And The Band Played On

Etikett: TV-spel

När Kajbjörn Trahnved blev svensk

guybrush

Guybrush, a.k.a Kajbjörn.

Ett mindre uppmärksammat jubileum inträffade i veckan som gick – The Secret of Monkey Island, världens kanske bästa äventyrsspel, fyllde 25 år.

Nuförtiden är det få som ens vet vad ett äventyrsspel är, eftersom nära nog all form av dator- och tv-spelsunderhållning går ut på att skjuta skallen av varandra, men i branschens barndom på 80- och 90-talet spelade var det Infocom och Lucasfilm som ägde världen.

Efter Infocoms textbaserade äventyr, där utmaningen var att få programtolken att förstå enkla kommandon utöver ”go west”, revolutionerade bolag som Sierra och Lucasfilm Games marknaden med de nya ”peka & klicka-äventyren”, där spelaren bara behövde använda musmarkören för att ta sig från a till b.

Och inget spel var bättre, mer nyskapande och hade bättre känsla än Monkey Island – spelet om hur en ung pirat strandsätts på en ö i Västindien och bestämmer sig för att bli en stor pirat. Mellan Guybrush Threepwood och den stora skatten han letar efter finns bara ett hinder – spökpiraten LeChuck.

The_Secret_of_Monkey_Island_SCUMM_Bar

Melee Island, här i VGA-version.

Anledningen till att Monkey Island-spelen ligger mig varmt om hjärtat, är att jag en gång i tiden, 1991, var ansvarig för att översätta det till svenska. Och alltså inte bara instruktionsböcker och boxar, som brukligt var, utan hela dialogen i spelet. Det var ett veritabelt sisyfosarbete, som utmynnade i att jag fick exakt noll kronor i ersättning eftersom den svenska distributören som betalade för kalaset gick i konkurs.

Och spelet, som var klart i ”guldversion”, dvs det fanns en svensk masterversion färdig att börja tryckas, kom aldrig ut.

Så svenskarna fick dessvärre aldrig stifta bekantskap med den unge piraten Kajbjörn Trahnved, som kunde hålla andan i tio minuter. (Det där sista vet jag mycket väl, eftersom jag provade detta i ett flertal omgångar under översättningen…)

Historien om översättninsgprojektet, inklusive en intervju med undertecknad, finns att läsa hos Spelpappan som gör ett storartat jobb med att dokumentera viktiga bitar av den digitala nutidshistorien. Läs den!

Intressant?

Fler om , ,

Tre års väntan på Kalendermannen är äntligen över

calendarman_achievment

Läderlappen studerar de inringade datumen på kalendern utanför mördarens cell.

Jag ska villigt erkänna det – jag är en achievement junkie. Alltså en sådan som inte nöjer sig med att bara ta mig igenom ett dator- eller tv-spel från start till mål; mestadelen av tiden går åt till att upptäcka alla dolda troféer som gömmer sig i koden. Ibland innebär det att jag blir tvungen att spela om ett spel både två och tre gånger, och i sällsynta fall kan en speltitel åka fram åratal senare för ytterligare ett försök att casha in en svårfångad trofé.

Jag gillar särskilt när speltillverkarna lägger ner energi på att hitta på intelligenta achievments/troféer, sådana där det inte bara handlar om att skjuta 10 fiender i huvudet på mindre än fem sekunder utan kräver lite mer tankemöda eller uthållighet.

Calendar_man

Kalendermördaren, The Calendar Man.

Just en sådan trofé av det klurigare slaget finns i Batman: Arkham City, ett spel med snart fyra år på nacken. Jag började spela det hösten 2011, för tre år sedan, och plockade snabbt hem de allra flesta storydrivna utmärkelserna. Men det var en jag missade – den som heter Storyteller, och som vid en närmare anblick kan tyckas ganska simpel. Det handlar om att man ska besöka Kalendermördaren, The Calendar Man, som sitter nere i källaren under Solomon Wayne Courthouse och ruttnar bort i sin cell. Kalendermördarens specialitet är spektakulära mord utförda på särskilda högtidsdagar, och nu när han sitter bakom lås och bom berättar han bara om dem just på dessa datum. Det handlar om att komma och lyssna på Kalendermördaren på tacksägelsedagen, halloween, juldagen, nyårsdagen, påsk, St Patrick’s Day och ett antal andra mer eller mindre kända amerikanska högtider och helgdagar.

Det speciella med denna achievement är alltså tidselementet – den sätter spelarens uthållighet och planeringsförmåga på prov, snarare än hens reflexer.

Jag har slutat spela Arkham City för åratal sen, men vissa av de där datumen har jag lyckats missa när jag varit iväg på semester – och då har det bara varit att vänta ett år till tillfället kommer tillbaka.

Den allra sista berättelsen fick jag höra idag den 1 september, som är arbetarnas dag i USA, Labor Day. Denna dag infaller på olika datum från år till år, så jag hade dubbelkollat med flera källor för att vara säker på att var just idag den inföll.

10murderousdates

Äntligen!

Tidigt i morse bar det åter ner i källaren – och visst hade Kalendermannen ännu en blodisande bekännelse att dela med sig av.

10 nya achievementpoäng var mina – en bedrift som bara tog futtiga tre år.

Intressant?

Fler om , , ,

iPad räddar inte pressen – men kanske spelbranschen?

Vi har nu levt tillsammans i tre veckor, Paddan och jag. Och eftersom jag har börjat etablera lite vanor med den lilla plattdatorn, eller vad den ska kallas, ska jag försöka mig på att skriva en kort utvärdering.

Vi kan ju börja med hajpen kring själva ”läsplattan”. Alltså tanken att tidningar och förlag nu plötsligt kommer att kunna pusta ut och återvända till sina rötter: att designa snygga magasin som folk gladeligen betalar prenumerationer för via sin iPad – som Rupert Murdoch exempelvis ser som framtiden.

Tja, man ska aldrig säga aldrig, men ryggmärgskänslan säger mig att detta aldrig kommer att hända – ett sådant försök att försöka plantera om printprodukter i en ny digital mylla kommer minst 15 år för sent, och att dessutom ta betalt är nog dessvärre ett dödfött projekt. De flesta av världens Internetanvändare – varav en hel generation har vuxit upp utan tidning  – har redan hittat perfekta användargränssnitt gentemot webben, och kommer inte att vara intresserad av något som inte går att dela, kommentera eller blogga om.

Dessutom är iPad – trots sin litenhet – för tung för att man ska orka ligga i sängen och läsa en bok på den under någon längre tid (kanske är det därför som det redan ryktas om att en mindre 7-tums iPad är på väg). Apples egna fordral går förstås att vika ihop till ett stöd, men bara om man håller den Paddan i breddformat.

För att titta på film är iPad däremot en trevlig sängkamrat, och man är som tur är inte bara hänvisad till iTunes för att visa dem. Utmärkta Cinexplayer gör det exempelvis möjligt att synka över och titta på filmer som sparats i Xvid-format. Jag har redan sett att det kommit ryggstödshållare som tillåter iPad att monteras som videoskärm i bilen – en perfekt lösning, eftersom man slipper dyra installationer och dessutom kan ta med den ur bilen (så att man slipper få inbrott).

Monkey Island 2: Le Chucks Revenge

Men det användningsområde där jag tror mest på iPad är faktiskt – spel. Som spelplattform är den närmast oöverträffad, med snabbare processor och grafik än iPhone, men med samma möjlighet till touchkontroll och gyrofunktioner. Redan nu finns det över 30.000 spel som funkar på iPad – alltfler släpps i HD-versioner – och var femte app är idag ett spel. Och med lanseringen av iPhone 4, finns det plötsligt en massmarknad för spel i HD.

Angry Birds HD.

Själv har jag ägnat merparten av min tid med Paddan framför Angry Birds HD (bäst) och Splinter Cell: Conviction som är två suveräna titlar från helt väsensskilda genrer. Men även racing-, flipper- och labyrintspel funkar galant på iPaden – för att inte tala om klassiska äventyr som Monkey Island 2. Någon inlärningskurva finns i princip inte eftersom spelen kontrolleras med touchkontroller och gyro. Alla kan spela allt. (Nästan i alla fall.)

Splinter Cell Conviction till iPad. Mycket prisvärt – bara 75 kr.

Jag tror knappast att iPad kommer att hota PS3, Xbox eller PC som gamingplattform, men gamla trötta och överprissatta plattformar som Nintendo DS och Playstation PSP kan vi nog begrava inom kort. Visst är iPad några tusen dyrare, men man en maskin som kan användas till i princip allt som en dator kan – och där spelen kostar en tiondel av vad de gör till de stora spelplattformarna.

Det ska hur som helst bli mycket intressant att se vart iPad till slut placerar sig i den digitala näringskedjan. De stora spelproducenterna har ju haft det motigt på senare år – kanske kan iPad och iPhone 4 innebära ett uppsving för det mobila spelandet?

(Ser förresten att det släppts en färsk undersökning som sågar läsplattorna ur användarsynpunkt. )

Intressant?

SvD, IDG

Andra bloggare om , , , , ,

© 2020 Fröjdhpunktse

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: