ut en stor äventyrsspecial, där den numera nära nog insomnade spelgenre som kallas äventyr granskas. Det är en mycket grundlig genomgång som Eurogamers Jimmy WIlhelmsson har gjort – bland annat har han låtit mig komma till tals om hur det var för mer än 20 år sedan, då Infocom och Sierra On-line var de starkast lysande stjärnorna på spelhimlen, och textbaserade äventyr såldes för 400 spänn.

En mycket läsvärd atrikel – och det skriver jag inte bara för att jag är med i den. Så besök Eurogamer nu!

Ipad och Angry Birds en nystart för spelbranschen

Elaka grisar och arga fåglar – en oslagbar kombination.

Envisa rykten gör gällande att Apple släpper sin hajpade Ipad i Sverige redan nu på onsdag. (Något som säkert stämmer, eftersom IOS 4.2.1 med svenskt språkstöd släpps redan ikväll.) Att döma av förhandsspekulationerna kommer nämligen Ipad att innebära ett efterlängtat lyft för tidningarna, som nu kommer att kunna ta betalt för sina nyheter igen.

Peter Vesterbacka, vd för Rovio.

Jag ställer mig – som jag skrivit förut – något avvaktande till de stora förhoppningarna på paddan. Visst, det är en cool pryl, men jag tror inte det är pdf-tidningar och -tidskrifter som får folk att öppna plånboken på iTunes Store, även om en färsk undersökning från Daytona ser ut att delvis visamotsatsen. (De som svarat är i stor utsträckning ”early adopters” som jobbar med media och reklam och redan äger en direktimporterad padda – alltså knappast ett representativt urval av Sveriges mediekonsumenter.)

Det som folk handlar på Itunes Store är däremot underhållning. Ett av de mest framgångsrika exemplen är Angry Birds, ett extremt vanebildande spel till Iphone, Ipad och Android som är utvecklat av finska Rovio. Under årets upplaga av SIME i Stockholm förra veckan fick jag tillfälle att prata med Peter Vesterbacka, företagets vd – eller ”Mighty Eagle” som han kallar sig på sitt visitkort. Med 36 miljoner spelare runt om i världen, och med 10 miljoner sålda spel till iPhone, har Vesterbacka och hans bolag startat en revolution i den trögrörliga datorspelsbranschen.

– Angry Birds HD har sålt väldigt bra på Ipad. Inte i närheten av iPhone-försäljningen, men vi är mycket nöjda med resultatet så här långt. Och det högre priset till iPad påverkar inte försäljningen alls vad vi kan se, säger Vesterbacka.

(Angry Birds kostar 38 kr till iPad, men bara 7 kr till iPhone).

Peter Vesterbackas titel – Mighty Eagle.

De senaste tio åren har spelmarknaden helt dominerats av tre giganter – Microsoft, Nintendo och Sony, som effektivt kunnat kontrollera spelutbudet till sina respektive plattformar. Liksom vilket innehåll som varit tillåtet att ladda ner via de inbyggda live-tjänsterna.

Resultatet har blivit att det i princip endast lönat sig att släppa så kallade AAA-titlar till dessa spelplattformar. Som kostat mångmiljonbelopp att utveckla, och som bärs fram av reklamkampanjer med nästan lika stora budgetar. Spel som kostar konsumenterna drygt 600 kr, och med lite tur räcker över en helg.

Rovio och Angry Birds visar att det går att göra på ett annat sätt. Spelutvecklare idag är inte beroende av att komma överens med Sony, Microsoft eller Nintendo för att få ut sina titlar.

– Många klagar på Apple och deras långa process för godkännande av appar, men det är oändligt mycket lättare än att nå ut där än hos konsoltillverkarna eller den inlåsta mobilspelsmarknaden som kontrolleras av operatörerna. När du släpper ett spel i App Store, kommer det ut direkt i 90 länder – du slipper förhandla med folk på alla dessa marknader, säger Peter Vesterbacka.

Redan idag dominerar mobila spel om man räknar i antal nedladdningar. En trend som kommer att förstärkas med släppet av Ipad och dess svans av Android-baserade surfplattor. Och det är lätt att se vilka som är toppsäljarna i Itunes App Store: hälften på topp 10-listan för iPad är spel.

Peter Vesterbacka är övertygad om att just surfplattor kommer att bli en av de dominerande plattformarna för mobilspel, vid sidan av Iphone och Android-telefoner. Enkelheten att ta med, större skärm och snabbare processor i kombination med att surfplattan är ”always on”, gör den till en vinnare, menar han.

– Marknaden är stor redan nu, men den kommer att bli gigantisk framöver. Folk kommer att ägna mer tid åt spel, eftersom man bär med sig tablets i större utsträckning än man bär runt på en laptop.

Hur kommer då detta att påverka de traditionella aktörerna i branschen, och dess återförsäljare? Kommer någon verkligen vara beredd att betala 600 kr för ett spel till PSP eller Xbox, när det går att få motsvarande underhållning för ett par tior?

Rovios vd tror det blir svårt. Särskilt som fler och fler titlar släpps först på mobilplattformarna, och först därefter konverteras till konsol och dator. Angry Birds är det första exemplet på detta – spelet kommer att släppas till Macintosh och PC inom kort, via Apples Mac App Store och Valves Steam. Och längre fram kommer det också att dyka upp på spelkonsolerna.

Ser du några nya trender på spelmarkanden?
– Vi kommer att få se flera intressanta saker framöver, som utvecklas till mobila plattformar, säger Vesterbacka.

– Social gaming är ju redan populärt, trots att det i till exempel Farmville degenererat till spam. Och multiplayerspel kommer naturligtvis att funka bättre med surfplattornas stora skämnar. Jag tror också att Gowalla och Foursquare är något på spåren med platsbaserade tjänster, men ännu så länge har ingen utnyttjat tekniken för att göra riktigt intressanta spel.

Intressant?

Andra bloggare om , , , , ,

iPad räddar inte pressen – men kanske spelbranschen?

Vi har nu levt tillsammans i tre veckor, Paddan och jag. Och eftersom jag har börjat etablera lite vanor med den lilla plattdatorn, eller vad den ska kallas, ska jag försöka mig på att skriva en kort utvärdering.

Vi kan ju börja med hajpen kring själva ”läsplattan”. Alltså tanken att tidningar och förlag nu plötsligt kommer att kunna pusta ut och återvända till sina rötter: att designa snygga magasin som folk gladeligen betalar prenumerationer för via sin iPad – som Rupert Murdoch exempelvis ser som framtiden.

Tja, man ska aldrig säga aldrig, men ryggmärgskänslan säger mig att detta aldrig kommer att hända – ett sådant försök att försöka plantera om printprodukter i en ny digital mylla kommer minst 15 år för sent, och att dessutom ta betalt är nog dessvärre ett dödfött projekt. De flesta av världens Internetanvändare – varav en hel generation har vuxit upp utan tidning  – har redan hittat perfekta användargränssnitt gentemot webben, och kommer inte att vara intresserad av något som inte går att dela, kommentera eller blogga om.

Dessutom är iPad – trots sin litenhet – för tung för att man ska orka ligga i sängen och läsa en bok på den under någon längre tid (kanske är det därför som det redan ryktas om att en mindre 7-tums iPad är på väg). Apples egna fordral går förstås att vika ihop till ett stöd, men bara om man håller den Paddan i breddformat.

För att titta på film är iPad däremot en trevlig sängkamrat, och man är som tur är inte bara hänvisad till iTunes för att visa dem. Utmärkta Cinexplayer gör det exempelvis möjligt att synka över och titta på filmer som sparats i Xvid-format. Jag har redan sett att det kommit ryggstödshållare som tillåter iPad att monteras som videoskärm i bilen – en perfekt lösning, eftersom man slipper dyra installationer och dessutom kan ta med den ur bilen (så att man slipper få inbrott).

Monkey Island 2: Le Chucks Revenge

Men det användningsområde där jag tror mest på iPad är faktiskt – spel. Som spelplattform är den närmast oöverträffad, med snabbare processor och grafik än iPhone, men med samma möjlighet till touchkontroll och gyrofunktioner. Redan nu finns det över 30.000 spel som funkar på iPad – alltfler släpps i HD-versioner – och var femte app är idag ett spel. Och med lanseringen av iPhone 4, finns det plötsligt en massmarknad för spel i HD.

Angry Birds HD.

Själv har jag ägnat merparten av min tid med Paddan framför Angry Birds HD (bäst) och Splinter Cell: Conviction som är två suveräna titlar från helt väsensskilda genrer. Men även racing-, flipper- och labyrintspel funkar galant på iPaden – för att inte tala om klassiska äventyr som Monkey Island 2. Någon inlärningskurva finns i princip inte eftersom spelen kontrolleras med touchkontroller och gyro. Alla kan spela allt. (Nästan i alla fall.)

Splinter Cell Conviction till iPad. Mycket prisvärt – bara 75 kr.

Jag tror knappast att iPad kommer att hota PS3, Xbox eller PC som gamingplattform, men gamla trötta och överprissatta plattformar som Nintendo DS och Playstation PSP kan vi nog begrava inom kort. Visst är iPad några tusen dyrare, men man en maskin som kan användas till i princip allt som en dator kan – och där spelen kostar en tiondel av vad de gör till de stora spelplattformarna.

Det ska hur som helst bli mycket intressant att se vart iPad till slut placerar sig i den digitala näringskedjan. De stora spelproducenterna har ju haft det motigt på senare år – kanske kan iPad och iPhone 4 innebära ett uppsving för det mobila spelandet?

(Ser förresten att det släppts en färsk undersökning som sågar läsplattorna ur användarsynpunkt. )

Intressant?

SvD, IDG

Andra bloggare om , , , , ,

All Your Base Are Belong To Us

Har gästbloggat på nystartade Internetnostalgi, om fenomenet AYBABTU – ett av nätets mest seglivade fenomen. Iväg och läs med er! Och droppa gärna era egna All Your Base-observationer i kommentarsfältet.

Spelmissbruk für alle

spamville

Just nu finns det 130 miljoner Facebook-konton som uppför sig misstänkt likt spambottar. Och jag har ett av dem.

Det kan förstås vara många många fler. Siffran här ovan såg jag i en IDG-artikel från september och antalet har garanterat ökat sedan dess. Det handlar alltså om fenomenet social gaming, applikationer som lånar egenskaper från spelvärlden och jackar in sig i dialogen på sociala nätverkstjänster, framför allt MySpace och Facebook.

Mest framgångsrik i denna nya nisch är speltillverkaren Zynga, som ligger bakom årets Facebookplågor Mafia Wars, YoVille och FarmVille – varav det senare är överlägset störst, med över 60 miljoner anslutna Facebook-konton. Vilket kan jämföras med tidernas hittills mest framgångsrika spel, World of Warcraft, som “bara” har 11 miljoner konton.

Det är naturligtvis helt fel att jämföra siffror på detta sätt. Den enda egentliga beröringspunkten som finns mellan ett massivt multiplayerspel som WoW och FarmVille är att bägge bygger på element som stimulerar till spelmissbruk. Det krävs oräkneliga dagar och nätter framför skärmen om man vill komma till de högre nivåerna i WoW. Och ju större åkrar, ju fler kor och djur du skaffar i FarmVille, desto mer skötsel krävs. Ibland flera gånger dagligen.

pharmville

För den som inte orkar sköta farmen själv - köp en FarmVille-bot...

Men där slutar också likheterna. WoW:s affärsidé är att erbjuda en produkt som spelarna tycker är attraktiv nog att betala dryga hundringen per månad för att få tillgång till. FarmVilles är att få spelarna att ge upp “grindandet” efter spelvaluta och istället få dem att hala fram kreditkortet och skaffa “Farm Cash”. Att köpa sig en gräddfil i spelet helt enkelt. “Powerlevla” farmen liksom. I etablerade spelkretsar är sådant beteende jämförbart med doping. (Det existerar faktiskt en halvofficiell handel med twinkade karaktärer även i WoW, men det är förbjudet enligt spelets användaravtal.)

För dem som dragits in i FarmVille-missbruk – och det är lätt att trilla dit, utan tvekan – finns det bara ett sätt att skaffa sig spelvaluta om man inte vill hala fram plånboken.

Att börja spamma.

  • Behöver du  händelse i  i spelet genererar en nyhet som postas till din profil – om du inte aktivt väljer bort det. Spam? Check.
  • När du tar emot en gåva från en annan spelare, upmanas du alltid att skicka tillbaka en present.  Som naturligtvis skickas till alla kontakter. Spam? Yay.
  • För att kunna köpa vissa saker i spelet krävs det att man rekryterar ett visst antal grannar. Spam? Jao.
Facebook-inkorgen någon dag efter Farmville-installetion.

Facebook-inkorgen någon dag efter Farmville-installation. 31 gåvor väntar.

Nära nog varenda  handling i spelet genererar en ny viral annons för FarmVille – om man inte har stenkoll och klickar på “hoppa över” vid varje given dialogruta. Varje ny nivå, varje utmärkelse, varje bedrift leder till spridning av fler och fler meddelanden. Jag installerade applikationen för ett par dagar sedan, och trots att jag varit extremt noga med att inte skicka ut en enda uppdatering, har jag redan får jag 10 gånger fler FarmVille-meddelanden till min inkorg än från alla andra Facebook-kompisar och grupper tillsammans.

Så, analysen då.  Är FarmVille verkligen ett spel? Tveksamt. Det är en applikation som lånar många drag från spelvärlden, men i grunden är det en viral annonsbärare som utnyttjar folks datorer för att skicka sitt budskap. En spambot alltså.

Det är ingen hemlighet att Facebook tjänar stora pengar just på spel som FarmVille – det finns uppgifter om att Zynga lägger så mycket som 50 miljoner USD bara i annonsering på Facebook. Men i förlängningen kommer det att bli ett gigantiskt problem om inte reglerna stramas upp för hur applikationer får uppföra sig. TechCrunch har skrivit bra om ScamVilles affärsmodell och varför de hatar den.

Nä, dags att skörda pumporna och mjölka kon igen. Var ju flera timmar sen….

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Intressant?

Gejming i molnet

Precis när “cloud computing” börjar kännas uttjatat, kommer nästa buzz – cloud gaming. Chris Baker pÃ¥ Wired har träffat uppstarten OnLive, som utvecklar en ny teknik för distribution av datorspel  som kan komma att revolutionera branschen (om den hÃ¥ller vad den lovar).

I korthet gÃ¥r det ut pÃ¥ att kunna köra de senaste och mest grafikkrävande spelen -  utan att behöva investera en spänn i egen hÃ¥rdvara. Ta till exempel ett grafikmonster som Crysis, som i vanliga fall kräver en PC i minst 30.000 kronorsklassen för att ens röra pÃ¥ sig. Vad sägs om att kunna koppla upp sig med en gammal bärbar PowerBook och spela det i full upplösning? Med OnLives lösning blir detta möjligt, genom att spelet helt och hÃ¥llet körs som en “molnapplikation” pÃ¥ OnLives servrar, som sedan strömmar bild och ljud till klientens dator eller TV-skärm.

Tjänsten är tänkt att lanseras i början av nästa år, och kommer att fungera som en prenumeration. Förvisso är det långt ifrån första gången det görs försök med prenumerationsupplägg för spel (en av de första var T.E.N), men idag är ju infrastrukturen och bandbredden magnituder bättre, vilket gör att problem med latency är betydligt mindre.

Sjukdom i tiden: Playstation-eksem

skeleton_handMusarm är ju inget nytt, men nu har läkarvetenskapen upptäckt ett helt nytt eksem – PlayStation palmar hidradenitis. Fenomenet upptäcktes när en tolvÃ¥rig flicka sökte läkarvÃ¥rd för smärtsamma skavsÃ¥r i sina handflator, och läkarna kunde snabbt ställa diagnosen: ett alltför lÃ¥ngvarigt, svettigt och krampaktigt greppande om Playstation-kontrollen. Man frÃ¥gar sig ju – hade det varit bättre med en Xbox?

http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/7907489.stm?lss

© 2019 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: